< Matthaeus 5 >

1 Als er die Scharen sah, ging er auf einen Berg. Dort setzte er sich nieder, und seine Jünger traten zu ihm.
Leleꞌ Yesus nita atahori hetar rema tungga E, ma Ana hene nisiꞌ lete anaꞌ sa, de endoꞌ neu naa. Ana mana tungga nara fo tengga nalaꞌ ra, rema deka-deka fo rena E.
2 Dann tat er seinen Mund auf, lehrte sie und sprach:
Boe ma Ana mulai nanori se nae,
3 "Selig die Armen im Geiste; denn ihrer ist das Himmelreich.
“Atahori mana tudꞌa-loloeꞌ ma duꞌa rae sira parlu Lamatuaꞌ, ara onton, te akaꞌ Lamatualain mesaꞌ ne, sira Mane malolen.
4 Selig die Trauernden; denn sie werden getröstet werden.
Atahori mana ramedꞌa susa-sonaꞌ ra onton, huu Lamatualain mesaꞌ ne mana tao se ramahoꞌo.
5 Selig die Sanftmütigen; denn sie werden das Land erhalten.
Atahori anak ra onton, huu dei fo ara simbo basa papala-babꞌanggiꞌ fo Lamatualain helu-fuliꞌ a.
6 Selig, die hungern und dürsten nach der Gerechtigkeit; denn sie werden gesättigt werden.
Atahori mana nau tungga Lamatualain dala ndoo-tetun ra onton, huu dei fo Ana tao fee se ramedꞌa dai.
7 Selig die Barmherzigen; denn sie werden Barmherzigkeit erlangen.
Atahori mana ratudꞌu rala kasian ra onton, huu dei fo Lamatualain kasian se boe.
8 Selig, die reinen Herzens sind; denn sie werden Gott schauen.
Atahori rala meumareꞌ ra onton, huu dei fo sira hambu rita Lamatualain.
9 Selig die Friedensstifter; denn sie werden Söhne Gottes heißen.
Atahori mana tao mole-dꞌame ra onton, huu dei fo Lamatualain nae, ‘Sira, Au ana nggara.’
10 Selig, die Verfolgung leiden der Gerechtigkeit zulieb; denn ihrer ist das Himmelreich.
Atahori mana nenetao doidꞌosoꞌ huu tungga Lamatualain, ara onton, te akaꞌ Lamatuaꞌ mesaꞌ ne, sira Mane malolen.
11 Selig seid ihr, wenn man euch schmäht und verfolgt und alles Schlechte in lügenhafter Weise wider euch aussagt um meinetwillen.
Mete ma atahori laen tao doidꞌoso nggi huu ama tungga Au, ama hambu hahambuꞌ boe. Mete ma ara olaꞌ deꞌulaka nggi, ma dui-bꞌengga peko-lelekoꞌ tao maꞌafoo nara mara, na ama o hambu hahambuꞌ boe.
12 Dann freuet euch und jubelt; denn groß ist euer Lohn in den Himmeln! So hat man schon vor euch die Propheten verfolgt
Onaꞌ mae taꞌo naa o, ama musi tao ao mara ramahoꞌo ma rala mara maꞌaheeꞌ a, huu Lamatualain sadꞌia bala-bꞌae babꞌanggi mara naen seli sia sorga. Te misinedꞌa, e! Nda akaꞌ hei hambu doidꞌosoꞌ onaꞌ naa sa, te dalahulun atahori ra o tao dala deꞌulakaꞌ onaꞌ naa neu Lamatualain mana ola-ola nara boe.”
13 Ihr seid das Salz der Erde. Wenn aber das Salz fade wird, womit soll man es salzen? Es ist zu nichts mehr zu gebrauchen; man wirft es eben weg, und es wird von den Leuten zertreten.
“Mete ma tae tao nanaat maladꞌaꞌ, na, ata parlu tao masiꞌ neu dei. Onaꞌ naa boe atahori mana rasodꞌa sia raefafoꞌ ia, ara parlu nggi. Te mete ma masiꞌ a, mami ena, na, sosoan saa fai? Nggari hendi sia dalaꞌ fo nenetabꞌu-rorooꞌ.
