1 Corinthians 14
1 Follow after love and earnestly desire spiritual gifts, but especially that you may prophesy.
Farer efter kärleken; vinnlägger eder om andeliga gåfvor; dock mest, att I propheteren.
2 For he who speaks in another language speaks not to men, but to God, for no one understands, but in the Spirit he speaks mysteries.
Ty den som talar med tungomål, han talar icke menniskom, utan Gudi; ty ingen hörer dertill, utan han talar hemligit i Andanom.
3 But he who prophesies speaks to men for their edification, exhortation, and consolation.
Men den som propheterar, han talar menniskomen till förbättring, och till förmanelse, och till tröst.
4 He who speaks in another language edifies himself, but he who prophesies edifies the assembly.
Den som talar med tungomål, han förbättrar sig sjelf; men den som propheterar, han förbättrar församlingen.
5 Now I desire to have you all speak with other languages, but even more that you would prophesy. For he is greater who prophesies than he who speaks with other languages, unless he interprets, that the assembly may be built up.
Jag ville väl, att I alle tala kunden med tungomål; men mycket heldre, att I propheteraden; ty den som propheterar han är större än den som med tungomål talar; utan han det uttyder, på det församlingen får någon förbättring.
6 But now, brothers, if I come to you speaking with other languages, what would I profit you unless I speak to you either by way of revelation, or of knowledge, or of prophesying, or of teaching?
Men nu, käre bröder, om jag komme till eder, och talade med tungomål, hvad vore jag eder nyttig? Utan jag talar med eder, antingen med uppenbarelse, eller med förstånd, eller med prophetia, eller med läro?
7 Even lifeless things that make a sound, whether pipe or harp, if they did not give a distinction in the sounds, how would it be known what is piped or harped?
Hafver sig dock så med de ting, som ljud göra ifrå sig, och dock intet lif hafva, såsom en pipa eller en harpa; då de icke gifva åtskiljeligit ljud ifrå sig, huru kan man veta, hvad pipadt eller harpadt är?
8 For if the trumpet gave an uncertain sound, who would prepare himself for war?
Så ock, om en basun gifver en ovissa röst, ho gör sig då redo till strids?
9 So also you, unless you uttered by the tongue words easy to understand, how would it be known what is spoken? For you would be speaking into the air.
Så ock I, om I talen med tungomål, och icke talen det som förstås kan, huru skall man veta hvad taladt är? ty I talen i vädret.
10 There are, it may be, so many kinds of languages in the world, and none of them is without meaning.
Så mångahanda slag är på rösterna i verldene, och ingen af dem är otydelig.
11 If then I do not know the meaning of the language, I would be to him who speaks a foreigner, and he who speaks would be a foreigner to me.
När jag nu icke vet uttydningen på rösten, blifver jag honom, som talar, Barbarisk; och den, som talar, blifver för mig Barbarisk.
12 So also you, since you are zealous for spiritual gifts, seek that you may abound to the building up of the assembly.
Sammalunda ock I, medan I faren efter andeliga gåfvor, vinnlägger eder om församlingens bästa, att I nog hafven.
13 Therefore let him who speaks in another language pray that he may interpret.
Derföre, den som talar med tungomål, han bedje, att han må ock kunna det uttyda.
14 For if I pray in another language, my spirit prays, but my understanding is unfruitful.
När jag nu beder med tungone, så beder min ande; men mitt sinne är utan frukt.
15 What should I do? I will pray with the spirit, and I will pray with the understanding also. I will sing with the spirit, and I will sing with the understanding also.
Huru skall det då gå till? Nämliga så: Jag skall bedja i andanom; jag skall ock bedja med sinnet; jag skall sjunga i andanom; jag skall ock sjunga med sinnet.
16 Otherwise, if you bless with the spirit, how will he who fills the place of the unlearned say the “Amen” at your giving of thanks, seeing he does not know what you say?
När du nu välsignar i andanom, huru skall då den, som står i dens olärdas stad, svara dig Amen på din tacksägelse; efter han icke förstår hvad du säger?
17 For you most certainly give thanks well, but the other person is not built up.
Du säger väl en god tacksägelse; men den andre varder deraf intet förbättrad.
18 I thank my God, I speak with other languages more than you all.
Jag tackar min Gud, att jag talar mer med tungomål, än I alle.
19 However, in the assembly I would rather speak five words with my understanding, that I might instruct others also, than ten thousand words in another language.
Men jag vill heldre tala i församlingene fem ord med mitt sinne, på det jag undervisa må andra, än eljest tiotusend ord med tungomål.
