John 4
1 Assone as the Lorde had knowledge how the Pharises had hearde that Iesus made and baptised moo disciples then Iohn
Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
2 (though that Iesus him selfe baptised not: but his disciples)
dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
3 he lefte Iewry and departed agayne into Galile.
Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
4 And it was so that he must nedes goo thorowe Samaria.
Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
5 Then came he to a cyte of Samaria called Sichar besydes the possession that Iacob gave to his sonne Ioseph.
Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
6 And there was Iacobs well. Iesus then weryed in his iorney sate thus on the well. And it was about the sixte houre:
Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
7 and there came a woman of Samaria to drawe water. And Iesus sayde vnto her: geve me drynke.
Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»
8 For his disciples were gone awaye vnto the toune to bye meate.
Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
9 Then sayde the woman of Samaria vnto him: how is it that thou beinge a Iewe axest drinke of me which am a Samaritane? for the Iewes medle not with the Samaritans.
Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
10 Iesus answered and sayde vnto hir: yf thou knewest the gyfte of God and who it is that sayeth to the geve me drynke thou woldest have axed of him and he wolde have geven the water of lyfe.
Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»
11 The woman sayde vnto him. Syr thou hast no thinge to drawe with and the well is depe: from whence then hast thou yt water of lyfe?
Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»
12 Arte thou greater then oure father Iacob which gave vs the well and he him silfe dranke therof and his chyldren and his catell?
Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»
13 Iesus answered and sayde vnto hir: whosoever drinketh of this water shall thurst agayne.
Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
15 The woma sayd vnto him: Syr geve me of that water that I thyrst not nether come hedder to drawe.
Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»
16 Iesus sayde vnto her. Go and call thy husband and come hydder.
Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»
17 The woman answered and sayde to him: I have no husband.
Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»
18 Iesus sayde to her. Thou hast well sayd I have no husbande. For thou haste had five husbandes and he whom thou now hast is not thy husband. That saydest thou truely.
Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
19 The woman sayde vnto him: Syr I perceave yt thou arte a prophet.
Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.
20 Oure fathers worshipped in this mountayne: and ye saye that in Hierusalem is the place where men ought to worshippe.
Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»
21 Iesus sayde vnto her: woman beleve me the houre cometh when ye shall nether in this moutayne nor yet at Ierusalem worshippe the father.
Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
22 Ye worshippe ye wot not what: we knowe what we worshippe. For salvacion cometh of the Iewes.
I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
23 But the houre commeth and nowe is when the true worshippers shall worshippe the father in sprete and in trouthe. For verely suche the father requyreth to worshippe him.
men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
24 God is a sprete and they that worshippe him must worshippe him in sprete and trouthe.
Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»
25 The woman sayde vnto him: I wot well Messias shall come which is called Christ. When he is come he will tell vs all thinges.
Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»
26 Iesus sayde vnto hir: I that speake vnto the am he.
Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»
27 And eve at that poynte came his disciples and marvelled that he talked with the woman. Yet no man sayde vnto him: what meanest thou or why talkest thou with her?
I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
28 The woma then lefte her waterpot and went her waye into the cite and sayde to the men.
Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
29 Come se a man which tolde me all thinges yt ever I dyd. Is not he Christ?
»Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»
30 Then they went ont of the cite and came vnto him.
Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
31 And in ye meane while his disciples prayed him sayinge: Master eate.
Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»
32 He sayde vnto the: I have meate to eate that ye knowe not of.
Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»
33 Then sayd ye disciples bitwene them selves: hath eny ma brought him meate?
Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»
34 Iesus sayde vnto them: my meate is to doo the will of him that sent me. And to fynnysshe his worke.
Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»
35 Saye not ye: there are yet foure monethes and then cometh harvest? Beholde I saye vnto you lyfte vp youre eyes and loke on ye regios: for they are whyte all redy vnto harvest.
I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
36 And he ye repeth receaveth rewarde and gaddereth frute vnto life eternall: that bothe he that soweth and he yt repeth myght reioyse to gether. (aiōnios g166)
Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
37 And herin is the sayinge true yt one soweth and another repeth.
Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
38 I sent you to repe yt whero ye bestowed no laboure. Other men laboured and ye are entred into their labours.
Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»
39 Many of the Samaritas of that cyte beleved on him for ye sayinge of the woma which testified: he tolde me all thinges yt ever I dyd.
Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
40 Then when the Samaritas were come vnto him they besought him yt he wolde tary wt the. And he aboode there two dayes.
När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
41 And many moo beleved because of his awne wordes
Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
42 and sayd vnto the woman: Now we beleve not because of thy sayinge. For we have herde him oure selves and knowe that this is even in dede Christ the savioure of the worlde.
Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»
43 After two dayes he departed thence and wet awaye into Galile.
Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
44 And Iesus him selfe testified that a Prophete hath none honoure in his awne countre.
Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
45 Then assone as he was come into Galile the Galileans receaved him which had sene all the thinges yt he dyd at Ierusalem at ye feast. For they wet also vnto ye feast daye.
När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
46 And Iesus came agayne into Cana of Galile wher he turned water into wyne. And ther was a certayne ruler whose sonne was sicke at Capernaum.
Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
47 Assone as the same herde that Iesus was come out of Iewry into Galile he wet vnto him and besought him yt he wolde descende and heale his sonne: For he was eve readie to dye.
När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
48 Then sayde Iesus vnto him: excepte ye se signes and wodres ye canot beleve.
Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»
49 The ruler sayd vnto him: Syr come awaye or ever yt my chylde dye.
Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»
50 Iesus sayde vnto him goo thy waye thy sonne liveth. And the ma beleved ye wordes yt Iesus had spoke vnto him and wet his waye.
Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
51 And anone as he went on his waye his servantes met him and tolde him sayinge: thy chylde liveth.
Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»
52 Then enquyred he of the the houre when he begane to amende. And they sayde vnto him: Yester daye the sevethe houre the fever lefte him.
Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»
53 And the father knew that it was the same houre in which Iesus sayde vnto him: Thy sonne liveth. And he beleved and all his housholde.
Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
54 Thys is agayne the seconde myracle yt Iesus dyd after he was come oute of Iewry into Galile.
Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen. Grundtextens uttryck, som bokstavligen betyder levande vatten, har vanligen betydelsen friskt, rinnande vatten; kvinnan fattar uttrycket i den senare betydelsen. Eller: Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och deras arbete har kommit eder till godo.
