Hebrews 4

1 Let’s fear therefore, lest perhaps anyone of you should seem to have come short of a promise of entering into his rest.

Så låt oss nu frukta, att vi icke försumme det löfte, som är, att vi skole ingå i hans rolighet; och att ibland oss icke någor tillbakablifver.

2 For indeed we have had good news preached to us, even as they also did, but the word they heard did not profit them, because it was not mixed with faith by those who heard.

Ty det är ock oss förkunnadt, så väl som dem; men det halp dem intet att de hörde ordet; efter de, som hörde, satte der icke tro till.

3 For we who have believed do enter into that rest, even as he has said, “As I swore in my wrath, they will not enter into my rest;” although the works were finished from the foundation of the world.

Ty vi, som trom, ingåm i rolighetena, som han sade: Såsom jag svor i mine vrede, de skola icke ingå i mina rolighet; der dock de verk fullbordad voro af verldenes begynnelse.

4 For he has said this somewhere about the seventh day, “God rested on the seventh day from all his works;”

Ty han sade enstäds om den sjunde dagen alltså: Och Gud hvilade på sjunde dagen af all sin verk;

5 and in this place again, “They will not enter into my rest.”

Och åter nu här: De skola icke ingå i min rolighet.

6 Seeing therefore it remains that some should enter into it, and they to whom the good news was preached before failed to enter in because of disobedience,

Efter det är ännu för handene, att somlige skola der ingå, och de, som det i förstone bebådadt vardt, äro icke komne dertill, för otrons skull;

7 he again defines a certain day, “today”, saying through David so long a time afterward (just as has been said), “Today if you will hear his voice, do not harden your hearts.”

Lägger han åter en dag före, efter så lång tid, och säger genom David: I dag, såsom sagdt är, i dag, om I hören hans röst, så förhärder icke edor hjerta.

8 For if Joshua had given them rest, he would not have spoken afterward of another day.

Ty om Josue hade kommit dem till rolighet, hade han ingalunda om en annan dag sedan sagt.

9 There remains therefore a Sabbath rest for the people of God.

Derföre står Guds folke en rolighet tillbaka.

10 For he who has entered into his rest has himself also rested from his works, as God did from his.

Ty den som ingången är uti hans rolighet, han hafver ock fått hvilo af sin verk, såsom Gud af sin.

11 Let’s therefore give diligence to enter into that rest, lest anyone fall after the same example of disobedience.

Så vinnläggom oss nu, att vi mågom inkomma uti denna roligheten, på det icke någor skall falla uti samma otros efterdömelse.

12 For the word of God is living and active, and sharper than any two-edged sword, piercing even to the dividing of soul and spirit, of both joints and marrow, and is able to discern the thoughts and intentions of the heart.

Ty Guds ord är lefvandes och kraftigt, och skarpare än något tveeggadt svärd: och går igenom, tilldess det åtskiljer själ och anda, och märg och ben; och är en domare öfver tankar och hjertans uppsåt.

13 There is no creature that is hidden from his sight, but all things are naked and laid open before the eyes of him to whom we must give an account.

Och för honom är intet kreatur osynligit; utan all ting äro blott och uppenbar för hans ögon; om honom tale vi.

14 Having then a great high priest who has passed through the heavens, Jesus, the Son of God, let’s hold tightly to our confession.

Efter vi nu hafve en stor öfversta Prest, Jesum, Guds Son, som i himmelen faren är, så låt oss hålla bekännelsen.

15 For we do not have a high priest who cannot be touched with the feeling of our infirmities, but one who has been in all points tempted like we are, yet without sin.

Ty vi hafve icke en öfversta Prest, som icke kan varkunna sig öfver vår svaghet; utan den som frestad är i all ting, lika som vi, dock utan synd.

16 Let’s therefore draw near with boldness to the throne of grace, that we may receive mercy and may find grace for help in time of need.

Derföre låt oss trösteliga framgå till Nådastolen; att vi måge få barmhertighet, och finna nåd, på den tid oss hjelp behöfves.