Cei 9
1 Ce tloek awh, Saul ing Bawipa a hubatkhqi ce him aham teng poepa hy. Khawsoih boei khyt a venna cet nawh,
Men Saulus hade ännu i sinnet trug och slag emot Herrans Lärjungar; och gick till öfversta Presten;
2 Damaska khaw awhkaw sinakawk na ceh thainaak ak ca ce thoeh hy, cawh lam awhkaw thlangkhqi ce a huh awhtaw, nu awm pa awm tu nawh Jerusalem thawngim na khyn aham cai hy.
Och han beddes af honom bref till de Synagogor i Damasco, att hvem han finna kunde af denna vägen, män eller qvinnor, dem skulle han föra bundna till Jerusalem.
3 Damaska khaw a pha tawm lam awh, khawk khan nakaw vangnaak ak bau soeih ing anih ce coei qawngtheng hy.
Och vid han var i vägen, och nalkades intill Damascum, då kringsken honom hasteliga ett sken af himmelen.
4 Dek na tlu nawh awi ing, “Saul, Saul ikaw tinawh nu kai nani thekhanaak?” tina hy.
Och han föll ned på jordena, och hörde ena röst, sägandes till sig: Saul, Saul, hvi förföljer du mig?
5 Saul ing, Nang u nu, Bawipa? tina hy. Awi ing, “Na thekhanaak Jesu kai ni.
Då sade han: Ho äst du, Herre? Sade Herren: Jag är Jesus, den du förföljer; dig är svårt att spjerna emot udden.
6 Tuh tho nawhtaw khawk khuina cet lah, cawh na sai hly kawi ce kqawn law bit kaw,” tina hy.
Då skalf han, och bäfvade, och sade: Herre, hvad vill du jag skall göra? Sade Herren till honom: Statt upp, och gack in i staden, och der skall dig varda sagdt, hvad du göra skall.
7 Saul mi amik cet haih thlangkhqi ce awimyh na dyi hqoeng uhy; awi taw za lawt hlai uhy, thlang taw am hu uhy.
Och de män, som voro i sällskap med honom, stodo förskräckte, hörandes väl röstena, och dock likväl sågo de ingen.
8 Dek awhkawng Saul ce tho hy, cehlai a mik dai saw ikaw awm am hu thai hy. Cedawngawh anih ce a kut awh tu unawh Damaska khawk khuina sawi uhy.
Då stod Saulus upp af jordene, och upplät sin ögon, och kunde dock ingen se; utan de togo honom vid handena, och ledde honom in i Damascum.
9 Khaw thum voei a mik hyp nawh buh awm am ai hy.
Och han var i tre dagar, så att han såg intet, och intet åt, ej heller drack.
10 Damaska khaw khuiawh Ananias ak mingnaak hubat thlang pynoet awm hy. Bawipa ing anih ce huh saknaak ing, “Ananias” tinawh khy hy.
Så var uti Damasco en Lärjunge, benämnd Ananias; till honom sade Herren uti en syn: Anania. Och han sade: Herre, här är jag.
11 Bawipa ing, “Lam dyng awh ak awm Juda a im na ce cet nawhtaw, Tarsu khaw awhkaw Saul ak mingnaak thlang ce doet lah, anih ce tuh cykcah hui hy.
Och Herren sade till honom: Statt upp, och gack in på den gaton, som kallas den Rätta, och sök uti Juda hus en som heter Saulus, af Tarsen; ty si, han beder.
12 Anih ing huh saknaak awh Ananias ak mingnaak thlang ing a mik ang dangnaak thai aham ak khan awh kut tloeng peek aham a law ce hu hawh hy,” tina hy.
Och han hafver sett i synen en man, som heter Ananias, inkomma, och lägga handena på sig, att han skulle få sin syn igen.
13 Ananias ing, “Bawipa, ve ak thlang ing Jerusalem khaw khui awhkaw nak thlak ciimkhqi a thekhanaak akawng a mik kqawn khawzah za nyng.
Då svarade Ananias: Herre, jag hafver hört af mångom om denna mannen, huru mycket ondt han gjort hafver dinom heligom uti Jerusalem;
14 Khawsoih boeikhqi venawh kawng saithainaak ce lo nawh nang ming ak kqawnkhqi boeih ce tu aham vena law hy,” tina hy.
Och här hafver han nu magt af de öfversta Presterna, till att binda alla de som åkalla ditt Namn.
15 Cehlai Bawipa ing Ananias a venawh, “Cet! ve ak thlang ve Gentelkhqi ingkaw a sangpahrangkhqi ingkaw Israel thlangkhqi haiawh kang ming ak khypyi aham tyk hawh nyng.
Då sade Herren till honom: Gack; ty han är mig ett utkoradt redskap, att han skall bära mitt Namn inför Hedningar, och för Konungar, och för Israels barn.
16 Kang ming ak camawh khuikhanaak iqyt nu a huh kaw, tice kai ing huh bit kawng nyng,” tina hy.
Och jag skall visa honom, huru mycket han lida skall för mitt Namns skull.
