Luc 6
1 Il arriva — un jour de sabbat — que Jésus passa par des blés; ses disciples cueillaient les épis et, les froissant dans leurs mains, en mangeaient les grains.
Och det hände sig på en sabbat att han tog vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar ryckte av axen och gnuggade sönder dem med händerna och åto.
2 «Pourquoi faites-vous, dirent quelques-uns des Pharisiens, ce qu'au jour du sabbat il n'est pas permis de faire?»
Då sade några av fariséerna; »Huru kunnen I göra vad som icke är lovligt att göra på sabbaten?
3 Jésus leur répondit par ces paroles: «N'avez-vous pas lu ce que fit David quand il eut faim et ce que firent ses compagnons?
Jesus svarade och sade till dem: »Haven I icke läst om det som David gjorde, när han själv och de som följde honom blevo hungriga:
4 Comment il entra dans la maison de Dieu, prit les pains de proposition, en mangea et en donna à ceux qui étaient avec lui, quand il n'est permis qu'aux prêtres seuls d'en manger?» —
huru han då gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt, och jämväl gav åt dem som följde honom, fastän det ju icke är lovligt för andra än allenast för prästerna att äta sådant bröd?»
5 «Le Fils de l'homme, ajouta-t-il, est maître aussi du sabbat.»
Därefter sade han till dem: »Människosonen är herre över sabbaten.»
6 Un autre jour de sabbat, il entra dans la synagogue et il y enseigna. Il s'y trouvait un homme dont la main droite était paralysée.
På en annan sabbat hände sig att han gick in i synagogan och undervisade. Där var då en man vilkens högra hand var förvissnad.
7 Les Scribes et les Pharisiens l'observaient pour voir si, un jour de sabbat, il le guérirait, et pour tirer de là quelque prétexte à accusation.
Och de skriftlärde och fariséerna vaktade på honom, för att se om han botade någon på sabbaten; de ville nämligen finna något att anklaga honom för.
8 Quant à lui, il connaissait leurs pensées. «Lève-toi, dit-il, à l'homme dont la main était paralysée, et tiens-toi debout au milieu de nous tous! L'homme se leva et se tint debout.
Men han förstod deras tankar och sade till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och träd fram.» Då stod han upp och trädde fram.
9 «Je vous le demande, leur dit alors Jésus, est-il permis aux jours de sabbat de faire le bien ou de faire le mal? de sauver une vie ou de la perdre?»
Sedan sade Jesus till dem: »Jag vill göra eder en fråga. Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att förgöra det?»
10 Ayant sur eux tous promené son regard, il dit à l'homme: «Étends ta main.»
Och han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han gjorde så; och hans hand blev frisk igen.
11 Il le fit et sa main fut guérie. Quant à eux, ils étaient fous de rage, et ils parlaient entre eux de ce qu'ils pourraient bien faire à Jésus.
Men de blevo såsom ursinniga och talade med varandra om vad de skulle kunna företaga sig mot Jesus.
12 En ces jours-là, il se retira sur la montagne pour prier et passa la nuit à prier Dieu.
Så hände sig på den tiden att han gick åstad upp på berget för att bedja; och han blev kvar där över natten i bön till Gud.
13 Quand il fit jour, il convoqua ses disciples; et il choisit douze d'entre eux, auxquels il donna le nom d'apôtres;
Men när det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och utvalde bland dem tolv, som han ock benämnde apostlar:
14 ce furent Simon, qu'il nomma Pierre, et André son frère; — Jacques et Jean; — Philippe et Barthélemi; —
Simon, vilken han ock gav namnet Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob och Johannes och Filippus och Bartolomeus
15 Matthieu et Thomas; — Jacques, fils d'Alphée, et Simon (celui qu'on appelle le zélateur);
och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Simon, som kallades ivraren;
16 Judas, frère de Jacques, et Judas l'Iskariôte, qui fut un traître.
vidare Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, den som blev en förrädare.
17 Descendant de la montagne, avec eux, il s'arrêta sur un terrain uni. Là se trouvait, avec une foule considérable de ses disciples, une multitude immense de peuple, venue pour l'entendre et se faire guérir de ses maux, de toute la Judée, de Jérusalem et du littoral de Tyr et de Sidon.
Dessa tog han nu med sig och steg åter ned och stannade på en jämn plats; och en stor skara av hans lärjungar var där församlad, så ock en stor hop folk ifrån hela Judeen och Jerusalem, och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon.
18 Ceux qui étaient tourmentés par des Esprits impurs en étaient délivrés
Dessa hade kommit för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar. Och jämväl de som voro kvalda av orena andar blevo botade.
