Matthai 21
1 Jerusalem pha tawm unawh Olive tlang awhkaw Bethphage khaw ami pha awh, Jesu ing a hubat thlang pakhih ce haina tyi hy,
Och när de nalkades Jerusalem, och kommo till Bethphage, vid Oljoberget, sände Jesus två sina Lärjungar;
2 Cekkqawi a venawh, “Nani haiawh ak awm khawk khuina cet nih nawhtaw meqang ca ingkaw a nu ami king ce hu kawm nik ti. A qui ce hlam nih nawh ka venna sawi law nih.
Och sade till dem: Går i byn, som ligger för eder; och straxt varden I finnande ena åsninno bundna, och fålan när henne; löser dem, och leder till mig.
3 U ingawm anik kaanaak qawi awhtaw, Bawipa ing ngoe hy, thak law tlaih bit kaw, tina nih,” tinak qawi hy.
Och om någor talar eder till, så säger: Herren behöfver dem; och straxt släpper han dem.
4 Vawhkaw ik-oeihkhqi boeih taw tawngha ing anak kqawn hyt ce a soepnaak a hamna ni:
Detta är allt skedt, att det skulle fullkomnas, som sagdt är genom Propheten, som sade:
5 “Zion canu ce kqawn pe, 'Na sangpahrang kawdaw ing meqang awh, meqang noca awh ngawi kawmsaw law kaw,” a tice.
Säger till dottrena Zion: Si, din Konung kommer till dig, saktmodig, ridandes på ene åsninno, och på en arbetes åsninnos fåla.
6 A hubat qawi ce cet nih nawh Jesu ing awi a peek qawi amyihna sai hy nih.
Lärjungarna gingo bort, och gjorde som Jesus hade dem befallt;
7 Cekkqawi ing meqang a nu ingkaw ak noca ce hawlaw hy nih, meqang ak khan awh hi phaih pe nih nawh, ak khan awh Jesu ce ngawih sak uhy.
Och ledde till honom åsninnona och fålan; och lade sin kläder på dem, och satte honom deruppå.
8 Thlang kqeng khawzah ing hikhqi ce lam awh phaih pe uhy, thlang vang ing thingbupkhqi ce chawm unawh lam awh phaih pe uhy.
Mycket folk bredde sin kläder på vägen; de andre skåro qvistar af trän, och strödde på vägen.
9 Haina ak cetkhqi ingkaw hu nakaw ak law thlang kqeng ing, “David capa venawh Hosanna! Bawipang ming ing ak law taw a zoseen seh!” “Sawsang soeih awh Honsanna!” tinawh khy uhy.
Men folket, som föregick, och de som efterföljde, ropade och sade: Hosianna, Davids Sone; välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn; Hosianna i höjdene.
10 Jerusalem khawk khui na Jesu a lut awh, khawk bau ce tyn nawh, “Ve ak thlang ve u nu ti?” ti uhy.
Och när han kom in i Jerusalem, upprörde sig hela staden, och sade: Ho är denne?
11 Thlang kqeng ing, “Ve ak thlang taw Kalili qam Nazareth khaw awhkaw tawngha Jesu ni,” tina uhy.
Då sade folket: Denne är Jesus, den Propheten af Nazareth i Galileen.
12 Jesu ing bawkim khuina lut nawh bawkim khuiawh ik-oeih ak zawi ingkaw ak thlai thlangkhqi ce hqek hy. Tangka ak hlengkhqi a caboeikhqi awm khup phlet pek khqi hy.
Och gick Jesus in i Guds tempel, och dref ut alla de der köpte och sålde i templet, och omstötte vexlareborden, och dufvomånglarenas säte;
13 A mingmih a venawh, “Ka im ve cykcahnaak im ni, ti kawm uh,” tinawh a qee hyt awm hlai hy, nangmih ingtaw quk-aikhqi awmnaak hyn na sai u hyk ti,” tinak khqi hy.
Och sade till dem: Det är skrifvet: Mitt hus skall kallas ett bönehus; men I hafven gjort ena röfvarekulo deraf.
