John 21
1 After that Iesus shewed him selfe agayne at the see of Tyberias. And on this wyse shewed he him selfe.
Därefter uppenbarade sig Jesus åter för lärjungarna, vid Tiberias' sjö; och vid den uppenbarelsen gick så till:
2 There were to geder Simon Peter and Thomas which is called Didymus: and Nathanael of Cana a citie of Galile and the sonnes of Zebedei and two other of the disciples.
Simon Petrus och Tomas, som kallades Didymus, och Natanael, han som var från Kana i Galileen, och Sebedeus' söner voro tillsammans, och med dem två andra av hans lärjungar.
3 Simon Peter sayde vnto them: I goo a fysshynge. They sayde vnto him: we also will goo with the. They wet their waye and entred into a shippe strayght waye and that nyght caught they nothinge.
Simon Petrus sade då till dem: »Jag vill gå åstad och fiska.» De sade till honom: »Vi gå också med dig.» Så begåvo de sig åstad och stego i båten. Men den natten fingo de intet.
4 But when the mornynge was now come Iesus stode on the shore: neverthelesse the disciples knewe not yt it was Iesus.
När det sedan hade blivit morgon, stod Jesus där på stranden; dock visste lärjungarna icke att det var Jesus.
5 Iesus sayde vnto the: syrs have ye eny meate? They answered him no.
Och Jesus sade till dem: »Mina barn, haven I något att äta?» De svarade honom: »Nej.»
6 And he sayde vnto them: cast out ye net on the ryght syde of the ship and ye shall fynde. They cast out and anone they were not able to drawe it for ye multitude of fysshes
Han sade till dem: »Kasten ut nätet på högra sidan om båten, så skolen I få.» Då kastade de ut; och nu fingo de en så stor hop fiskar, att de icke förmådde draga upp nätet.
7 Then sayde the disciple whom Iesus loved vnto Peter: It is the Lorde. When Simon Peter hearde that it was ye lorde he gyrde his mantell to him (for he was naked) and sprange into the see
Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: »Det är Herren.» När Simon Petrus hörde att det var Herren, tog han på sig sin överklädnad -- ty han var oklädd -- och gav sig i sjön.
8 The other disciples came by ship: for they were not farre from londe but as it were two hondred cubites and they drewe the net with fysshes.
Men de andra lärjungarna kommo med båten och drogo efter sig nätet med fiskarna; de voro nämligen icke längre från land än vid pass två hundra alnar.
9 Assone as they were come to londe they sawe hoot coles and fysshe layd ther on and breed.
När de sedan hade stigit i land, sågo de glöd ligga där och fisk, som låg därpå, och bröd.
10 Iesus sayde vnto them: bringe of the fysshe which ye have now caught.
Jesus sade till dem: »Tagen hit av de fiskar som I nu fingen.»
11 Simon Peter stepped forthe and drewe the net to londe full of greate fysshes an hondred and. liii. And for all ther were so many yet was not the net broken.
Då steg Simon Petrus i båten och drog nätet upp på land, och det var fullt av stora fiskar, ett hundra femtiotre stycken. Och fastän de voro så många, hade nätet icke gått sönder.
12 Iesus sayde vnto them: come and dyne. And none of the disciples durste axe him: what arte thou? For they knewe that it was the lorde.
Därefter sade Jesus till dem: »Kommen hit och äten.» Och ingen av lärjungarna dristade sig att fråga honom vem han var, ty de förstodo att det var Herren.
13 Iesus then came and toke breed and gave them and fysshe lykwyse
Jesus gick då fram och tog brödet och gav dem, likaledes ock av fiskarna.
14 And this is now the thyrde tyme that Iesus appered to his disciples after that he was rysen agayne from deeth.
Detta var nu tredje gången som Jesus uppenbarade sig för sina lärjungar, sedan han hade uppstått från de döda.
15 When they had dyned Iesus sayde to Simon Peter: Simon Ioana lovest thou me more then these? He sayde vnto him: ye Lorde thou knowest that I love the. He sayde vnto him: fede my lambes.