19 et chacun dans la foule cherchait à le toucher, parce qu'il sortait de lui une vertu qui les guérissait tous.
Och allt folket sökte att få röra vid honom, ty kraft gick ut ifrån honom och botade alla.
20 Jésus, levant les yeux sur ses disciples, dit: «Heureux êtes-vous, ô pauvres, parce qu'à vous appartient le Royaume de Dieu!»
Och han lyfte upp sina ögon och säg på sina lärjungar och sade: »Saliga ären I, som ären fattiga, ty eder hör Guds rike till.
21 «Heureux, ô vous qui avez faim maintenant, parce que vous serez rassasiés!» «Heureux, ô vous qui pleurez maintenant, parce que vous rirez!»
Saliga ären I, som nu hungren, ty I skolen bliva mättade. Saliga ären I, som nu gråten, ty I skolen le.
22 «Heureux serez-vous lorsque les hommes vous haïront, vous réprouveront, vous outrageront, proscriront votre nom comme maudit à cause du Fils de l’homme!
Saliga ären I, när människorna för Människosonens skull hata eder och förskjuta och smäda eder och kasta bort edert namn såsom något ont.
23 En ce jour-là réjouissez-vous et sautez de joie! parce que votre récompense sera grande dans le ciel; car c'est de même façon que leurs pères traitaient les prophètes.»
Glädjens på den dagen, ja, springen upp av fröjd, ty se, eder lön är stor i himmelen. På samma satt gjorde ju deras fäder med profeterna.
24 «Malheur à vous cependant, riches, parce que vous avez aujourd'hui votre consolation!»
Men ve eder, I som ären rika, ty I haven fått ut eder hugnad!
25 «Malheur à vous qui maintenant avez tout à satiété, parce que vous aurez faim!» «Malheur à vous qui maintenant riez, parce que vous tomberez dans le deuil et les larmes!»
Ve eder, som nu ären mätta, ty I skolen hungra! Ve eder, som nu len, ty I skolen sörja och gråta!
26 «Malheur! lorsque tous les hommes diront du bien de vous, car c'est de même façon que leurs pères traitaient les faux prophètes!»
Ve eder, när alla människor tala väl om eder! På samma sätt gjorde ju deras fader i fråga om de falska profeterna.
27 «Quant à vous qui m'écoutez, voici ce que je vous dis: Aimez vos ennemis; faites du bien à ceux qui vous haïssent;
Men till eder, som hören mig, säger jag: Älsken edra ovänner, gören gott mot dem som hata eder,
28 bénissez ceux qui vous maudissent; priez pour ceux qui vous font injure.
välsignen dem som förbanna eder, bedjen för dem som förorätta eder.
29 Si quelqu'un te frappe sur une joue, présente-lui aussi l'autre; et contre celui qui t'enlève ton manteau ne défends pas même ta tunique.»
Om någon slår dig på den ena kinden, så håll ock fram den andra åt honom; och om någon tager manteln ifrån dig, så förvägra honom icke heller livklädnaden.
30 «A qui te demande, donne; et à qui s'empare de ce qui est à toi, ne réclame rien.»
Giv åt var och en som beder dig; och om någon tager ifrån dig vad som är ditt, så kräv det icke igen.
31 «Comme vous voulez que les hommes agissent envers vous, agissez vous-mêmes pareillement envers eux.
Såsom I viljen att människorna skola göra mot eder, så skolen I ock göra mot dem.
32 Si vous aimez ceux qui vous aiment, quel gré vous en saura-t-on? les pécheurs aussi aiment ceux qui les aiment.
Om I älsken dem som älska eder, vad tack kunnen I få därför? Också syndare älska ju dem av vilka de bliva älskade.
33 Et si vous faites du bien à ceux qui vous en font à vous-mêmes, quel gré vous en saura-t-on? Les pécheurs le font aussi.
Och om I gören gott mot dem som göra eder gott, vad tack kunnen I få därför? Också syndare göra ju detsamma.
34 Et si vous prêtez à ceux dont vous espérez recevoir quelque chose, quel gré vous en saura-t-on? Les pécheurs aussi font des prêts aux pécheurs pour recevoir un jour le même service.
Och om I lånen åt dem av vilka I kunnen hoppas att själva få något, vad tack kunnen I få därför? Också syndare låna ju åt syndare för att få lika igen.
35 Vous cependant aimez vos ennemis; faites du bien et prêtez sans espérer quoi que ce soit. Et votre récompense sera grande et vous serez fils du Très-Haut, parce qu'il est bon pour les ingrats et pour les méchants.»