14 Mikhypkhqi ingkaw khawkhemkhqi ce a venawh bawkim na law unawh, anih ing cekkhqi ce qoei sak khqi hy.
Och till honom kommo blinde och halte i templet; och han gjorde dem helbregda.
15 Cehlai khawsoeih boeikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ing kawpoek kyi ik-oeih a saikhqi ingkaw naasenkhqi ing bawkim a keng awh, “David capa venawh Hosanna,” tinawh amik khy ce ami huh awh amik kaw am law hy.
När de öfverste Presterna och de Skriftlärde sågo de under, som han gjorde, och barnen, som ropade i templet, sägande: Hosianna, Davids Sone, blefvo de misslynte;
16 ”Naasenkhqi ing amik kqawn ce nak za nu?” tinawh Jesu ce doet uhy. Jesu ing, “Oeih, 'Naasenkhqi ingkaw naasenkhqi am kha awhkawng zoeksangnaak ce ta hawh hyk ti,' a tice am nami noet khawi nawh nu?” tinak khqi hy.
Och sade till honom: Hörer du hvad desse säga? Då sade Jesus till dem: Hvi icke? Hafven I aldrig läsit: Af barnas och spenabarnas mun hafver du fullkomnat lofvet?
17 A mingmih ce a cehtaak coengawh, Bethany khaw na cet nawh, cawh ce ip hy.
Då öfvergaf han dem, och gick utu staden till Bethanien, och blef der.
18 A khawngawi mymcang hqit awh khawk bau na ang hlat tlaih awh ak phoen cawi hy.
Om morgonen, när han gick in i staden igen, hungrade honom.
19 Lam a keng awhkaw thai thing ce hu nawh, a hang ceh awh ahah doeng kaa taw ikaw awm am hu hy. Thai thing na ce, “Koeh qah qoe voel,” tina hy. Cawh thai thing ce khawng pahoei hy. (aiōn g165)
Och han fick se ett fikonaträ vid vägen, och gick dertill, och fann intet deruppå, utan allenast löf; och sade till det: Växe aldrig härefter frukt på dig. Och fikonaträt blef straxt torrt. (aiōn g165)
20 A hubatkhqi ing ami huh awh amik kawpoek kyi hy, “Ikawmyihna thai thing ak khawng paqap hy voei?” ti uhy.
Och när Lärjungarna sågo det, förundrade de sig, och sade: Huru är det fikonaträt så snart torkadt?
21 Jesu ing a mingmih a venawh, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, ypvoetnaak a taak kaana cangnaak nami taak awhtaw, thai thing awhkaw sai na ak awm doeng ve am sai thai kawm uk tik saw, vawhkaw tlang a venawh awm, 'Cet nawh tuicunli na thoeih lah,' nami tinaak awhtaw thoeih kaw.
Då svarade Jesus, och sade till dem: Sannerliga säger jag eder: Om I hafven trona, och tviflen intet, så varden I icke allenast görande sådant, som med fikonaträt skedde; utan jemväl, om I sägen till detta berget: Häf dig upp, och kasta dig i hafvet, då skall det ske;
22 Namik cangnaak awhtaw cykcahnaak ing nami thoeh ce hu kawm uk ti, “tinak khqi hy.
Och allt det I bedjen i bönene, troendes, det skolen I få.
23 Jesu ing bawkim khuina lut nawh thlang a cawngpyi huili awh, khawsoeih boeikhqi ingkaw a hqamcakhqi a venawh law unawh doet uhy, “Hanakaw saithainaak ing vawhkaw ik-oeihkhqi ve na sai? Vawhkaw saithainaakkhqi ve u ing ani peek?,” tina uhy.
Och när han kom i templet, gingo de öfverste Presterna och de äldste i folket till honom, der han lärde, och sade: Af hvad magt gör du detta? Och hvilken hafver gifvit dig denna magten?
24 Jesu ing, “Awi pynoet ni doet khqi cang vang. Nami nim hlat awhtaw, hanakaw saithainaak ing vemyih ik-oeihkhqi ka sai tice nik kqawn pek khqi kawng.
