Sprueche 16

1 Der Mensch setzt sich's wohl vor im Herzen; aber vom HERRN kommt, was die Zunge reden soll.

En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.

2 Einem jeglichen dünken seine Wege rein; aber der HERR wägt die Geister.

Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.

3 Befiehl dem HERRN deine Werke, so werden deine Anschläge fortgehen.

Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.

4 Der HERR macht alles zu bestimmtem Ziel, auch den Gottlosen für den bösen Tag.

HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.

5 Ein stolzes Herz ist dem HERRN ein Greuel und wird nicht ungestraft bleiben, wenn sie gleich alle aneinander hängen.

En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.

6 Durch Güte und Treue wird Missetat versöhnt, und durch die Furcht des HERRN meidet man das Böse.

Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

7 Wenn jemands Wege dem HERRN wohl gefallen, so macht er auch seine Feinde mit ihm zufrieden.

Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.

8 Es ist besser ein wenig mit Gerechtigkeit denn viel Einkommen mit Unrecht.

Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.

9 Des Menschen Herz erdenkt sich seinen Weg; aber der HERR allein gibt, daß er fortgehe.

Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.

10 Weissagung ist in dem Munde des Königs; sein Mund fehlt nicht im Gericht.

Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.

11 Rechte Waage und Gewicht ist vom HERRN; und alle Pfunde im Sack sind seine Werke.

Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.

12 Den Königen ist Unrecht tun ein Greuel; denn durch Gerechtigkeit wird der Thron befestigt.

En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.

13 Recht raten gefällt den Königen; und wer aufrichtig redet, wird geliebt.

Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.

14 Des Königs Grimm ist ein Bote des Todes; aber ein weiser Mann wird ihn versöhnen.

Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.

15 Wenn des Königs Angesicht freundlich ist, das ist Leben, und seine Gnade ist wie ein Spätregen.

När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.

16 Nimm an die Weisheit, denn sie ist besser als Gold; und Verstand haben ist edler als Silber.

Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.

17 Der Frommen Weg meidet das Arge; und wer seinen Weg bewahrt, der erhält sein Leben.

De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

18 Wer zu Grunde gehen soll, der wird zuvor stolz; und Hochmut kommt vor dem Fall.

Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.

19 Es ist besser niedrigen Gemüts sein mit den Elenden, denn Raub austeilen mit den Hoffärtigen.

Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.

20 Wer eine Sache klüglich führt, der findet Glück; und wohl dem, der sich auf den HERRN verläßt!

Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.

21 Ein Verständiger wird gerühmt für einen weisen Mann, und liebliche Reden lehren wohl.

Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

22 Klugheit ist wie ein Brunnen des Lebens dem, der sie hat; aber die Zucht der Narren ist Narrheit.

En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.

23 Ein weises Herz redet klug und lehrt wohl.

Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

24 Die Reden des Freundlichen sind Honigseim, trösten die Seele und erfrischen die Gebeine.

Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

25 Manchem gefällt ein Weg wohl; aber zuletzt bringt er ihn zum Tode.

Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.

26 Mancher kommt zu großem Unglück durch sein eigen Maul.

Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.

27 Ein loser Mensch gräbt nach Unglück, und in seinem Maul brennt Feuer.

Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.

28 Ein verkehrter Mensch richtet Hader an, und ein Verleumder macht Freunde uneins.

En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.

29 Ein Frevler lockt seinen Nächsten und führt ihn auf keinen guten Weg.

Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.

30 Wer mit den Augen winkt, denkt nichts Gutes; und wer mit den Lippen andeutet, vollbringt Böses.

Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.

31 Graue Haare sind eine Krone der Ehren, die auf dem Wege der Gerechtigkeit gefunden wird.

En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.

32 Ein Geduldiger ist besser denn ein Starker, und der seines Mutes Herr ist, denn der Städte gewinnt.

Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.

33 Das Los wird geworfen in den Schoß; aber es fällt, wie der HERR will.

Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.