Matthai 9
1 Jesu ing lawng ak khuina a lut coengawh, tui ce kat nawh amah a khaw nace cet hy.
Då steg han i skeppet, och for utöfver igen, och kom uti sin stad.
2 Cawh ak khawn thlak tlo pynoet hiphaih awh kawt law uhy. Jesu ing a mingmih ak cangnaak ce a huh awh, ak khawn thlang a venawh, “Ka capa, nang ngaih qep sak, na thawlhnaakkhqi boeih ak khan awh qeenkhaw ngai na awm hawh hy, “tina hy.
Och si, de hade in för honom en borttagnan, som låg uti ene säng. När nu Jesus såg deras tro, sade han till den borttagna: Var vid ett godt mod, min son, dina synder förlåtas dig.
3 Cawh anaa awi ak qeekung thlang vang ing amik kawk khuiawh, “Ve ak thlang ing Khawsa thekha na hy ve!” ti uhy.
Och si, somlige utaf de Skriftlärda sade vid sig sjelfva: Denne häder Gud.
4 Cekkhqi ak kawpoek ce Jesu ing sim nawh, “kawtih namik kawlung khuiawh kawpoek amak leek namik poek?
Men när Jesus såg deras tankar, sade han: Hvi tänken I ondt i edor hjerta?
5 Hannu ak zoe bet: 'na thawlhnaakkhqi boeih ak khanawh qeenkhaw ngai na awm hawh hy ti,' tive nu?
Hvilket är lättare säga: Dina synder förlåtas dig; eller säga: Statt upp, och gack?
6 Cehlai thlanghqing capa ing thawlhnaakkhqi ak khan awh qeenkhaw ngainaak tahy tice nami sim thainaak aham, tina hy.
Men på det I skolen veta, att menniskones Son hafver magt på jordene till att förlåta synder, sade han till den borttagna: Statt upp, tag dina säng, och gack i ditt hus.
7 Cawh anih ce tho nawh a im na cet hy.
Och han stod upp, och gick hem.
8 Thlang kqeng ing cawhkaw ik-oeih ce ami huh awh amik kawpoek kyi nawh; thlanghqing a venawh vemyihna saithainaak ak pekung Khawsa ce kyihcah uhy.
När folket det såg, förundrade de sig, och prisade Gud, som sådana magt hade gifvit menniskom.
9 Ce a hyn awhkawng Jesu taw cet phaat nawh, mangmu cawinaak hyn awh ak ngawi, Mathai ak mingnaak thlang pynoet ce hu hy. A venawh, “Ka hu awh bat law,” tina hy. Anih ce tho nawh ahu awh bat pahoei hy.
Och när Jesus gick dädan, såg han en man sittandes vid tullen, som het Mattheus; och han sade till honom: Följ mig. Då stod han upp, och följde honom.
10 Mathai a im awh Jesu ing buh a ai awh, mangmu ak cawi thlangkhqi ingkaw thlak thawlhkhqi khawzah ce law unawh a venawh a hubatkhqi mi kutoet na buh veel haih uhy.
Och det begaf sig att, när han satt vid bord i hans hus, si, der kommo månge Publicaner och syndare, och såto till bords med Jesu och hans Lärjungar.
11 Farasikhqi ing ami huh awh, a hubatkhqi venawh, “Kawtih nangmih a cawngpyikung ing mangmu ak cawikhqi, thlak thawlhkhqi mi buh kutoet na ami ai?” tina uhy.
När de Phariseer det sågo, sade de till hans Lärjungar: Hvi äter edar mästare med Publicaner och syndare?
12 Ce ak awi ce Jesu ing ang zaak awh, “Sakdip ing Siboei am ngoe nawh, thlak tlo ing ni siboei a ngoe hy.
När Jesus det hörde, sade han till dem: De helbregda behöfva icke läkare, utan de kranke;
13 Cehlai cet unawh, bulnaak kaana qeennaak ni ka ngaih, ti awi ve cawng law lah uh. Kawtih thlak dyng khy aham am law nyng, thlak thawlh khy aham nani ka law” tina hy.
