Psalms 89
1 I will sing of the mercies of the LORD for ever: with my mouth will I make known your faithfulness to all generations.
En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
2 For I have said, Mercy shall be built up for ever: your faithfulness shall you establish in the very heavens.
Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
3 I have made a covenant with my chosen, I have sworn to David my servant,
Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
4 Your seed will I establish for ever, and build up your throne to all generations. (Selah)
Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
5 And the heavens shall praise your wonders, O LORD: your faithfulness also in the congregation of the saints.
Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
6 For who in the heaven can be compared to the LORD? who among the sons of the mighty can be likened to the LORD?
Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
7 God is greatly to be feared in the assembly of the saints, and to be had in reverence of all them that are about him.
Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
8 O LORD God of hosts, who is a strong LORD like to you? or to your faithfulness round about you?
Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
9 You rule the raging of the sea: when the waves thereof arise, you still them.
Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
10 You have broken Rahab in pieces, as one that is slain; you have scattered your enemies with your strong arm.
Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
11 The heavens are yours, the earth also is yours: as for the world and the fullness thereof, you have founded them.
Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
12 The north and the south you have created them: Tabor and Hermon shall rejoice in your name.
Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
13 You have a mighty arm: strong is your hand, and high is your right hand.
Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
14 Justice and judgment are the habitation of your throne: mercy and truth shall go before your face.
Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
15 Blessed is the people that know the joyful sound: they shall walk, O LORD, in the light of your countenance.
Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
16 In your name shall they rejoice all the day: and in your righteousness shall they be exalted.
De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
17 For you are the glory of their strength: and in your favor our horn shall be exalted.
Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
18 For the LORD is our defense; and the Holy One of Israel is our king.
Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
19 Then you spoke in vision to your holy one, and said, I have laid help on one that is mighty; I have exalted one chosen out of the people.
På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
20 I have found David my servant; with my holy oil have I anointed him:
Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
21 With whom my hand shall be established: my arm also shall strengthen him.
Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
22 The enemy shall not exact on him; nor the son of wickedness afflict him.
Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
23 And I will beat down his foes before his face, and plague them that hate him.
Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
24 But my faithfulness and my mercy shall be with him: and in my name shall his horn be exalted.
Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
25 I will set his hand also in the sea, and his right hand in the rivers.
Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
26 He shall cry to me, You are my father, my God, and the rock of my salvation.
Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
27 Also I will make him my firstborn, higher than the kings of the earth.
Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
28 My mercy will I keep for him for ever more, and my covenant shall stand fast with him.
Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
29 His seed also will I make to endure for ever, and his throne as the days of heaven.
Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
30 If his children forsake my law, and walk not in my judgments;
Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
31 If they break my statutes, and keep not my commandments;
Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
32 Then will I visit their transgression with the rod, and their iniquity with stripes.
Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
33 Nevertheless my loving kindness will I not utterly take from him, nor suffer my faithfulness to fail.
Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
34 My covenant will I not break, nor alter the thing that is gone out of my lips.
Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
35 Once have I sworn by my holiness that I will not lie to David.
Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
36 His seed shall endure for ever, and his throne as the sun before me.
Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
37 It shall be established for ever as the moon, and as a faithful witness in heaven. (Selah)
Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
38 But you have cast off and abhorred, you have been wroth with your anointed.
Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
39 You have made void the covenant of your servant: you have profaned his crown by casting it to the ground.
Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
40 You have broken down all his hedges; you have brought his strong holds to ruin.
Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
41 All that pass by the way spoil him: he is a reproach to his neighbors.
Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
42 You have set up the right hand of his adversaries; you have made all his enemies to rejoice.
Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
43 You have also turned the edge of his sword, and have not made him to stand in the battle.
Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
44 You have made his glory to cease, and cast his throne down to the ground.
Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
45 The days of his youth have you shortened: you have covered him with shame. (Selah)
Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
46 How long, LORD? will you hide yourself for ever? shall your wrath burn like fire?
Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
47 Remember how short my time is: why have you made all men in vain?
Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
48 What man is he that lives, and shall not see death? shall he deliver his soul from the hand of the grave? (Selah) (Sheol h7585)
Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
49 Lord, where are your former loving kindnesses, which you swore to David in your truth?
Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
50 Remember, Lord, the reproach of your servants; how I do bear in my bosom the reproach of all the mighty people;
Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
51 With which your enemies have reproached, O LORD; with which they have reproached the footsteps of your anointed.
Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
52 Blessed be the LORD for ever more. Amen, and Amen.
Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
