James 1
1 James, a servant of God and of the Lord Jesus Christ, to the twelve tribes which are in the Diaspora: Greetings.
Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.
2 Count it all joy, my brothers, when you encounter various trials,
Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i allahanda frestelser,
3 knowing that the testing of your faith produces endurance.
och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta ståndaktighet.
4 Let endurance have its perfect work, that you may be perfect and complete, lacking in nothing.
Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning, så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något stycke.
5 But if any of you lacks wisdom, let him ask of God, who gives to all generously and without finding fault; and it will be given to him.
Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given.
6 But let him ask in faith, without any doubting, for the one who doubts is like a wave of the sea, driven and tossed by the wind.
Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit.
7 For let that person not think that he will receive anything from the Lord.
En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från Herren --
8 He is a double-minded person, unstable in all his ways.
en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina vägar.
9 But let the brother in humble circumstances glory in his high position;
Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet.
10 and the rich, in that he is made humble, because like the flower in the grass, he will pass away.
Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets blomster skall han förgås.
11 For the sun arises with the scorching wind, and withers the grass, and the flower in it falls, and the beauty of its appearance perishes. So also will the rich person fade away in his pursuits.
Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock den rike förvissna mitt i sin ävlan.
12 Blessed is the one who perseveres under trial, for when he has been approved, he will receive the crown of life, which he promised to those who love him.
Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom.
13 Let no one say when he is tempted, "I am tempted by God," for God cannot be tempted by evil, and he himself tempts no one.
Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon.
14 But each one is tempted, when he is drawn away by his own lust, and enticed.
Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas.
15 Then the lust, when it has conceived, bears sin; and the sin, when it is full grown, brings forth death.
Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död.
16 Do not be deceived, my beloved brothers.
Faren icke vilse, mina älskade bröder.
17 All generous giving and every perfect gift is from above, coming down from the Father of lights, with whom can be no variation, nor turning shadow.
Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker.
18 Of his own will he brought us forth by the word of truth, that we should be a kind of first fruits of his creatures.
Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat.
19 This you know, my beloved brothers. But let every person be swift to hear, slow to speak, and slow to anger;
Det veten I, mina älskade bröder. Men var människa vare snar till att höra och sen till att tala och sen till vrede.
20 for human anger does not produce the righteousness of God.
Ty en mans vrede kommer icke åstad vad rätt är inför Gud.
21 Therefore, putting away all filthiness and overflowing of wickedness, receive with humility the implanted word, which is able to save your souls.
Skaffen därför bort all orenhet och all ondska som finnes kvar, och mottagen med saktmod det ord som är plantat i eder, och som kan frälsa edra själar.
22 But be doers of the word, and not only hearers, deluding your own selves.
Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljest bedragen I eder själva.
23 For if anyone is a hearer of the word and not a doer, he is like someone looking at his natural face in a mirror;
Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare, så är han lik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel:
24 for he sees himself, and goes away, and immediately forgets what kind of person he was.
när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäter strax hurudan han var.
25 But he who looks into the perfect Law of freedom, and continues, not being a hearer who forgets, but a doer of the work, this person will be blessed in what he does.
Men den som skådar in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och förbliver därvid och icke är en glömsk hörare, utan en verklig görare, han varder salig i sin gärning.
26 If anyone thinks himself to be religious while he does not control his tongue, but deceives his heart, this one's religion is worthless.
Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utan bedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd.
27 Pure religion and undefiled before our God and Father is this: to visit the fatherless and widows in their affliction, and to keep oneself unstained by the world.
En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor i deras bedrövelse, och att hålla sig obefläckad av världen.
