< Roemers 12 >

1 Ich ermahne euch, liebe Brüder, durch die Barmherzigkeit Gottes, daß ihr eure Leiber begebet zum Opfer, das da lebendig, heilig und Gott wohlgefällig sei, welches sei euer vernünftiger Gottesdienst.
Hatdawkvah, hmaunawnghanaw nangmouh na hroecoe ngainae teh Cathut pahren lahoi nangmae na tak teh, Cathut ngai e lah kaawm e kathoung ni teh kahring e sathei lah thueng awh. Hethateh, nangmouh ni na tawk kawi lah kaawm e muitha koelae thaw doeh.
2 Und stellet euch nicht dieser Welt gleich, sondern verändert euch durch Erneuerung eures Sinnes, auf daß ihr prüfen möget, welches da sei der gute, der wohlgefällige und der vollkommene Gotteswille. (aiōn g165)
Nangmouh teh, talaivan meilam kâmahrawk awh hanh. Cathut ni ngai e lah kaawm e kahawi e hno, ngai kaawm e hno, ka kuep e hnonaw hah kapek teh panue thai nahanlah lungthin katha pathoupnae lahoi meilam kâthungnae tawn awh. (aiōn g165)
3 Denn ich sage durch die Gnade, die mir gegeben ist, jedermann unter euch, daß niemand weiter von sich halte, denn sich's gebührt zu halten, sondern daß von sich mäßiglich halte, ein jeglicher nachdem Gott ausgeteilet hat das Maß des Glaubens.
Cathut lungmanae lahoi na poe lah kaawm e nangmouh koe dei hanlah ka ngai e teh, mahoima hoe kârasang laipalah Cathut ni thaw buetbuet touh na rei tangcoung e patetlah pouk awh.
4 Denn gleicherweise, als wir in einem Leibe viel Glieder haben, aber alle Glieder nicht einerlei Geschäft haben,
Bangkongtetpawiteh, tak buet touh dawk puengcang moikapap lah ao eiteh, hote puengcangnaw ni thaw buet touh e dueng rip tawk a hoeh.
5 also sind wir viele ein Leib in Christo; aber untereinander ist einer des andern Glied.
Hot patetlah moikapap e maimouh teh Khrih thung tak buet touh lah o awh teh lengkaleng a cakang lah o awh.
6 Und haben mancherlei Gaben nach der Gnade, die uns gegeben ist. Hat jemand Weissagung, so sei sie dem Glauben ähnlich
Hottelah na poe e poehnonaw aphunphun coe awh e patetlah, aloukloukcalah coe awh dawkvah, sutdeilawk ka coe e lah awm pawiteh yuemnae a coe e patetlah pâpho naseh.
7 Hat jemand ein Amt so warte er des Amts. Lehret jemand, so warte er der Lehre.
Ayâ hanlah thaw ka tawk hanelah na awm pawiteh, hottelah tawk hanelah ao. Kacangkhaikung saya hanelah na awm pawiteh cangkhainae thaw tawk hanelah ao.
8 Ermahnet jemand, so warte er des Ermahnens. Gibt jemand, so gebe er einfältiglich. Regieret jemand, so sei er sorgfältig. Übet jemand Barmherzigkeit, so tu er's mit Lust.
Kahroecoekung hanelah na awm pawiteh hroecoenae thaw tawk hanelah ao. Poe pasoung hanelah na awm pawiteh lungtho thahmei lahoi poe pasoung hanlah ao. Ka ukkung hanelah na awm pawiteh lungtho tha patung laihoi uk hanlah ao. Kabawp hanelah na awm pawiteh lungthocalah hoi kabawp hanlah ao.
9 Die Liebe sei nicht falsch. Hasset das Arge, hanget dem Guten an.
Lungpatawnae teh kâsaknae awmhoeh. Kathout e hno panuet awh. Kahawi hno dawk lungpen awh.
10 Die brüderliche Liebe untereinander sei herzlich. Einer komme dem andern mit Ehrerbietung zuvor.
Hmaunawngha lungpatawnae dawk buet touh hoi buet touh kâlungma awh. Kâbari awh nateh, ayânaw kai hlak bet ahawi telah pouk awh.
11 Seid nicht träge, was ihr tun sollt. Seid brünstig im Geiste. Schicket euch in die Zeit.
Pangak laipalah na thahmei sak awh nateh, lungkânging lahoi Bawipa e thaw tawk awh.
12 Seid fröhlich in Hoffnung; geduldig in Trübsal, haltet an am Gebet.
Ngaihawinae dawk lunghawi awh. Rucat na kâhmo awh nah panguep awh. Ratoum yungyoe awh.
13 Nehmet euch der Heiligen Notdurft an. Herberget gerne.
Tami kathoungnaw e a pankinae hah poe pasoungnae hoi ka bawm awh nateh, imyinnaw kahawicalah khenyawn awh.
14 Segnet, die euch verfolgen; segnet, und fluchet nicht.
Nangmouh na ka rektap e naw hanelah ratoum pouh awh. Yawhawi poe awh nateh thoebo awh hanh.
15 Freuet euch mit den Fröhlichen und weinet mit den Weinenden.
A kokanawmnaw hoi cungtalah konawm awh. Kakhuikapnaw hoi cungtalah khuikap awh.
16 Habt einerlei Sinn untereinander. Trachtet nicht nach hohen Dingen, sondern haltet euch herunter zu den Niedrigen.
Buet touh hoi buet touh lungthin kânging awh. Kâoupkâpawi laipalah, sue touh lah kâkhen awh. Namahoima kathoum ka thai kâtet awh hanh.
17 Haltet euch nicht selbst für klug. Vergeltet niemand Böses mit Bösem. Fleißiget euch der Ehrbarkeit gegen jedermann.
Apihai bout pathung a hanh awh. Taminaw hmalah nangmouh ni bari kaawm e sak hanlah kâcai awh.
18 Ist es möglich, soviel an euch ist, so habt mit allen Menschen Frieden.
A coung thai totouh tami puenghoi kâpolah awm awh.
19 Rächet euch selber nicht, meine Liebsten, sondern gebet Raum dem Zorn; denn es stehet geschrieben: Die Rache ist mein; ich will vergelten, spricht der HERR.
Ka pahrennaw, nama ni pathung laipalah a lungkhueknae kut dawk hnawng awh. Bangkongtetpawiteh Cathut ni a dei e teh, pathungnae teh Kaie doeh ati. Kai ni ka pathung han ati telah Cakathoung dawk thut e lah ao.
20 So nun deinen Feind hungert, so speise ihn; dürstet ihn, so tränke ihn. Wenn du das tust, so wirst du feurige Kohlen auf sein Haupt sammeln.
Hatdawkvah kut pathung laipalah, na taran vonhlam pawiteh pacapanei awh. Tui kahran pawiteh tui pânei awh. Hottelah na sak e lahoi ahnie lû dawk hmaisaan na pâpawp pouh han.
21 Laß dich nicht das Böse überwinden, sondern überwinde das Böse mit Gutem.
Kathout e lahoi ta awh laipalah, kahawi e hno hoi kathoute hah tâ haw.

< Roemers 12 >