< Luc 7 >

1 Quand il eut achevé tous ces discours adressés au peuple, Jésus entra dans Capharnaüm.
När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
2 Or un centurion avait, malade et près de mourir, un serviteur qui lui était très cher.
Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
3 Ayant entendu parler de Jésus, il lui envoya quelques Anciens d'entre les Juifs, pour lui demander de venir et de guérir son serviteur.
Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
4 Ceux-ci, ayant abordé Jésus, le prièrent avec de grandes instances: «Il mérite, lui dirent-ils, que tu lui accordes cela,
När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: »Han är värd att du gör honom detta,
5 car il aime notre nation et c'est lui qui nous a bâti la synagogue.»
ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss.»
6 Jésus était parti avec eux; comme il n'était plus qu'à une o petite distance de la maison, le centurion envoya de ses amis lui dire: «Seigneur, ne prends pas tant de peine, car je ne suis pas digne que tu entres sous mon toit,
Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: »Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
7 et c'est pour cela que je ne me suis pas moi-même jugé digne d'aller à toi. Mais donne un ordre et mon serviteur sera guéri.
Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
8 Car moi (qui ne suis pourtant qu'un subordonné) j'ai sous mes ordres des soldats, et si je dis à l'un: «Va-t'en», il s'en va; à l'autre: «Viens vient; à mon, esclave: «Fais cela», il le fait.»
Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så.»
9 Jésus fut dans l'admiration de ce langage; et se tournant vers la foule qui le suivait: «Je vous le déclare, dit-il, même en Israël, je n'ai pas trouvé une foi aussi grande.»
När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: »Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro.»
10 De retour à la maison, les envoyés du centurion trouvèrent le serviteur en pleine santé.
Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
11 Le lendemain il se dirigea vers une ville appelée Naïn; avec lui allaient un grand nombre de ses disciples et une foule considérable.
Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
12 Comme il arrivait à la porte de la cité, il se trouva que l'on portait en terre un mort; c'était un fils unique dont la mère était veuve. Une grande quantité d'habitants de la ville étaient avec elle.
Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
13 En la voyant, le Seigneur fut touché de compassions envers elle et lui dit: «Ne pleure point!»
När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: »Gråt icke.»
14 Puis il s'approcha et toucha le cercueil. Les porteurs s'arrêtèrent, et il dit: «Jeune homme, je te l'ordonne, lève-toi!»
Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: »Unge man, jag säger dig: Stå upp.»
15 Et le mort se dressa sur son séant et se mit à parler. Jésus le rendit à sa mère.
Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
16 La crainte les saisit tous et ils glorifiaient Dieu: «Un grand prophète, disaient-ils, a surgi parmi nous, et Dieu a visité son peuple.»
Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss» och: »Gud har sett till sitt folk.»
17 Le bruit de ce qui s'était passé se répandit partout en Judée et dans tout le pays environnant.
Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
18 Les disciples de Jean ayant rapporté tout cela à leur maître,
Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
19 celui-ci en désigna deux, et les envoya dire au Seigneur: «Es-tu celui qui doit venir, ou devons-nous en attendre un autre?»
Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?»
20 S'étant donc présentés à Jésus, ces hommes lui dirent: «Jean-Baptiste nous a adressés à toi pour te dire: Es-tu celui qui doit venir ou devons-nous en attendre un autre?»
När mannen kommo fram till honom, sade de: »Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'»
21 Or, en cet instant même, Jésus guérissait nombre de malades, d'infirmes, de possédés; à beaucoup d'aveugles il faisait don de la vue.
Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
22 Alors il fit aux messagers celte réponse: «Allez annoncer à Jean ce que vous avez vu et entendu: des aveugles voient, des estropiés marchent, des lépreux sont guéris, des sourds entendent, des morts ressuscitent, des pauvres entendent l'Évangiles.
Och han svarade och sade till männen: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
23 Heureux est celui pour qui je ne serai pas une occasion de chute.»
Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»
24 Quand les messagers furent partis, Jésus se mit à parler de Jean aux multitudes: «Au désert, qu'êtes-vous allés voir? Est-ce un roseau agité par le vent?
När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
25 Qu'êtes-vous allés voir? Est-ce un homme aux vêtements efféminés? Mais ceux qui se revêtent de riches habits et qui vivent au milieu des délices vivent dans les palais des rois.
Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
26 Qu'êtes-vous donc allés voir? Est-ce un prophète? Oui, vous dis-je, et plus qu'un prophète.
Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
27 C'est celui dont il est écrit: Voici que j'envoie mon messager pour te précéder Et préparer ton chemin devant toi.
Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
28 «Je vous le déclare, parmi ceux que les femmes ont enfantés, nul n'est plus grand que Jean. Mais le plus petit dans le Royaume de Dieu est plus grand que lui.»
Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
29 «En se faisant baptiser du baptême de Jean, tout le peuple qui l'écoutait, même les publicains ont reconnu la justice de Dieu;
Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
30 mais en ne se faisant pas baptiser par lui, les Pharisiens et les légistes ont rejeté le dessein de Dieu à leur égard.»
Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
31 «A qui donc assimilerai-je les hommes de cette génération-ci? et à qui ressemblent-ils?
Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
32 Ils ressemblent à des enfants assis sur la place publique qui se crient les uns aux autres: Nous avons joué de la flûte Et vous n'avez pas dansé; Nous avons entonné des chants lugubres Et vous n'avez pas pleuré.»
De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
33 «Et, en effet, Jean-Baptiste est venu s'abstenant de manger du pain et de boire du vin; et vous dites: «Il est possédé d'un démon.»
Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
34 Le Fils de l'homme est venu mangeant et buvant comme tout le monde, et vous dites: «Voilà un amateur de bonne chère, un buveur de vin, un ami des publicains et des pécheurs.»
Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
35 «A la sagesse, justice est rendue par tous ses enfants.»
Men Visheten har fått rätt av alla sina barn.»
36 Un des Pharisiens le pria de venir manger chez lui. Jésus, étant donc entré dans la maison du Pharisien, se mit à table.
Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
37 Or, une femme de la ville qui vivait dans le péché, ayant appris qu'il était à table dans la maison de ce Pharisien, apporta un vase d'albâtre rempli de parfum.
Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
38 Elle se plaça derrière lui, en pleurant, et se tint à ses pieds, qu'elle arrosa d'abord de ses larmes et qu'elle essuya ensuite de ses cheveux, à ses pieds qu'elle baisa longtemps et qu'elle oignit de son parfum.
och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
39 Voyant cela, le Pharisien qui l'avait invité pensait en lui-même: «Si cet homme était prophète, il saurait qui est cette femme qui le touche; et ce qu'elle est: une pécheresse.
Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: »Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska.»
40 Jésus alors s'adressant à lui: «Simon, j'ai quelque chose à te dire.» — «Parle, maître», répondit Simon.» —
Då tog Jesus till orda och sade till honom: »Simon, jag har något att säga dig.» Han svarade: »Mästare, säg det.
41 «Un certain créancier avait deux débiteurs; le premier lui devait cinq cents deniers; et le second cinquante.
»En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
42 Ni l'un ni l'autre n'ayant de quoi le payer, il fit à chacun d'eux remise de sa dette. Lequel des deux l'aimera le plus?»
Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?»
43 Simon fit cette réponse: «Celui, je suppose, auquel il a remis davantage.» — «Tu viens de juger en toute droiture», reprit Jésus;
Simon svarade och sade: »Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest.» Då sade han till honom: »Rätt dömde du»
44 puis, se tournant vers la femme et parlant toujours à Simon: «Tu vois cette femme? Quand je suis entré dans ta maison tu ne m'as pas apporté d'eau pour mes pieds, mais elle, c'est avec ses larmes qu'elle les a arrosés, c'est avec ses cheveux qu'elle les a essuyés.
Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: »Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
45 Tu ne m'as pas donné de baiser; mais elle, depuis l'instant où elle est entrée n'a cessé d'embrasser mes pieds.
Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
46 Sur ma tête, tu n'as pas fait d'onction d'huile; mais elle, ce sont mes pieds qu'elle a oints de parfum.
Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
47 A cause de cela, je te le déclare, ses nombreux péchés lui sont pardonnés, parce qu'elle a beaucoup aimé. Celui à qui on pardonne peu, aime peu.»
Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet.»
48 Puis il lui dit à elle: «Tes péchés te sont pardonnés.» —
Sedan sade han till henne: »Dina synder äro dig förlåtna.»
49 «Qui est cet homme qui va jusqu'à pardonner des péchés?» se demandèrent entre eux les convives.
Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: »Vem är denne, som till och med förlåter synder?»
50 Lui, cependant, dit à la femme: «Ta foi t'a sauvée; va en paix!»
Men han sade till kvinnan: »Din tro har frälst dig. Gå i frid.»

< Luc 7 >