< Cei 2 >

1 Pentecost nyn a pha awh hun pynoet awh kutoet na awm boeih uhy.
Och då Pingesdagen fullkomnad var, voro de alle endrägteliga tillsammans.
2 Kawlhkalh awh khawhli awi amyihna khan nakawng awi ce law nawh a mingmih ang ngawihnaak ipkhui ce be khyp hy.
Och vardt hastigt ett dön af himmelen, såsom ett mägtigt stort väder kommit hade; och uppfyllde allt huset, der de såto.
3 Cawh thlang pynoet qip ak khanawh lai amyihna ak awm mai ce hu uhy.
Och dem syntes sönderdelada tungor, såsom af eld; och blef sittandes på kvar och en af dem.
4 Cekkhqi boeih ce Ciim Myihla ing be unawh Myihla ing a pau sak amyihna awihchang na pau uhy.
Och de vordo alle uppfyllde af den Helga Anda, och begynte till att tala med annor tungomål, efter som Anden gaf dem att tala.
5 Cawh khawnghi ak kai awh ak awm Khawsa ak kqih Juda thlangkhqi boeih boeih ce Jerusalem awh awm uhy.
Så voro i Jerusalem boende Judar, gudfruktige män af allahanda folk, som under himmelen är.
6 Cek awi ce a ming zaak awh thlang khawzah cun law unawh, thlang boeih ing ce amik awi pau ce amimah ak awina aming zaak awh amik kawpoekna kyi hy.
Då nu denna rösten skett hade, kom tillsammans mycket folk, och vordo förhäpne; ty de hörde dem tala kvar och en med sitt eget mål;
7 Thlang boeih ing kawpoek kyi ngaihang doena, “Toek lah uh, vawhkaw awikhqi ve Galili awi boeih am nu?
Och vordo alle förskräckte, och förundrade sig, sägande emellan sig: Si, äro icke alle desse, som tala, Galileiske?
8 Ikawtinawh ni thangpyi awi amyihna ning zaak hy voei?
Huru höre vi då hvar och en sitt tungomål, der vi uti födde äre?
9 Thlang vang Parthia khaw, Media ingkaw Elam khaw awhkaw ak awmkhqi; thlang vang taw Mesopotamia, Judah ingkaw Kapadocia, Pontus ingkaw Asia qamawh ak awmkhqi,
Parther och Meder, och Elamiter, och de som bo uti Mesopotamien, och i Judeen, och Cappadocien, Ponto och Asien;
10 Thlang vang bai taw Phrygia ingkaw Pamphylia, Izip ingkaw Libya qam Cyqene khaw keng awhkaw thlangkhqi, Rom khawawh ak awmkhqi ingkaw
Phrygien och Pamphylien, Egypten, och i de Libye landsändar vid Cyrenen, och de utländningar af Rom;
11 (Judakhqi ingkaw Juda phung ak hqutkhqi); Crete ingkaw Arab thlangkhqi na ni awm hlai uhy – Khawsa ak kawpoek kyi ik-oeih sai ve nimah ak awi na ning za boeih thai ve!” ti uhy.
Judar och Proselyter, Creter och Araber; vi höre dem med våra tungor tala Guds dråpeliga verk.
12 Thlang boeih amik kawpoek kyi ing, a kawnglam am zasim thai unawh, “Veve ikawmyih hly hy voei nu? ti unawh doet qu uhy.
Och förskräckte de sig alle, och förundrade sig, sägande emellan sig: Hvad månn detta vilja vara?
13 Cawh thlang vang ingtaw qaihnakkhqi unawh, “Misur zuk thai ak quikhqi ni,” ti uhy.
Och somlige gjorde gack af dem, och sade: Desse äro fulle med sött vin.
14 Cehlai Piter taw thlanghqa hlaioet khqi mi dyi unawh, anih ing khawteh na ak awi y nawh awi kqawn hy, “Nangmih Juda khawkthlangkhqi ingkaw Jerusalem awh ak awm thlangkhqi boeih aw, ve ve sim unawh kak kqawn ve ngai lah uh.
Då stod Petrus upp, med de ellofva, och hof upp sin röst, och talade till dem: I Judiske män, och I alle som bon i Jerusalem; detta skall eder vetterligit vara, och anammer min ord uti edor öron;
15 Vekkhqi ve nangmih ing namik poek amyihna, zu am qui uhy. Tuhawh mymcang khawnoek kow ni a law hun hy!
Ty desse äro icke druckne, såsom I menen; efter det är tredje timmen på dagen;
16 Vetaw tawngha Joel ing anak kqawn ceni:
Utan det är det som sagdt är genom Propheten Joel:
17 “Khawnghi a dyt tym awh ce, Khawsa ing, thlang boeih ce kang Myihla ing syp kawng nyng saw, nami capakhqi ingkaw nami canukhqi ing awi khypyi kawm uh. Cadawngkhqi ing hatnaak hu kawm usaw, pacawngkhqi ing mang han kawm uh.
Och det skall ske uti de yttersta dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta af minom Anda öfver allt kött; och edre söner och edra döttrar skola prophetera; och edre ynglingar skola se syner, och edre äldste skola drömma drömmar.
