< Aabenbaringen 19 >

1 Derefter hørte jeg ligesom en høj Røst af en stor Skare i Himmelen, som sagde: Halleluja! Frelsen og Herligheden og Kraften tilhører vor Gud.
Hae hmuennawk oh pacoengah, Halleluia! Pahlonghaih, lensawkhaih, pakoehhaih hoi thacakhaih loe aicae Angraeng Sithaw khaeah om nasoe, tiah pop parai kaminawk mah van ah thuih ih lok to ka thaih:
2 Thi sande og retfærdige ere hans Domme, at han har dømt den store Skøge, som fordærvede Jorden med sin Utugt, og krævet sine Tjeneres Blod af hendes Hånd.
A lokcaekhaih loe toeng moe, loktang ah oh: nongpa nongpata zae sakhaih hoiah long amrosakkung, tangzat zaw nongpata to Sithaw mah lokcaek; Sithaw mah a tamnanawk ih athii tho to nongpata nuiah lu lak boeh.
3 Og de sagde anden Gang: Halleluja! og Røgen fra hende opstiger i Evighedernes Evigheder. (aiōn g165)
To pacoengah nihcae mah, Halleluia! Anih ih hmaikhue loe dungzan hoi dungzan khoek to khue tahang poe boeh, tiah thuih o. (aiōn g165)
4 Og de fire og tyve Ældste og de fire levende Væsener faldt ned eg tilbade Gud, som sad på Tronen, og de sagde: Amen! Halleluja!
Saning coeh pumphae palito kaminawk hoi kahing sak ih hmuen palitonawk loe cangkrawn o moe, angraeng tangkhang nuiah anghnu Sithaw to bok o, Amen! Halleluia, tiah thuih o.
5 Og en Røst udgik fra Tronen og sagde: Lover vor Gud, alle hans Tjenere, I, som frygte ham, de små og de store!
To pacoengah Anih zithaih tawn kami, kathoeng kalen a tamnanawk boih, aicae ih Sithaw to pakoeh oh, tiah angraeng tangkhang hoiah lok to tacawt.
6 Og jeg hørte som en Røst af en stor Skare og som en Lyd af mange Vande og, som en Lyd af stærke Tordener, der sagde: Halleluja! thi Herren, Gud, den almægtige, har tiltrådt Kongedømmet.
To pacoengah thuilaek ai kanoih kaminawk ih lok baktih, pop parai tui tuen baktih, thacak khopazih tuen baktiah, Halleluia! Vaihi loe Thacak aicae Angraeng Sithaw mah uk boeh!
7 Lader os glæde og fryde os og give ham Æren; thi Lammets Bryllup er kommet, og hans Brud har gjort sig rede.
To pongah oep oh loe, anghoe oh, Anih to pakoeh o si: Tuucaa zu paluemhaih loe phak boeh, A zu doeh amsakcoek boeh, tiah thuih ih lok to ka thaih.
8 Og det blev givet hende at iføre sig skinnende, rent Linklæde; thi Linklædet er de helliges Retfærdshandlinger.
Angkhuk hanah kahoih kahni, kacai pin rong kanglung to anih han paek boeh: kahoih kahni loe kaciim kaminawk toenghaih to hnuksak.
9 Og han siger til mig: Skriv: Salige ere de, som ere budne til Lammets Bryllups Nadver! Og han siger til mig: Disse ere de sande Guds Ord.
To pacoengah vankami mah kai khaeah, Tarik ah, Tuucaa zu paluemhaih poihkung ah kawk ih kaminawk loe tahamhoih o, tiah ang naa. To pacoengah anih mah kai khaeah, Hae loe Sithaw mah thuih ih tangtang lok ah oh, tiah ang naa.
10 Og jeg faldt ned for hans Fødder for at tilbede ham, og han siger til mig: Gør det ikke! Jeg er din Medtjener eg dine Brødres, som have Jesu Vidnesbyrd; tilbed Gud! thi Jesu Vidnesbyrd er Profetiens Ånd.
To naah anih to bok hanah a khokkung ah ka cangkrawn. Toe vankami mah kai khaeah, To tiah sah hmah; kai loe nang hoi nawnto toksah tamna ah ni ka oh, Jesu tamthanglok taphong nam nawkamyanawk hoi nawnto toksah tamna ni: Sithaw to bok ah: Jesu ih tamthanglok thuihaih loe Muithla hoiah taphong ih lok ah ni oh, tiah ang naa.
11 Og jeg så Himmelen åben, og se en hvid Hest, og han, som sad på den, kaldes trofast og sanddru, og han dømmer og kæmper med Retfærdighed.