14 Ihr seid das Licht der Welt: Eine Stadt, die oben auf dem Berge liegt, kann nicht verborgen bleiben.
Hei o musi misodꞌa onaꞌ lambu a, fo atahori hetar rita no maloleꞌ. Ama musi mbila manggareloꞌ, onaꞌ kota mana sia leteꞌ ata, fo atahori mete rita.
15 Auch zündet man kein Licht an und stellt es unter den Scheffel, sondern auf den Leuchter. Dann leuchtet es allen im Hause.
Atahori mana nambilaꞌ lambu teꞌoek, nda tao lambu a neu hura rae a rala sa. Te ara mbedꞌaꞌ lambu a sia mamana naruꞌ, fo naronda neu basa ume rala.
16 So leuchte euer Licht vor den Menschen, damit sie eure guten Werke sehen und euern Vater preisen, der in den Himmeln ist.
Ama o musi misodꞌa onaꞌ naa boe. Ama musi mironda, fo atahori laen rita masodꞌa malole mara boe. Rita taꞌo naa dei fo ara koa-kio Lamatualain rae, ‘Wee! Hei Amam sia sorga, manaseliꞌ, o!’”
17 Denkt nicht, ich sei gekommen, das Gesetz oder die Propheten abzuschaffen. Ich komme nicht abzuschaffen, vielmehr zu vollenden.
“Ama afiꞌ duꞌa mae, Au raefafoꞌ uma ia, fo ae umopoꞌ hendi Lamatualain hohoro-lalanen fo Ana fee neu baꞌi Musa. Boe ma afiꞌ mae Au nda tao afiꞌ neu saa fo Lamatualain mana ola-ola nara olaꞌ memaꞌ eniꞌ a lele uluꞌ a. Huu Au uma ia, ae tao basaꞌ e dadꞌi onaꞌ basa dalaꞌ fo ara olaꞌ memaꞌ a.
18 Wahrlich, ich sage euch: Eher werden Himmel und Erde untergehen, als daß auch nur ein Jota oder Strichlein vom Gesetz vergeht, bevor nicht alles geschehen ist.
Huu naa de, rena malolole, e! Lalai no raefafoꞌ nda feꞌe bisa rambalulutu sa, mete ma basa e nda feꞌe dadꞌi tungga Lamatualain hohoro-lalane nara sa. Mae akaꞌ titiꞌ do koma esa o nda bisa neneose hendiꞌ sa.
19 Jedoch, wenn einer eines dieser kleineren Gebote nicht beachtet und so die Menschen lehrt, der wird als der Geringste im Himmelreich gelten. Nur wer sie hält und halten lehrt, der wird als Großer im Himmelreich gelten.
Mia basa Lamatuaꞌ atahori nara, mete ma ruma ralena-langga Lamatualain hohoro-lalanen, huu ana duꞌa nae, ‘Hee! Hohoro-lalaneꞌ ia, anadꞌikiꞌ a, nda naꞌena sosoan saa sa boe!’ Basa ma ana nanori onaꞌ naa fee neu atahori laen, dei fo Lamatualain sia sorga tao e dadꞌiꞌ a anadꞌikiꞌ. Te, atahori mana tao tungga basa Lamatualain hohoro-lalanen, ma ana nanori onaꞌ naa neu atahori laen, dei fo Lamatualain tao eni dadꞌi atahori mana naꞌena ngguna.
20 Nein, ich sage euch: Wenn eure Gerechtigkeit nicht weitaus besser ist als die der Schriftgelehrten und Pharisäer, so kommt ihr überhaupt nicht in das Himmelreich hinein.
Mimihere Au! Mete ma hei nda misodꞌa ndoo-tetuꞌ malole lenaꞌ meser agama ro atahori partei Farisi ra sa, na, hei nda bisa dadꞌi Lamatualain atahorin sa.