17 Cekcoengawh taw Ananias ce im na cet nawh ipkhui na lut hy. Saul ak khan awh a kut tloeng pe nawh, “Ka na Saul, vena na law awh lam na na venawh ak dang Bawipa Jesu ing – na mik ang dangnaak tlaih aham ingkaw Ciim Myihla ing na benaak aham kai ve ni tyi hy,” tina hy.
Och Ananias gick åstad, och kom i huset, lade händer på honom, och sade: Saul, käre broder, Herren hafver sändt mig, Jesus, som syntes dig i vägen som du kom, att du skall få din syn igen, och uppfyllas med dem Helga Anda.
18 Cawh Saul a mik awhkawng a khel amyihna tla nawh, a mik ce dang tlaih hy. Tho nawh baptisma hu pahoei hy.
Och straxt föllo af hans ögon såsom fjäll, och han fick sin syn, och stod upp, och lät döpa sig;
19 Buh a ai coengawh, ak tha awm tlaih hy. Hubatkhqi mi Saul ce Damaska khaw khuiawh khawqyt awm hy.
Och tog mat till sig, och förstärkte sig. Och var Saulus med de Lärjungar, som i Damasco voro, i några dagar.
20 Jesu ve Khawsa Capa ni tinawh sinakawkkhqi awh kqawn pahoei hy.
Och straxt begynte han i Synagogorna predika Christum, att han var Guds Son.
21 Anih ak awi a mik zakhqi boeih ce a mik kawpoek kyi nawh, “Anih ve Jerusalsem khaw khuiawh ve Jesu ang ming ak kqawnkhqi boeih ak thekhanaak thlang amyihna awm hlai hy ti? Cekkhqi ni khawsoeih boeikhqi venawh thawng awh thlaak aham ni vena a law?” ti uhy.
Och förundrade sig alle, som honom hörde, och sade: Är icke denne, som i Jerusalem förstörde alla de som åkalla detta Namnet; och hit är kommen deruppå, att han skulle föra dem bundna till öfversta Presterna?
22 Cehlai Saul taw ak tha awm hqui khqoet khqoet hy, Jesu taw Khrih ni tice dyihpyi nawh, Damaska khaw awh ak awm Judakhqi ce noeng khqi hy.
Men Saulus förkofrade sig ju mer och mer; och öfvervann de Judar, som bodde i Damasco, bevisandes att denne var Christus.
23 Khawnghi khawqyt ca a awm coengawh, Judakhqi ing him aham teng uhy,
Efter många dagar gingo Judarna till råds emellan sig, att de skulle dräpa honom.
24 cehlai cekkhqi ang cainaak ce Saul ing sim hy. Khawmthan khawdai anih him thainaak aham vawng chawmkengkhqi awh mah uhy.
Men Saulus vardt förvarad om deras försåt; och de vaktade i portarna dag och natt, att de skulle få dräpa honom.
25 Cehlai a hubatkhqi ing khawmthan awh ceh pyi unawh, vawng ak khan nakawng vaihqang awh nuk thla dym uhy.
Men Lärjungarna togo honom om natten, och släppte honom öfver muren, och läto honom neder uti en korg.
26 Jerusalem a pha awh, hubatkhqi mi huh qu aham sui hy, cehlai cekhqi ing kqih uhy, hubat am tang vani hy voei tinawh poek uhy.
När Saulus kom till Jerusalem, böd han till att gifva sig intill Lärjungarna; och de voro alle rädde för honom, icke troendes att han var vorden Lärjunge.
27 Cehlai Barnaba ing ceh pyi nawh ceityihkhqi venna khyn hy. Saul ing lam awh Bawipa a huhnaak ingkaw Bawipa ing a venawh awi ak kqawn peek akawng ingkaw Damaska khaw awh kqihnaak a taak kaana Bawipang ming ing awi ak kqawn akawng khqi ce kqawn pek khqi hy.
Men Barnabas tog honom till sig, och hade honom bort till Apostlarna; och förtäljde dem, huru han hade sett Herran i vägen, och att han hade talat med honom; och huru han hade manliga bevist sig, i Jesu Namn, uti Damasco.
28 Cedawngawh Saul taw cekkhqi venawh awm nawh Jerusalem khaw khuiawh ngaihding na thoek hy, Bawipang ming ing qaalleeknaak ing awi ce kqawn hy.
Och var han sedan med dem i Jerusalem, gick ut och in, och talade trösteliga i Herrans Jesu Namn;
29 Greek awi na amik pau Judakhqi mi oelh qu unawh awi ce kqawn pek khqi hy, cehlai cekkhqi ing anih ce him aham ngaih uhy.
Och talade och disputerade emot de Greker. Men de sökte efter att dräpa honom.
30 Koeinaakhqi ing ce akawng ce ami sim awh, anih ce Kaiserea khaw na nu ceh pyi uhy, cekcoengawh Tarsu khaw na tyi uhy.
Då bröderna det förnummo, fordrade de honom intill Cesareen, och läto honom fara till Tarsum.