Ka khet naah van to amongh moe, hrang kanglung maeto ka hnuk. To hrang angthueng kami to Oep kathok, Loktang, tiah kawk o, Anih loe katoeng ah lokcaek moe, katoeng ah misa to tuk.
12 Men hans Øjne vare Ildslue, og på hans Hoved var der mange Kroner; han havde et Navn skrevet, hvilket ingen kender, uden han selv;
A mik loe hmaipalai baktiah oh, a lu nuiah pop parai angraeng lumuek to oh. Anih khue mah panoek moe, mi mah doeh panoek ai ih ahmin to Angmah nuiah tarik.
13 og han var iført en Kappe, dyppet i Blod, og hans Navn kaldes: Guds Ord.
Anih loe athii thungah nup ih kahni to angkhuk: anih ih ahmin loe Sithaw Lok, tiah sak o.
14 Og Hærene i Himmelen fulgte ham på hvide Heste, iførte hvidt, rent Linklæde.
Hrang kanglung nuiah anghnu van misatuh kaminawk loe kahni kahoih, kacai pin kahni kanglung to angkhuk o moe, Anih hnukah bang o.
15 Og af hans Mund udgik der et skarpt Sværd, for at han dermed skulde slå Folkeslagene; og han skal vogte dem med en Jernstav, og han skal træde Guds, den almægtiges, Vredes Harmes Vinperse.
Prae kaminawk to takroek hanah, Anih ih pakha thung hoiah kanoe sumsen to tacawt: Anih mah nihcae to sumboeng hoiah uk tih: Anih mah loe zit kathok Thacak Sithaw palungphuihaih hoiah misurtui pasawhhaih akhaw to cawh tih.
16 Og på Kappen, på sin Lænd har han et Navn skrevet: Kongers Konge og Herrers Herre.
Kahni hoi anih ih phaih nuiah loe ANGRAENGNAWK IH ANGRAENG, SIANGPAHRANGNAWK IH SIANGPAHRANG, tiah tarik ih oh.
17 Og jeg så en Engel stående i Solen, og han råbte med høj Røst og sagde til alle Fugle, som flyve midt oppe under Himmelen: Kommer og samler eder til Guds store Nadver
Ni nuiah angdoe vankami maeto ka hnuk; anih mah, Van um ah kazawk tavanawk boih khaeah, Angzo oh loe, Lensawk Sithaw buhcaakhaih poihkung ah,
18 for at æde Kød af Konger og Kød af Krigsøverster og Kød af vældige og Kød af Heste og af dem, som sidde på dem, og Kød af alle, både frie og Trælle, små og store.
siangpahrangnawk ih ngan, misatuh kaminawk ih ngan, thacak kaminawk ih ngan, hrangnawk ih ngan, hrang angthueng kaminawk ih ngan, kaminawk boih ih ngan, kaloih kami, misong, kathoeng, kalen kaminawk ih ngan to caak hanah amkhueng oh, tiah tha hoiah hang.
19 Og jeg så Dyret og Jordens Kongen og deres Hære samlede for at føre Krig imod ham, som sad på Hesten, og imod hans Hær.
Hrang kangthueng Anih hoi Anih ih misatuh kaminawk to tuk hanah nawnto kamkhueng, moi kasan, long siangpahrangnawk hoi anih ih misatuh kaminawk doeh ka hnuk.
20 Og Dyret blev grebet og med det den falske Profet, som havde gjort Tegnene for dets Åsyn, hvormed han havde forført dem, som toge Dyrets Mærke, og dem, som tilbade dets Billede; de bleve begge kastede levende i Ildsøen, som brænder med Svovl. (Limnē Pyr g3041 g4442)
To pacoengah moi kasan hoi anih hmaa ah dawnrai hmuennawk kasah, kamro tahmaa to naeh o. To kamro tahmaa mah moi kasan ih catui kangdaeng kaminawk hoi anih ih krang bok kaminawk to aling. Nihnik to kaat hmai hoi kangqong hmai tuili thungah kahing ah vah o. (Limnē Pyr g3041 g4442)
21 Og de andre bleve ihjelslåede med hans Sværd, som sad på Hesten, det, der udgik af hans Mund, og alle Fuglene bleve mættede at deres Kød.
Kanghmat kaminawk loe hrang nui kangthueng kami ih pakha thung hoi tacawt sumsen hoiah hum o: tavaanawk boih mah nihcae ih ngan to zok kamhah ah caak o.

< Aabenbaringen 19 >