18 Ka tamnaa pakhqi ingkaw ka tamnaa nukhqi ak khan awhawm kang Myihla syp kawng nyng saw, ka awi kqawn kawm uh.
Och öfver mina tjenare, och öfver mina tjenarinnor skall jag i de dagar utgjuta af minom Anda; och de skola prophetera.
19 Khawhii awh kawpoek kyi themkhqi ingkaw, deklai kaiawh hatnaakkhqi ce nim huh kawng nyng; Thi, mai ingkaw maikhu ing dang sak kawng nyng.
Och jag skall gifva under ofvan i himmelen, och tecken neder på jordene; blod och eld, och rökdamb.
20 Bawipa a khawnghi bau ingkaw boeimangnaak ce a pha hlanawh, Khawmik ce than kawmsaw, pihla ce thi na thoeng kaw.
Solen skall vändas i mörker, och månen i blod, förr än den store och uppenbarlige Herrans dag kommer.
21 Cawh u awm Bawipang ming ak khy boeih taw hulna awm kaw,’ a tice ni.
Och skall ske, att hvar och en som åkallar Herrans Namn, han skall blifva salig.
22 “Nangmih Israel thlangkhqi aw, ve ve ngai lah uh: Nazareth Jesu ce Khawsa ing dyihpyi nawh nangmih a venawh kawpoek kyi them ing hatnaakkhqi ce sai law sak hy, namimah ingawm sim uhyk ti.
I män af Israel, hörer dessa orden: Jesum af Nazareth, den man, som när eder af Gudi bevisad är, med krafter, och under, och tecken, som Gud hafver gjort genom honom ibland eder; såsom I ock sjelfve veten.
23 Anih ce Khawsa ing khaw khan oepchoeh nawh a sim oepchoeh hawh amyihna, nangmih a kut awh peek nace awm hy; cawh nangmih ing thlakchekhqi ak bawngnaak ing anih ce thinglam awh khing nawh him uhyk ti.
Honom, efter han af Guds betänkta råd och försyn utgifven var, hafven I tagit genom onda mäns händer, korsfäst och dödat.
24 Cehlai anih ce Khawsa ing thihnaak awhkawng thawh sak tlaih nawh, thihnaak ingkaw khy am kqangnaak ak khuiawh kawng loet sak hawh hy, kawtih thihnaak ing anih ce am tu khak thai hy.
Den hafver Gud uppväckt, och lossat dödsens sveda; efter omöjeligit var, att han skulle behållas af honom.
25 David ing ak awi kqawn nawh, “Ka haiawh Bawipa ce hu poepa nyng. Ka ngai ama hangnaak aham kak tang benawh awm hy.
Ty David säger om honom: Jag hafver alltid föresatt Herran för min ögon; ty han är mig på högra handene, att jag icke skall rörd varda.
26 Cedawngawh kak kawlung ve zeel nawh kam lai ve ak kaw zeel hy; Ka pum awm ngaih-unaak ing hqing kaw,
Fördenskull är mitt hjerta gladt, och min tunga fröjdar sig; skall också mitt kött hvilas i förhoppning.
27 Ikawtih nang ing phyi khuiawh am nik khawng hyt kawm tiksaw, Nak thlang ciim ce thuh zip aham am ngaih kawp ti. (Hadēs g86)
Ty du öfvergifver icke mina själ i helvete, och tillstäder icke att din Helige skall se förgängelse. (Hadēs g86)
28 Nang ing hqingnaak lam ce nani sim sak hawh a dawngawh; Na haiawh zeelnaak ing ni be sak kawp ti,” tinawh kqawn hy.
Du hafver mig kungjort lifsens vägar; du skall uppfylla mig med fröjd för ditt ansigte.
29 Koeinaakhqi, pakdam David a kawng ve ak kqih kanaa nami venawh kqawn law nyng; anih ce thi nawh, phyi khui byihna awm hawh hy, ak phyi awm tuhdy ni venawh awm poe hy.
I män och bröder, man må fritt tala med eder om den Patriarchen David; han är död och begrafven, och hans graf är när oss intill denna dag.
30 Anih taw tawngha na awm nawh, Khawsa ing a venawh awikam nawh amah a ngawihdoelh awh a cadil thlang pynoet ngawih sak kaw tinawh awi a taak ce sim hy.
Efter han nu var en Prophet, och visste att Gud hade lofvat honom med en ed, att han af hans länds frukt skulle efter köttet uppväcka Christum, till att sitta på hans säte;
31 Ni hai benawh ak awm law hly kawi ik-oeih ce a sim oepchoeh a dawngawh, anih ce phyi khuiawh am khawng hyt kawmsaw, a pum awm am thu kaw, tinawh Khrih a thawh tlaihnaak akawng ce anak kqawn oepchoeh hawh hy. (Hadēs g86)
Såg han det framföreåt, och talade om Christi uppståndelse, att hans själ icke är öfvergifven uti helvete; icke heller hans kött hafver sett förgängelse. (Hadēs g86)
32 Cawhkaw Jesu ce Khawsa ing thawh sak tlaih nawh, cawhkaw ik-oeih ak simpyikung dyihthing na kaimih ve awm unyng.
Denna Jesum hafver Gud uppväckt, der vi alle vittne till äro.