Då svarade Jesus, och sade till dem: Jag vill ock spörja eder ett ord; om I sägen mig det, vill jag ock säga eder, af hvad magt jag detta gör:
25 Johan a Baptisma ce hana kaw nu ce? Hana kawng a law, khawk khan nakaw nu am awhtaw thlang a ven awhkawng nu?” tinak khqi hy. Cawh a mimah ingkaw a mimah ce doet qu unawh, “Khawk khan benna kaw niti naak man, 'cawhtaw kawtih amna mik cangnaak,' niti nak khqi kaw.
Hvadan var Johannis döpelse? Af himmelen eller af menniskom? Då tänkte de vid sig sjelfva, och sade: Sägom vi, af himmelen; då säger han till oss: Hvi trodden I då honom icke?
26 Thlang a ven awhkawng ni, niti bai man thlang nik kqih koek bai, thlang kqeng ing Johan ce tawngha ni a mi ti a dawngawh,” ti uhy.
Sägom vi ock, af menniskom; så rädes vi folket; ty alle höllo Johannes för en Prophet.
27 Cedawngawh, “Am sim nyng,” tina uhy. Cawh Jesu ing, “Cawhtaw hana kaw saithainaak ing vemyih ik-oeihkhqi ka sai, tice ap kqawn hly lawt nyng,” tinak khqi hy.
Då svarade de Jesu, och sade: Vi vete det icke. Sade han till dem: Icke heller säger jag eder, af hvad magt jag detta gör.
28 “Ikawmyihna nangmih ing namik poek? Cakpa pakhih ak ta ak thlang pynoet awm hy. A capa a hqam a venawh cet nawh, 'Ka capa, tuhngawi awh misur dum na cet nawh bibi lah,' tina hy.
Men hvad synes eder? En man hade två söner, och gick till den första, och sade: Son, gack, och arbeta i dag i min vingård.
29 Am cet tikawng,' tina hlai hy ahu na ak kaw hlat nawh cet tlaih hy.
Han svarade, och sade: Jag vill icke. Sedan ångrade honom det, och gick åstad.
30 Cekcoengawh a pa ce a capa ak chang a venna cet bai nawh ce amyihna tina bai hy. Anih ingtaw, 'cet bit kawng,' tina hy, cehlai am cet hy.
Och gick han till den andra, och sade sammalunda. Då svarade han, och sade: Ja, herre; och gick intet.
31 “Ce pakhih ak khuiawh u ing nu a pa ak kawngaih a sai?” tinak khqi hy. Cekkhqi ing, “Lamma awhkawng,” tina uhy. Jesu ing a mingmih a venawh, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, mangmu ak cawikungkhqi ingkaw pum ak zawikhqi ing nangmih ve Khawsa qam khuina ni cehtaak khqi kaw ve.
Hvilken af de två gjorde det fadren ville? De sade till honom: Den förste. Sade Jesus till dem: Sannerliga säger jag eder, att Publicaner och skökor skola gå i himmelriket förr än I.
32 Ikawtih Johan ce nangmih dyngnaak lam ak huh na law hy, cehlai nangmih ing am cangna uhyk ti, mangmu ak cawikhqi ingkaw a pum ak zawikhqi ing cangna uhy. Ve ve hu hawh utik seiawm, am zut utik saw anih ce am cangna u hyk ti.
Johannes kom till eder, och lärde eder rätta vägen, och I trodden honom intet; men Publicaner och skökor trodde honom; och ändock I det sågen, hafven I dock sedan ingen bättring gjort, att I måtten trott honom.
33 Nyhtahnaak awi ak chang pynoet ve ngai bai lah uh: Dum ak takung thlang pynoet awm nawh anih ing misur ce ling hy. Dum ce chung hqeet nawh, misur suinaak ce co nawh a qehnaak ipsang ce sa hy. Cekcoengawh loh phlo thlangkhqi ce dum awh bibi sak aham a ceei coengawh amah ce khawk hla na cet valh hy.
Hörer en annor liknelse: Det var en husbonde, som planterade en vingård, och gärde der gård omkring, och grof en press derinne, och byggde ett torn, och utlejde honom vingårdsmännom, och for utländes.
34 Misur qah bih tym a pha awh, misur qah ak bit aham a tyihzawih thlangkhqi ce dum qehkungkhqi venna tyi hy.
När nu fruktenes tid kom, sände han sina tjenare till vingårdsmännerna, att de skulle uppbära hans frukt.