Men går, och lärer hvad det är: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer; jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare till bättring.
14 Cawh Johan a hubatkhqi ce a venawh law unawh, “Kawmyihna kaimih ingkaw Farasikhqi ingtaw buh zeih u nyngsaw, nang a hubatkhqi ingtaw buh a mami zeih?”
Då kommo till honom Johannis Lärjungar, och sade: Hvi faste vi och Phariseerna så mycket, och dine Lärjungar fasta intet?
15 Jesu ing a mingmih a venawh, “Zuk lokung a awm khui awhtaw, zulawh ak ym pyikungkhqi ce amik kaw ak se hly nu? Cehlai cekkhqi ven awhkawng zuk lokung ak chang na ceh pyinaak khawnghyp ce pha law kaw, cawh ce zeih dam bit kawm uk ti.
Då sade Jesus till dem: Huru kan bröllopsfolket sörja, så länge brudgummen är när dem? Men de dagar skola komma, att brudgummen skall tagas ifrå dem, och då skola de fasta.
16 U ingawm angki khqym ce ak thai ing am bu khawi hy, ak bunaak mai mantaw hi ak thai ing ak khqym ce dawk kawmsaw sek khqoet kaw.
Ingen lappar ett gammalt kläde med en ny klut; ty han rifver likväl kluten af klädena igen, och hålet blifver värre.
17 Cemyih lawtna, u ingawm misur tui ak thai ce cikthlyng khqym awh am thun khawi hy. A thun mai mantaw, cikthlyng ce paawk kawmsaw misur tui ce zuut kaw, cikthlyng awm see pahoei kaw. Cedawngawh misur tui ak thai taw cikthlyng thai awh thun uhy, cawhtaw pakkhih bawk na ciimcaih hy,” tinak khqi hy.
Ej heller låter man nytt vin i gamla flaskor; annars gå flaskorna sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna förderfvas; utan man låter nytt vin i nya flaskor, så blifver både förvarad.
18 Ve myihna awi ak kqawn huiawh, ukkung thlang pynoet ce a venna law nawh a haiawh khuk sym doena, “Ka canu tuhca phoeih awh thi hy. Cehlai law nawhtaw ak khan awh na kut tloeng pe cang lah, cawhtaw hqing tlaih kaw,” tina hy.
Vid han detta talade till dem, si, då kom en öfverste, och tillbad honom, och sade: Herre, min dotter är nu straxt blifven död; men kom, och lägg dina hand på henne, så blifver hon lefvandes.
19 Jesu ing tho nawh anih a hu awh cet pahoei hy, a hubatkhqi awm bat lawt uhy.
Jesus stod upp, och följde honom, och hans Lärjungar.
20 Cawh ce kum hqa hlai hih a thi ak tla nu pynoet ce a hu awh law nawh Jesu a hihawi ce bi pe hy.
Och si, en qvinna, som hade lidit blodgång i tolf år, gick bakefter honom, och kom vid hans klädafåll;
21 “A hi mah ka bi mantaw qoei ngai voei nyng,” tinawh poek hy.
Ty hon sade vid sig sjelf: Måtte jag allenast komma vid hans kläder, så blefve jag helbregda.
22 Jesu ing hawi ket nawh nu ce toek hy. “Ka canu, nang ngaih qep sak hlah, nak cangnaak ing ni qoei sak hawh hy,” tina hy. Cawh nu ce qoei pahoei hy.
Då vände Jesus sig om, och som han såg henne, sade han: Var vid goda tröst, dotter, din tro hafver hulpit dig. Och qvinnan vardt helbregda i samma stund.
23 Ukkung a ipkhui na Jesu ing a lut awh khqung ak tumkhqi ingkaw halum habee na ak awm thlang kqeng ce hu hy.
Och när Jesus kom i öfverstans hus, och såg piparena, och folket sorlande,
24 A mingmih a venawh, “Thoeih lah uh. Nuca ve am thi hy, ak ip ni,” tina hy. Cehlai cekkhqi ing qaih na uhy.
Sade han till dem: Går edra färde; pigan är icke död, men hon sofver. Och de gjorde spe af honom.