Nej, älsken edra ovänner, och gören gott och given lån utan att hoppas på någon gengäld. Då skall eder lön bliva stor, och då skolen I vara den Högstes barn; ty han är mild mot de otacksamma och onda.
36 «Soyez miséricordieux, comme votre Père est miséricordieux.
Varen barmhärtiga, såsom eder Fader är barmhärtig.
37 Ne jugez point et vous ne serez point jugés; ne condamnez point et vous ne serez point condamnés. Pardonnez, et il vous sera pardonné.
Dömen icke, så skolen I icke bliva dömda; fördömen icke, så skolen I icke bliva fördömda. Förlåten, och eder skall bliva förlåtet.
38 Donnez, et il vous sera donné; il sera versé dans votre sein une bonne mesure, pressée, tassée, débordante, car la mesure que vous faites aux autres sera votre mesure.»
Given, och eder skall bliva givet. Ett gott mått, väl packat, skakat och överflödande, skall man giva eder i skötet; ty med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder igen.»
39 Il leur dit aussi une parabole: «Un aveugle peut-il conduire un aveugle? Ne tomberont-ils pas tous deux dans une fosse?»
Han framställde ock för dem denna liknelse: »Kan väl en blind leda en blind? Falla de icke då båda i gropen?
40 «Le disciple n'est pas au-dessus du maître; il sera parfait quand il sera pareil à son maître.»
Lärjungen är icke förmer än sin mästare; när någon bliver fullärd, så bliver han allenast sin mästare lik.
41 «Pourquoi regardes-tu la paille qui est dans l'oeil de ton frère? Et la poutre qui est dans ton oeil à toi, tu ne la remarques pas!
Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
42 Comment peux-tu dire à ton frère: «Mon frère, laisse-moi ôter cette paille qui est dans ton oeil», ne voyant pas toi-même la poutre qui est dans le tien? Hypocrite, ôte d'abord de ton oeil la poutre et alors tu verras à ôter la paille de l'oeil de ton frère!»
Huru kan du säga till din broder: 'Broder, låt mig taga ut grandet i ditt öga', du som icke ser bjälken i ditt eget öga? Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan tala ut grandet i din broders öga.
43 «Un arbre qui produit de mauvais fruits n'est pas bon; à l'inverse, un arbre qui produit de bons fruits n'est pas mauvais;
Ty intet gott träd finnes, som bär dålig frukt, och lika litet finnes något dåligt träd som bär god frukt;
44 car c'est par son fruit que chaque arbre se fait connaître. Sur des épines on ne cueille pas de figues; sur des ronces on ne vendange pas de raisin.»
vart och ett träd kännes ju igen på sin frukt. Icke hämtar man väl fikon ifrån törnen, ej heller skördar man vindruvor av törnbuskar.
45 «Du bon trésor de son coeur l'homme bon tire le bien; de son mauvais trésor l'homme mauvais tire le mal; car c'est de l'abondance du coeur que la bouche parle.»
En god människa bär ur sitt hjärtas goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är; ty vad hennes hjärta är fullt av, det talar hennes mun. --
46 «Pourquoi m'appelez-vous: «Seigneur! Seigneur!» et ne faites-vous pas ce que je dis?
Men varför ropen I till mig: 'Herre, Herre', och gören dock icke vad jag säger?
47 Quiconque vient à moi, entendant mes paroles et les mettant en pratique, je vais vous montrer à qui il ressemble.
Var och en som kommer till mig och hör mina ord och gör efter dem, vem han är lik, det skall jag visa eder.
48 Il ressemble à un homme qui, en construisant une maison, a creusé très avant et a établi ses fondations sur le roc. L'inondation est survenue; le torrent a fait irruption sur cette maison et il n'a pas eu la force de l'ébranler, parce qu'elle était bien construite.»
Han är lik en man som ville bygga ett hus och som då grävde djupt och lade dess grund på hälleberget. När sedan översvämning kom, störtade sig vattenströmmen mot det huset, men den förmådde dock icke skaka det, eftersom det var så byggt.
49 «Quant à celui qui entend et ne met pas en pratique, il ressemble à un homme qui a bâti sa maison sur la terre sans fondations. Sur elle le torrent a fait irruption; soudain elle s'est écroulée; et la ruine de cette maison a été grande.
Men den som hör och icke gör, han är lik en man som byggde ett hus på blotta jorden, utan att lägga någon grund. Och vattenströmmen störtade sig emot det, och strax föll det samman, och det husets fall blev stort.»
