Psalms 55
1 To the chief Musician. On stringed instruments: an instruction. Of David. Give ear to my prayer, O God; and hide not thyself from my supplication.
För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
2 Attend unto me, and answer me: I wander about in my plaint, and I moan aloud,
Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
3 Because of the voice of the enemy; because of the oppression of the wicked: for they cast iniquity upon me, and in anger they persecute me.
vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
4 My heart is writhing within me, and the terrors of death are fallen upon me.
Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
5 Fear and trembling are come upon me, and horror hath overwhelmed me.
Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
6 And I said, Oh that I had wings like a dove! I would fly away, and be at rest;
Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
7 Behold, I would flee afar off, I would lodge in the wilderness; (Selah)
Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)
8 I would hasten my escape from the stormy wind, from the tempest.
Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
9 Swallow [them] up, Lord; divide their tongue: for I have seen violence and strife in the city.
Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
10 Day and night they go about it upon the walls thereof; and iniquity and mischief are in the midst of it.
Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
11 Perversities are in the midst thereof; and oppression and deceit depart not from its streets.
ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
12 For it is not an enemy that hath reproached me — then could I have borne it; neither is it he that hateth me that hath magnified [himself] against me — then would I have hidden myself from him;
Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
13 But it was thou, a man mine equal, mine intimate, my familiar friend. ...
Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
14 We who held sweet intercourse together. To the house of God we walked amid the throng.
du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
15 Let death seize upon them, let them go down alive into Sheol. For wickedness is in their dwellings, in their midst. (Sheol h7585)
Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)
16 As for me, unto God will I call; and Jehovah will save me.
Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
17 Evening, and morning, and at noon, will I pray and moan aloud; and he will hear my voice.
Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
18 He hath redeemed my soul in peace from the battle against me: for there were many about me.
Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
19 God will hear, and afflict them: he that is seated of old, (Selah) ...because there is no change in them, and they fear not God.
Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
20 He hath put forth his hands against such as are at peace with him; he hath profaned his covenant.
Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
21 Smooth were the milky [words] of his mouth, but his heart was war; his words were softer than oil, yet are they drawn swords.
Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
22 Cast thy burden upon Jehovah, and he will sustain thee: he will never suffer the righteous to be moved.
Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
23 And thou, O God, wilt bring them down into the pit of destruction: bloody and deceitful men shall not live out half their days. But as for me, I will confide in thee.
Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
