Proverbs 18

1 Through desire a man, having separated himself, seeketh [and] intermeddleth with all wisdom.

Den som lust hafver till att komma tvedrägt åstad, han söker efter träto, ehvar han kan.

2 A fool hath no delight in understanding, but that his heart may discover itself.

En dåre hafver icke lust till förstånd, utan till hvad han hafver i hjertat.

3 When the wicked cometh, [then] cometh also contempt, and with ignominy reproach.

Der den ogudaktige råder, der kommer föraktelse och försmädelse med hån.

4 The words of a man’s mouth [are as] deep waters, [and] the wellspring of wisdom [as] a flowing brook.

Orden uti ens mun äro såsom djup vatten, och vishetenes källa är en full ström.

5 [It is] not good to accept the person of the wicked, to overthrow the righteous in judgment.

Det är icke godt att se till dens ogudaktigas person, till att nedertrycka den rättfärdiga i domen.

6 A fool’s lips enter into contention, and his mouth calleth for strokes.

Ens dåras läppar komma med kif, och hans mun far efter hugg.

7 A fool’s mouth [is] his destruction, and his lips [are] the snare of his soul.

Ens dåras mun skämmer sig sjelf, och hans läppar fånga hans egen själ.

8 The words of a talebearer [are] as wounds, and they go down into the innermost parts of the belly.

Ens lackares ord äro hugg, och de gå en genom hjertat.

9 He also that is slothful in his work is brother to him that is a great waster.

Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder som skada gör.

10 The name of the LORD [is] a strong tower: the righteous runneth into it, and is safe.

Herrans Namn är ett fast slott; den rättfärdige löper dit, och varder beskärmad.

11 The rich man’s wealth [is] his strong city, and as an high wall in his own conceit.

Dens rikas gods är honom en fast stad, och såsom en hög mur allt omkring.

12 Before destruction the heart of man is haughty, and before honour [is] humility.

Då en skall ett nederfall få, så varder hans hjerta tillförene stolt; och förr än man till äro kommer, måste man lida.

13 He that answereth a matter before he heareth [it], it [is] folly and shame unto him.

Den som svarar förr än han hörer, honom är det en galenskap och skam.

14 The spirit of a man will sustain his infirmity; but a wounded spirit who can bear?

Den som ett gladt hjerta hafver, han vet hålla sig uti sitt lidande; men när anden är bedröfvad, hvad kan en lida?

15 The heart of the prudent getteth knowledge; and the ear of the wise seeketh knowledge.

Ett förståndigt hjerta vet hålla sig förnufteliga; och de vise höra gerna, att man förnufteliga handlar.

16 A man’s gift maketh room for him, and bringeth him before great men.

Menniskones skänker göra honom rum, och hafva honom fram för de stora herrar.

17 [He that is] first in his own cause [seemeth] just; but his neighbour cometh and searcheth him.

Hvar och en är i förstone i sine sak rätt; men kommer hans nästa dertill, så finner det sig.

18 The lot causeth contentions to cease, and parteth between the mighty.

Lotten stillar träto, och skiljer emellan de mägtiga.

19 A brother offended [is harder to be won] than a strong city: and [their] contentions [are] like the bars of a castle.

En broder, som fast står, han är såsom en fast stad; och de, som för hvarann strida, såsom en bom för ett slott.

20 A man’s belly shall be satisfied with the fruit of his mouth; [and] with the increase of his lips shall he be filled.

Enom man varder lönt efter som hans mun talat hafver, och han varder mättad af sina läppars frukt.

21 Death and life [are] in the power of the tongue: and they that love it shall eat the fruit thereof.

Döden och lifvet står i tunganes våld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt.

22 [Whoso] findeth a wife findeth a good [thing], and obtaineth favour of the LORD.

Den som ena ägta hustru finner, han finner godt, och får välsignelse af Herranom.

23 The poor useth intreaties; but the rich answereth roughly.

En fattig man talar med ödmjukhet; en rik man svarar stolteliga.

24 A man [that hath] friends must shew himself friendly: and there is a friend [that] sticketh closer than a brother.

En trofast vän älskar mer, och står fastare, än en broder.