Psalms 22
1 For the music director. To the tune “Doe of the Dawn.” A psalm of David. My God, my God, why have you abandoned me? Why are you so far away when I groan, asking for help?
En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder. Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.
2 My God, every day I cry out to you, but you don't answer; at night too, but I get no rest.
Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.
3 Yet you are holy, and the praises of Israel are your throne.
Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.
4 Our forefathers trusted in you; they trusted and you rescued them.
Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.
5 They cried out to you for help, and they were saved. They trusted in you and were not defeated.
Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.
6 But I'm a worm, not a man, scorned and despised by everyone.
Men jag är en matk, och icke menniska; menniskors gabberi, och folks föraktelse.
7 People who see me mock me. They laugh at me and shake their heads, saying,
Alle de som mig se, bespotta mig, gapa upp med munnen, och rista hufvudet:
8 “He trusts in the Lord—well then, let the Lord save him! If the Lord is such a friend, then let the Lord rescue him!”
Han klage det Herranom; han hjelpe honom ut, och undsätte honom, om han hafver lust till honom.
9 However, you brought me safely through birth, and led me to trust in you at my mother's breasts.
Ty du hafver dragit mig utu mitt moderlif; och vast min tröst, då jag än vid mine moders bröst låg.
10 I was entrusted to you from birth; from the time I was born you have been my God.
På dig är jag kastad utaf moderlifvet; du äst min Gud, allt ifrå mine moders lif.
11 Do not be distant from me, because trouble is close by and no one else can help.
Var icke långt ifrå mig; ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.
12 Enemies surround me like a herd of bulls; strong bulls from Bashan have encircled me.
Store stutar hafva belagt mig; fete oxar hafva omhvärft mig.
13 Like roaring lions tearing at their prey they open their mouths wide against me.
De uppgapa med sin mun emot mig, såsom ett glupande och rytande lejon.
14 I feel like I'm being poured out like water. I'm falling apart as if all my bones have become loose. My mind feels like it's wax melting inside me.
Jag är utgjuten såsom vatten; all min ben hafva skiljts åt; mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält vax.
15 My strength has dried up like a piece of broken pottery. My tongue is stuck to the roof of my mouth. You're burying me as if I'm already dead.
Mina krafter äro borttorkade, såsom ett stycke af en potto; och min tunga lådar vid min gom, och du lägger mig uti dödsens stoft.
16 Evil men surround me like a pack of dogs. They have pierced my hands and feet.
Ty hundar hafva kringhvärft mig, och de ondas rote hafver ställt sig omkring mig; mina händer och fötter hafva de genomborrat.
17 I'm so thin I can count all my bones. People stare at me and gloat.
Jag måtte tälja all min ben; men de skåda och se sin lust på mig.
18 They divide my clothing among them; they roll dice for my clothes.
De byta min kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.
19 But you, Lord, don't be far away from me! You are my strength—hurry, come and help me!
Men du, Herre, var icke fjerran; min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.
20 Save me from death by the sword! Save my life—the only one I have—from the dogs!
Fria mina själ ifrå svärdet, mina ensamma ifrå hundarna.
21 Rescue me from the mouth of the lion and from the wild bulls!
Hjelp mig utu lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.
22 I will tell my people all the wonderful things you have done; I will praise you in the congregation.
Jag vill predika ditt Namn minom brödrom; jag vill prisa dig i församlingene.
23 Praise the Lord, all who worship him! Honor him, every descendant of Jacob! Be in awe of him, every descendant of Israel!
Lofver Herran, I som frukten honom; honom äre all Jacobs säd, och honom vörde all Israels säd.
24 For he has not ridiculed or scorned the suffering of the poor; he has not turned away from them, he has listened to their cries for help.
Ty han hafver icke föraktat eller försmått dens fattiga eländhet; och icke förskylt sitt ansigte för honom; och då han ropade till honom, hörde han det.
25 You are the subject of my praise in the great assembly. I will fulfill my promises before those who worship you.
Dig vill jag prisa, uti den stora församlingene; jag vill betala mitt löfte inför dem som frukta honom.
26 The poor shall eat, and they shall be satisfied. All who come to the Lord will praise him—may you all live forever!
De elände skola äta, att de mätte varda; och de som efter Herran fråga, skola prisa honom; edart hjerta skall lefva evinnerliga.
27 Everyone in the whole world will repent and return to the Lord; all the nations will worship before you.
Tänke derpå alla verldenes ändar, och omvände sig till Herran; och alla Hedningars slägter tillbedje för honom.
28 For kingly power belongs to the Lord; he is the one who rules over the nations.
Herren hafver ett rike, och han råder ibland Hedningarna.
29 All who prosper come to feast and worship. Bow down before him, all those destined for the grave—for none can keep themselves alive.
Alle fete på jordene skola äta, och tillbedja; för honom skola knäböja alle de som i stoft ligga, och de der med bekymmer lefva.
30 Our descendants will serve him; they will tell the next generation about the Lord.
Han skall få ena säd, den honom tjenar; om Herran skall man förkunna intill barnabarn.
31 They will come and tell those yet to be born how good the Lord is, and all that he has done!
De skola, komma och predika hans rättfärdighet de folke, som födas skall, att han det gör.