35 Dum awh bi ak bikhqi ing cawhkaw tyihzawihkhqi ce tu unawh pynoet ce vyk uhy, pynoet ce him uhy, pynoet bai ce lung ing khaawng uhy.
Då togo vingårdsmännerna fatt på hans tjenare; den ena hudflängde de, den andra slogo de ihjäl, den tredje stenade de.
36 Cawh dum ak takung ing lamma awhkawng lak awh tyihzawih ak chang khawzah ce tyi bai hy, cehlai dum awhkaw bi ak bikhqi ing ak cyk awhkaw amyihna sai tlaih bai hy.
Åter sände han andra tjenare, flera än de första; och de gjorde dem sammaledes.
37 A hukhit nataw cekkhqi venawh amah a capa ce tyi hy. 'Ka capa taw kqihchah na bit kawm uh,' tina poek hy.
På det sista sände han sin son till dem, och sade: De hafva ju ena försyn för min son.
38 Cehlai cekkhqi ing, 'Vetaw qo ak pangkung ni ve. Law lah uh, him unawh a qo lawh pe usih,' ti uhy.
Men när vingårdsmännerna sågo sonen, sade de emellan sig: Denne är arfvingen; kommer, låter oss slå honom ihjäl, och så få vi hans arfvedel.
39 Anih ce tu unawh ami him coengawh vawng ak kep na khaawng uhy.
Och de togo fatt på honom, drefvo honom ut af vingården, och slogo honom ihjäl.
40 Cedawngawh, misur dum ak takung ce law nawh, cawhkaw dum awh bi ak bikhqi ce ikawmyihna a sai kaw? tinak khqi hy.
När nu vingårdsherren kommer, hvad skall han göra åt de vingårdsmännerna?
41 Cekkhqi ing, “Cawhkaw thlak thawlhkhqi ce ak tlo soeih na him kawmsaw, cawhkaw misur dum ce a qah tym a pha awh ak thaih ak pe hly thai kawi thlak chang a venawh ceei kaw,” tina uhy.
Sade de till honom: De onda skall han illa förgöra, och leja sin vingård androm vingårdsmännom, de som gifva honom fruktena i rättom tid.
42 Jesu ing cekkhqi venawh: “Im ak sakungkhqi ing ami qoeng lung ce, a kil awhkaw ak khoeng soeih na awm hawh hy; ve ve Bawipa ing sai nawh, ningnih amik huh awh kawpoek kyi na awm hy, 'tinawh Awihciim awh ak awm ce am nami noet khawi nawh nu?'
Då sade Jesus till dem: Hafven I aldrig läsit i Skriftene? Den stenen, som byggningsmännerna bortkastade, han är blifven en hörnsten; af Herranom är detta skedt, och är underligit för vår ögon.
43 Cedawngawh ka nik kqawn peek khqi, cemyih lawtna nangmih a ven awhkawng Khawsa qam ve lawh na awm kawmsaw ak thaih ak qah sakkungkhqi venawh pe kaw.
Derföre säger jag eder, att Guds rike skall tagas från eder, och varda gifvet Hedningomen, som göra dess frukt.
44 Vawhkaw lung awh ak bahkhqi taw kqek kawm usaw, lung ing ang tluuk khqi ce a dik a huina neet kaw,' tinak khqi hy.
Och hvilken som faller på denna stenen, han varder krossad; men uppå hvilken han faller, den slår han sönder i stycker.
45 Khawsoih boeikhqi ingkaw Farasikhqi ing Jesu a nyhtahnaak awi ce a ming zaak awh cekkhqi akawng ni ak kqawn hy tice sim uhy.
Och när de öfverste Presterna och Phariseerna hörde hans liknelser, förnummo de, att han talade om dem.
46 Anih a mim tunaak thai aham lam ce sui uhy, cehlai thlang kqeng ing anih ce tawngha ni, a mi ti a dawngawh thlang kqeng ce kqih uhy.
Och de ville hafva tagit fatt på honom; men de räddes för folket, ty de höllo honom för en Prophet.