20 Brothers, do not be children in thoughts, yet in malice be babies, but in thoughts be mature.
Käre bröder, varer icke barn i förståndet, utan varer barn i ondskone; men i förståndet varer fullkomlige.
21 In the law it is written, “By men of strange languages and by the lips of strangers I will speak to this people. They will not even listen to me that way, says the Lord.”
I lagen är skrifvet: Jag vill tala med andra tungor, och med andra läppar till detta folk, och de skola dock icke än så höra mig, säger Herren.
22 Therefore other languages are for a sign, not to those who believe, but to the unbelieving; but prophesying is for a sign, not to the unbelieving, but to those who believe.
Så äro nu tungomålen för ett tecken, icke dem som tro, utan dem som icke tro; men prophetien är tvärtemot, icke dem som otrogne äro, utan dem som trogne äro.
23 If therefore the whole assembly is assembled together and all speak with other languages, and unlearned or unbelieving people come in, will not they say that you are crazy?
Hvar nu hela församlingen tillhopakomme på en stad, och talade alla med tungomål, och der kommo någre olärde eller otrogne in, månde de icke skola säga, att I haden mist sinnet?
24 But if all prophesy, and someone unbelieving or unlearned comes in, he is reproved by all, and he is judged by all.
Hvar I nu alle propheteraden, och der komme någor otrogen eller olärd in, han vorde straffad af dem allom, och dömd af allom;
25 And thus the secrets of his heart are revealed. So he will fall down on his face and worship God, declaring that God is among you indeed.
Och så vorde det, som lönligit är i hans hjerta, uppenbart; och så fölle han på sitt ansigte, tillbåde Gud, och bekände, att sannerliga vore Gud i eder.
26 What is it then, brothers? When you come together, each one of you has a psalm, has a teaching, has a revelation, has another language, or has an interpretation. Let all things be done to build each other up.
Huru är det då, käre bröder? När I tillsammans kommen, så hafver hvar och en af eder en Psalm; han hafver lärdom, han hafver tungomål, han hafver uppenbarelse, han hafver uttydelse; låter det allt ske till förbättring.
27 If any man speaks in another language, let there be two, or at the most three, and in turn; and let one interpret.
Hvar nu någor talar med tungomål, det göre han sjelf annar, eller på det mesta sjelf tredje, och då ymsom; och en tyde det ut.
28 But if there is no interpreter, let him keep silent in the assembly, and let him speak to himself and to God.
Är han icke en uttydare, så tige i församlingene; men tale vid sig sjelf, och till Gud.
29 Let two or three of the prophets speak, and let the others discern.
Men Propheterna tale två eller tre; och de andre döme derom.
30 But if a revelation is made to another sitting by, let the first keep silent.
Men hvar så händer, att dem, som sitter, varder något uppenbaradt, så tige den förste.
31 For you all can prophesy one by one, that all may learn and all may be exhorted.
I mågen väl alle prophetera, den ene efter den andra, på det alle måge lära, och alle varda förmanade.
32 The spirits of the prophets are subject to the prophets,
Och Propheternas andar äro Prophetomen underdånige;
33 for God is not a God of confusion but of peace, as in all the assemblies of the saints.
Ty Gud är icke oskickelighetenes, utan fridsens Gud, som uti alla de heligas församlingar.
34 Let the wives be quiet in the assemblies, for it has not been permitted for them to be talking except in submission, as the law also says,
Edra qvinnor tige uti församlingarna; ty dem är icke tillstadt att tala, utan att de äro underdåniga, såsom ock lagen säger.
35 if they desire to learn anything. “Let them ask their own husbands at home, for it is shameful for a wife to be talking in the assembly.”
Men vilja de något lära, så skola de fråga sina män hemma; det står icke qvinnor väl, att de tala i församlingene.
36 What!? Was it from you that the word of God went out? Or did it come to you alone?
Eller är Guds ord utkommet ifrån eder? Eller är det allena kommet till eder?
37 If any man thinks himself to be a prophet or spiritual, let him recognize the things which I write to you, that they are the commandment of the Lord.
Der nu någor låter sig tycka att han är en Prophet, eller andelig, han besinne hvad jag skrifver eder; ty det äro Herrans bud.
38 But if anyone is ignorant, let him be ignorant.
Men är någor oförståndig, han vare oförståndig.
39 Therefore, brothers, desire earnestly to prophesy, and do not forbid speaking with other languages.
Derföre, käre bröder, lägger eder vinn om att I propheteren, och förmener icke att tala med tungomål.
40 Let all things be done decently and in order.
Låter all ting ärliga och skickeliga tillgå.