21 Ihr habt gehört, daß zu den Alten gesprochen ward: 'Du sollst nicht töten'; wer aber tötet, wird dem Gerichte verfallen.
“Hei bubꞌuluꞌ baꞌi Musa hohoro-lalanen fo ana nafadꞌe memaꞌ neu bei-baꞌi tara nae, ‘Afiꞌ misa atahori, te se nisa atahori, dei fo ana hambu huku-dꞌokiꞌ.’
22 Ich aber sage euch: Wer seinem Bruder zürnt, wird dem Gerichte verfallen. Wer seinen Bruder 'Raka' schimpft, der wird dem Hohen Rate verfallen. Und wer ihn 'gottlos' heißt, verfällt der Feuerhölle. (Geenna g1067)
Te Au ae ufadꞌe taꞌo ia: esa afiꞌ miminasa esa, te seka namanasa toronoon, dei fo nenehuku-dꞌokiꞌ. Atahori mana namue toronoon nae, ‘Nggoa ma onaꞌ ee!’ Dei fo atahori naa musi neu nataa sia lasi-lasi agama ra matan. Boe ma atahori mana bua toronoon nae, ‘Nggoaꞌ e!, dei fo nenehuku-dꞌokiꞌ sia ai naraka. (Geenna g1067)
23 Wenn du zum Beispiel deine Gabe zum Altare bringst, und dort fällt es dir ein, daß dein Bruder etwas gegen dich habe,
Dadꞌi mete ma mae mendi tutunu-hohotum neu Lamatualain, te musunedꞌa, toronoom feꞌe namanasa nggo,
24 dann laß deine Gabe dort vor dem Altare liegen, geh hin, versöhne dich zuvor mit deinem Bruder, und dann erst magst du deine Gabe opfern.
na, afiꞌ mbedaꞌ tutunu-hohotum dei. Muu dame mo toronoom dei, dei fo feꞌe na muu mbedaꞌ tutunu-hohotum fee neu Lamatualain.
25 Sei bereit, dich schnell mit deinem Gegner zu versöhnen, solange du mit ihm noch auf dem Wege bist. Es könnte sonst dein Gegner dich dem Richter übergeben, der Richter dem Kerkermeister, und du könntest in den Kerker geworfen werden.
Mete ma hambu atahori rae tao dedꞌeat ro nggo, na malole lenaꞌ muu dame lai-lai mo e leo. Mete ma hokoꞌ, naa, dei fo atahori naa no nggo muu mutaa sia mana nggero-furiꞌ a. Basa fo mana nggero-furiꞌ a fee nggo misiꞌ polisi, boe ma ara tao nggo bui rala muu.
26 Wahrlich, ich sage dir: Du kämest sicher nicht von da heraus, bevor du nicht den letzten Pfennig bezahlt hast.
Au olaꞌ ia tebꞌe-tebꞌeꞌ! Dei fo leo mukundoo sia bui rala losa bae basa hutam dei.”
27 Ihr habt gehört, es ward gesagt: 'Du sollst nicht ehebrechen!'
“Hei bubꞌuluꞌ baꞌi Musa hohoro-lalanen nae, ‘Afiꞌ hohongge.’
28 Ich aber sage euch: Jeder, der ein Weib auch nur begehrlich ansieht, hat in seinem Herzen schon Ehebruch mit ihr begangen.
Te Au ae ufadꞌe taꞌo ia: atahori botiꞌ matan fo mete inaꞌ sa, ma ralan hii nae sungguꞌ naꞌabꞌue no e, na, touꞌ naa hohongge no inaꞌ naa sia ralan ena.