25 Thlang kqeng ce a leng na a ceh sak coengawh, ak khuina lut nawh nuca ce a kut awh tu hy, cawh nu ca ce tho hy.
När nu folket var utdrifvet, gick han in, och tog henne i handen; och pigan stod upp.
26 Cawhkaw awithang ce rampum awh thang khawnghak hy.
Och detta ryktet gick öfver det hela landet.
27 Ce a hyn awhkawng Jesu ce ak chang na a ceh awh, mikhyp thlang pakkhih ing, “David capa, kainih ve nim qeen lah,” tinawh khy doena a hu awh hquut hy nih.
Och när Jesus gick dädan, följde honom två blinde; de ropade, och sade: O Davids Son, förbarma dig öfver oss.
28 Ipkhui na a lut awh, mikhyp qawi ce a venawh law nih nawh, Jesu ing cekqawi a venawh, “Kai ing ve ve sai thai kawng, tinawh nanik cangnaak aw?” tina hy. Cekkqawi ing, “Oeih, Bawipa,” tina hy nih.
Och när han kom i huset, stego de blinde fram till honom; och Jesus sade till dem: Tron I, att jag kan detta göra eder? Då sade de till honom: Ja, Herre.
29 Cawh cekqawi a mik ce bi penawh, “Na nik cangnaak a myihna na nik khan awh awm seh nyng,” tina hy.
Då tog han på deras ögon, och sade: Ske eder efter edra tro.
30 Cawh a ni mik ce dang pe qawi pahoei hy. Jesu ing, “U a venawh awm koeh kqawn qoe qoe nih moe,” tinawh yn qawi hy.
Och deras ögon vordo öppnade; och Jesus hotade dem, sägandes: Ser till, att ingen får detta veta.
31 Cehlai cekqawi ing cet nih nawh anih akawng qam pum awh kqawn khawnghak hy nih.
Men de gingo ut, och beryktade honom i det hela landet.
32 A khoeh a va ceh awh, ak kawk khuiawh qaai be nawh awi amak pau thai thlang pynoet ce Jesu a venna law pyi uhy.
När desse voro utgångne, si, då hade de ena mennisko fram för honom, som var en dumbe och besatt.
33 Ak kawk khui awhkaw qaai ce Jesu ing a hqek peek coeng awhtaw, ce ak thlang ce awi pau thai tlaih hy. Cawhkaw ak awm thlang kqeng ce amik kawpoek kyi nawh, “Israel ram khuiawh ve mih ve am awm man hy,” ti uhy.
Och när djefvulen var utdrifven, talade dumben. Och folket förundrade sig, och sade: Sådant hafver aldrig varit sedt i Israel.
34 Cehlai Farasikhqi ing, “Qaaikhqi boei ak caming ni qaaikhqi a hqek hy,” tina uhy.
Men de Phariseer sade: Med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.
35 Khawk bau ingkaw vangcakhqi awh Jesu ing cet nawh Sinakawk awh thlangkhqi ce cawngpyi hy, ram awithang leek ce ak kqawn coengawh, tlawhnaak soepkep ingkaw sa amak dip thlangkhqi ce qoei sak hy.
Och Jesus gick omkring i alla städer och byar, lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och helade allahanda sjuko, och allahanda krankhet ibland folket.
36 Thlang kqeng ce a huh awh, khoemkung amak awm, amah a ngaih ngaih na ak plam, tha amak awm tuukhqi myihna a mi awm a dawngawh qeen khqi hy.
Och när han såg folket, ömkade han sig öfver dem, att de voro förlåtne och förskingrade, som de får som ingen herdan hade.
37 Cawh ve ak awi ve a hubatkhqi venawh, “Cang ah aham khawzah awm hlai hy, bibikung zawi ca hy.
Då sade han till sina Lärjungar: Säden är mycken, och arbetarena äro få.
38 Cedawngawh lo ak takung ing cang ak aat aham bibikung khawzah a lo khuiawh a tyihnaak aham thoeh lah uh,” tinak khqi hy.
Beder fördenskull sädenes Herra, att han sänder arbetare i sina säd.