31 Cekcoengawh taw Juda qam, Kalili qam ingkaw Samari qam awh amik awm thlangboelkhqi ce ngaihding na awm uhy. Ciim Myihla ing a mingmih ce thaawm sak hy; tha pe nawh pung a tai khqoet khqoet uhy, Bawipa kqihnaak ing khaw sa uhy.
Så hade då nu församlingarna frid öfver hela Judeen, och Galileen, och Samarien, och förkofrade sig, vandrandes i Herrans räddhåga, och uppfylldes med den Helga Andas tröst.
32 Piter ce khaw lawngkhqi na cet nawh, Lydda khaw awhkaw thlak ciimkhqi hqip aham cet hy.
Så hände sig att, då Petrus vandrade allestäds omkring, kom han ock till de heliga, som bodde i Lydda.
33 Cawh ce Ainea ak mingnaak thlang pynoet, khaw kup kqeet amak tho thai khawkkhem ce hu hy.
Der fann han en man, benämnd Eneas, som nu i åtta år legat hade på säng, och han var borttagen.
34 Piter ing a venawh, “Ainea, Jesu Khrih ing ni qoei sak hawh hy. Tho nawhtaw na hi ce khyn hlah,” tina hy. Cawh Ainea ce tho pahoei hy.
Och Petrus sade till honom: Enea, bote dig Jesus Christus; statt upp, och bädda åt dig sjelfvom; och straxt stod han upp.
35 Lydda ingkaw Shaqon awh ak awm thlangkhqi boeih ing ami huh awh Bawipa benna hawi uhy.
Och honom sågo alle, som bodde i Lydda, och i Sarona, och vordo omvände till Herran.
36 Joppa khaw awh Tabitha ak mingnaak hubat thlang pynoet awm hy (ve ve Dorka tinawh leh uhy); anih taw ik-oeih leek ak sai ingkaw khawdeng khuikhakhqi ak dawm ak hlaikung na awm hy.
Men i Joppe var en lärjunginna, benämnd Tabitha; det uttydes Dorcas, det är, en rå; hon var full med goda gerningar, och almosor, som hon gaf.
37 Ce tloek awh anih ce tlo nawh thi hy, a pum ce ami silh coengawh ip khanna ta uhy.
Så hände sig i de dagar, att hon vardt sjuk, och blef död; och de tvådde henne, och lade henne i salen.
38 Lydda khaw taw Joppa khaw awhkawng zoe ca hy; hubatkhqi ing Lydda khaw awh Piter awm hy ti a ming zaak awh, thlang pakkhih tyi unawh, “Ang tawnna law cang lah!” tinawh qeennaak thoeh sak uhy.
Och efter Lydda var icke långt ifrå Joppe, och Lärjungarna hörde att Petrus var der, sände de två män till honom, och bådo, att han ville göra sig det omak och komma till dem.
39 Cekkqawi a hu ce Piter ing hqut nawh, a pha awhtaw anih ce ak khan ipkhui na ceh pyi uhy. Nuhaikhqi boeih ing anak chung unawh kqang uhy, Dorka ing cekkhqi mi ami awm haih awh a mingmih aham a sai peek quikhqi ingkaw hikhqi ce huh uhy.
Då stod Petrus upp, och kom till dem. Och då han var kommen, hade de honom in i salen; och kringom honom stodo alla enkor gråtande, och viste honom kjortlar och kläder, som Dorcas hade gjort dem, medan hon var med dem.
40 Piter ing cekhqi boeih ce ipkhui awhkawng ceh sak khqi hy; cekcoengawh khuk sym nawh cykcah hy. Nu ak thi benna ce mang nawh, “Tabitha tho hlah,” tina hy. Cawhkaw nu ing a mik ce dai law hy, Piter ce ahuh awh tho nawh ngawi hy.
Då dref Petrus dem alla ut, och föll ned på sin knä, och bad; och vände sig om till kroppen, och sade: Tabitha, statt upp. Då öppnade hon sin ögon; och som hon fick se Petrum, satte hon sig upp igen.
41 Piter ing a kut awh tu nawh thawh hy. Cekcoengawh ak cangnaak thlangkhqi ingkaw nuhaikhqi ce khy nawh cekkhqi a venawh ak hqing na pek khqi tlaih hy.
Och han räckte henne handena, och reste henne upp; och kallade de heliga, och enkorna, och antvardade dem henne lefvandes.
42 Ce ak awi ce Joppa khaw khuiawh thang khawnghak nawh thlang khawzah ing Bawipa ce cangna uhy.
Och det vardt kunnigt öfver hela Joppe; och månge begynte tro på Herran.
43 Joppa khaw awh Piter taw mehvyn ak khqui Simon a im awh khawnghi iqyt nu awm hy.
Så begaf sig, att han blef i många dagar i Joppe, när en som het Simon, som var en lädermakare.