29 Gibt dir dein rechtes Auge zur Sünde Anlaß, so reiß es aus und wirf es weg. Denn besser ist's für dich, eines deiner Glieder gehe zugrunde, als daß dein ganzer Leib in die Hölle geworfen werde. (Geenna g1067)
Mete ma tao salaꞌ mendiꞌ mata onam, na, edꞌo hendiꞌ e. Huu malole lenaꞌ sorga muu mendiꞌ a matam seri, afiꞌ losa ara nggari nggo misiꞌ ai naraka muu mendi matam ruꞌa se. (Geenna g1067)
30 Gibt dir deine rechte Hand zur Sünde Anlaß, so haue sie ab und wirf sie weg. Denn besser ist's für dich, eines deiner Glieder gehe zugrunde, als daß dein ganzer Leib zur Hölle fahre. (Geenna g1067)
Ma mete ma tao salaꞌ mendiꞌ lima onam, na, nggero hendi e. Te malole lenaꞌ sorga rala muu mendiꞌ a limam seri, te afiꞌ losa ara nggari nggo misiꞌ ai naraka no limam ruꞌa se.” (Geenna g1067)
31 Und weiter ward gesagt: 'Wer sein Weib entlassen will, der gebe ihr einen Scheidebrief!'
“Hei bubꞌuluꞌ baꞌi Musa hohoro-lalanen nae, ‘Atahori mahelaꞌ no saon, na, ana musi fee susura mahelaꞌ neu inaꞌ a.’
32 Ich aber sage euch: Jeder, der sein Weib entläßt -auch nicht im Falle des Ehebruchs- ist schuld, daß sie die Ehe bricht, und wer eine Entlassene heiratet, bricht die Ehe.
Te Au ufadꞌe taꞌo ia: mete ma hambu atahori mahelaꞌ no saon, tao-tao te saon nda hohongge, sa, ma inaꞌ naa sao seluꞌ, na, onaꞌ sao ulun tao e hohongge. Ma mete ma hambu touꞌ sa sao nala inaꞌ mana hela hendiꞌ sa, na, ruꞌa se o hohongge boe.
33 Und wieder habt ihr gehört, daß zu den Alten gesprochen ward: 'Du sollst keinen Meineid schwören'; 'Du sollst dem Herrn halten, was du geschworen hast.'
“Hei bubꞌuluꞌ baꞌi Musa hohoro-lalanen fo ana nafadꞌe neu bei-baꞌi tara nae, ‘Mete ma ho helu-fuli pake sumba mendiꞌ Lamatualain naran, na, ho nenepaꞌaꞌ mo hehelu-fufuliꞌ naa ena.’
34 Ich aber sage euch: Ihr sollt überhaupt nicht schwören, nicht bei dem Himmel; denn er ist der Thron Gottes,
Te Au ufadꞌe taꞌo ia: mete ma helu-fuliꞌ, na, afiꞌ pake susumbaꞌ. Afiꞌ sumba mendiꞌ sorga naran, huu sorga naa, Lamatualain mamana leleon.
35 Nicht bei der Erde; denn sie ist der Schemel seiner Füße, nicht bei Jerusalem; denn es ist die Stadt des großen Königs.
Afiꞌ sumba mendiꞌ raefafoꞌ naran, huu raefafoꞌ naa Lamatualain ei tatabꞌun boe. Boe ma afiꞌ sumba mendiꞌ Yerusalem naran, huu Yerusalem naa o, Mane Monaeꞌ a kotan boe.
36 Auch bei deinem Haupte sollst du nicht schwören; du kannst ja kein einziges Härchen weiß oder schwarz machen.
Afiꞌ sumba mendiꞌ langga mara. Te hei nda miꞌena koasa fo parenda langga fulu mara esa fo dadꞌi nggeoꞌ do mutiꞌ sa boe.
37 Ein einfaches Ja, ein einfaches Nein sei eure Rede. Was darüber ist, stammt vom Bösen.
Dadꞌi mete ma ama mae helu-fuliꞌ mae, iya, na, mifadꞌe mae, ‘iya’. Do mete ma hokoꞌ naa, mae ‘Hokoꞌ’. Mete ma hei olaꞌ lenaꞌ naa fai, na, naa naꞌoka sia nitu ra ena.