När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus: »Simon, Johannes' son, älskar du mig mer än dessa göra?» Han svarade honom: »Ja, Herre; du vet att jag har dig kär.» Då sade han till honom: »Föd mina lamm.»
16 He sayde to him agayne the seconde tyme: Simo Ioana lovest thou me? He sayde vnto him: ye lorde thou knowest that I love ye. He sayde vnto him: fede my shepe.
Åter frågade han honom, för andra gången: »Simon, Johannes' son, älskar du mig?» Han svarade honom: »Ja, Herre; du vet att jag har dig kär.» Då sade han till honom: »Var en herde för mina får.»
17 He sayde vnto him ye thyrde tyme: Simon Ioanna lovest thou me? And Peter sorowed because he sayde to him ye thyrde tyme lovest thou me and sayde vnto him: Lorde thou knowest all thinge thou knowest that I love the. Iesus sayde vnto him: fede my shepe.
För tredje gången frågade han honom: »Simon, Johannes' son, har du mig kär?» Petrus blev bedrövad över att han för tredje gången frågade honom: »Har du mig kär?» Och han svarade honom: »Herre, du vet allting; du vet att jag har dig kär.» Då sade Jesus till honom: »Föd mina får.
18 Verely verely I saye vnto the when thou wast yonge thou gerdedst thy selfe and walkedst whyther thou woldest: but when thou arte olde thou shalt stretche forthe thy hondes and a nother shall gyrde ye and leade the whyther thou woldest not.
Sannerligen, sannerligen säger jag dig: När du var yngre, omgjordade du dig själv och gick vart du ville; men när du bliver gammal, skall du nödgas sträcka ut dina händer, och en annan skall omgjorda dig och föra dig dit du icke vill.»
19 That spake he signifyinge by what deeth he shuld glorify God. And whe he had sayde thus he sayd to him folowe me.
Detta sade han för att giva till känna med hurudan död Petrus skulle förhärliga Gud. Och sedan han hade sagt detta, sade han till honom: »Följ mig.»
20 Peter turned about and sawe that disciple who Iesus loved folowynge: which also lened on his brest at supper and sayde: Lorde which is he yt shall betraye the?
När Petrus vände sig om, fick han se att den lärjunge som Jesus älskade följde med, densamme som under aftonmåltiden hade lutat sig mot hans bröst och frågat honom: »Herre, vilken är det som skall förråda dig?»
21 When Peter sawe him he sayde to Iesus: Lorde what shall he here do?
Då nu Petrus såg den lärjungen, frågade han Jesus: »Herre, huru bliver det då med denne?»
22 Iesus sayd vnto him Yf I will have him to tary tyll I come what is that to the? folowe thou me.
Jesus svarade honom: »Om jag vill att han skall leva kvar, till dess jag kommer, vad kommer det dig vid? Följ du mig.»
23 Then went this sayinge a broode amonge the brethren that that disciple shulde not dye. Yet Iesus sayde not to him he shall not dye: but yf I will that he tary tyll I come what is that to the?
Så kom det talet ut ibland bröderna, att den lärjungen icke skulle dö. Men Jesus hade icke sagt till honom att han icke skulle dö, utan allenast: »Om jag vill att han skall leva kvar, till dess jag kommer, vad kommer det dig vid?»
24 The same disciple is he which testifieth of these thinges and wrote these thinges. And we knowe that his testimony is true.
Det är den lärjungen som vittnar om detta, och som har skrivit detta; och vi veta att hans vittnesbörd är sant.
25 There are also many other thinges which Iesus dyd: the which yf they shuld be written every won I suppose the worlde coulde not cotayne the bokes that shuld be written.
Ännu mycket annat var det som Jesus gjorde; och om allt detta skulle uppskrivas, det ena med det andra, så tror jag att icke ens hela världen skulle kunna rymma de böcker som då bleve skrivna.