38 Ihr habt gehört, es ward gesagt: 'Aug` um Aug` und Zahn um Zahn.'
“Hei bubꞌuluꞌ baꞌi Musa hohoro-lalanen nae, ‘Mete ma hambu atahori tao ralutu matam, na, bala-bꞌae tao mulutu matan boe. Ma mete ma hambu atahori tao raꞌouꞌ nisim, na, tao muꞌouꞌ nisin boe.’
39 Ich aber sage euch: Leistet dem Bösen keinen Widerstand; vielmehr schlägt dich einer auf die rechte Wange, so halte ihm auch die andere hin.
Te Au ae ufadꞌe taꞌo ia: afiꞌ bala-bꞌae deꞌulakaꞌ no deꞌulakaꞌ. Mete ma atahori mbasa nasum seri, na, hela fo ana mbasa seluꞌ nasum seri fai.
40 Und wer dir vor Gericht den Rock abstreiten will, dem laß auch noch den Mantel.
Mete ma hambu atahori rae radꞌedꞌea ro nggo, fo rae haꞌi rala badꞌum, na, fee jeket ma neu boe.
41 Wer dich zu einer Meile zwingt, mit dem geh zwei.
Mete ma hambu soldꞌadꞌu esa naꞌasusuuꞌ nggo laoꞌ ma lemba mendi sudꞌiꞌ a saan dodꞌoon kilo esa, na, lemba mendi e dodꞌoon kilo rua leo.
42 Dem, der dich bittet, gib; wenn einer von dir borgen will, weise ihn nicht ab.
Mete ma hambu atahori roꞌe saa mia nggo, na, fee neu leo. Ma mete ma hambu atahori rae pindan sudꞌiꞌ a saa ma, na, fee neuꞌ ena.
43 Ihr habt gehört, es ward gesagt: 'Du sollst deinen Nächsten lieben'; doch hassen magst du deinen Feind.
“Hei rena atahori rae, ‘Sue toronoo mara, ma binci atahori mana binci nggo.’
44 Ich aber sage euch: Liebet eure Feinde tut Gutes denen, die euch hassen und betet für die, die euch verfolgen und verleumden,
Te Au ufadꞌe taꞌo ia: musi sue atahori mana binci nggo. Ma moꞌe Lamatuaꞌ fee papala-babꞌanggiꞌ neu atahori mana tao doidꞌoso nggo.
45 auf daß ihr Kinder eures Vaters werdet, der in den Himmeln ist. Er läßt ja seine Sonne aufgehen über Böse und Gute und läßt regnen über Gerechte und Ungerechte.
Mete ma tao taꞌo naa, na, mutudꞌu mae, ho ia Amam mana sia sorga anan. Huu Ana tao relo a naronda fee neu atahori maloleꞌ ma fee neu atahori deꞌulaka ra boe. Ana o naꞌondaꞌ udꞌan fee neu atahori mana tungga parendan naꞌabꞌue no atahori mana labꞌan parendan boe.
46 Denn wolltet ihr nur jene lieben, die euch lieben, auf welchen Lohn könnt ihr dann Anspruch machen? Handeln denn nicht auch die Zöllner ebenso?
Dadꞌi mete ma sue akaꞌ atahori mana sue nggo, na, duꞌa mae Lamatualain musi bala-bꞌae nggo papala-babꞌanggiꞌ do? Hokoꞌ! Te atahori deꞌulakaꞌ o sue nonoo mana sue sira boe.
47 Und wolltet ihr nur eure Brüder grüßen, was tut ihr da besonderes? Handeln denn nicht auch die Heiden ebenso?
Dadꞌi mete ma ho fee sodꞌa-moleꞌ neuꞌ a nonoom, na, lenan saa? Te atahori nda mana ramahere neu Lamatualain sa o tao onaꞌ naa boe.
48 Ihr aber sollt vollkommen sein, wie euer himmlischer Vater vollkommen ist."
Dadꞌi musunedꞌa, e! Amam mana sia sorga sue basa atahori. Dadꞌi musi tao tungga taꞌo naa boe.

< Matthaeus 5 >