33 Pa ak tang benawh zoeksangna awm nawh, Pa ing awi ataak Ciim Myihla ce hu hawh hy, nami huh naming zaak ve ing syypna awm nawh ni.
Medan han nu med Guds högra hand upphöjd är, och löfte fått hafver af Fadrenom om den Helga Anda, hafver han utgjutit detta I nu sen och hören.
34 David ce khawk khan na am kaai hy, anih qoe ing, “Bawipa ing ka Bawipa venawh: 'Kak tang benawh ngawi lah.
Ty icke hafver David uppfarit i himmelen; men han säger: Herren sade till min Herra: Sätt dig på mina högra hand;
35 Na qaalkhqi ce na khawtloeng na ka taak hlan dy,” tinawh anak kqawn hy.
Tilldess jag nedlägger dina ovänner dig till en fotapall.
36 Cedawngawh Israel thlangkhqi boeih ing ve ve sim lah uh: Nangmih ing thinglam awh nami taai Jesu ce Khawsa ing Boei ingkaw Khrih na sai hawh hy,” tinak khqi hy.
Så skall nu hela Israels hus veta förvisso, att denna Jesum, som I korsfäst hafven, hafver Gud gjort till en Herra och Christ.
37 Thlangkhqi ing ce ak awi ce a ming zaak awh, amik kawlung awh sun amyihna za unawh, Piter ingkaw ceityihkhqi venawh, “Koeinaakhqi ikawmyihna nu ka mi ti kaw?” tinawh doet uhy.
Då de detta hörde, fingo de ett styng i hjertat; och sade till Petrum, och till de andra Apostlarna: I män och bröder, hvad skole vi göra?
38 Piter ing, “Thawlh zut unawh taw, thawlh qeenkhaw ngainaak aham, Jesu Khrih ang ming awh baptisma hu boeih uh. Cawhtaw Ciim Myihla themzoe peek ce hu kawm uk ti.
Sade Petrus till dem: Görer bättring, och hvar och en af eder låte sig döpa i Jesu Christi Namn, till syndernas förlåtelse; och I skolen undfå den Helga Andas gåfvo.
39 Vawhkaw awikamnaak vetaw na mimah aham, nami cakhqi ham ingkaw ak hla nakaw ak awm thlangkhqi boeih – Bawipa nangmih a Khawsa ing ak khy thlangkhqi boeih aham ni,” tinak khqi hy.
Ty eder är löftet gjordt, och edrom barnom, och allom dem som fjerran äro, hvilka Herren, vår Gud, härtill kallandes varder.
40 Awih chang khawzah ing a mingmih a venawh ngaihtaaknaak awi kqawn pek khqi hy; a mingmih a venawh, “Vawhkaw ak plam cadilkhiq anglak awhkawng na mimah ingkaw na mimah ce hul qu lah uh,” tinawh kqawncaih pek khqi hy.
Betygade han ock med mång annor ord, och förmanade dem, sägandes: Låter hjelpa eder ifrå detta onda slägtet.
41 Anih ak awih kqawn ak dokhqi boeih ing baptisma ce hu uhy, ce a nyn awh ce thlang thong thum ing sap khqi hy.
De som då gerna anammade hans tal, de läto sig döpa; och kommo till hopen, på den dagen, vid tretusend själar.
42 Ceityihkhqi a cawngpyinaak awi ce ngai unawh pawlnengnaak ce ta uhy, phaihpi thek unawh cykcah uhy.
Och blefvo de stadigt ståndande uti Apostlarnas lärdom, och i delaktighet, och i bröds brytelse, och i böner.
43 Thlang boeih kqihnaak ing be unawh ceityihkhqi ing kawpoek kyi hatnaakkhqi ce sai uhy.
Och en fruktan kom uppå hvarjo och ena själ; och mång under och tecken gjordes af Apostlarna.
44 Ak cangnaak thlangkhqi boeih ing them pynoet na cuut uhy.
Och alle de, som trodde, voro tillsammans, och hade all ting menlig.
45 Ami khawhthemkhqi ce zawi unawh, ak voethlauh thlangkhqi ce pe uhy.
Sina ägodelar och håfvor sålde de, och delade dem med alla, såsom hvar och en behöfde.
46 Myngawi na bawkim awh cun poepa uhy. Im awh phaihpi ce teei unawh kawlung kutoet cana zeelnaak ing ai haih uhy,
Och hvar dag voro de stadigt och endrägteliga i templet; och bröto bröd här och der i husen, ätandes med hvarannan i fröjd; och lofvade Gud i deras hjertans enfaldighet.
47 Khawsa ce a mim kyihcah coengawh thlang boeih ak kawngaih na khaw sa uhy. Hulnaak ak hukhqi ing Bawipa ing a mingmih ce myngawi na sap khqi hy.
Och de hade ynnest när allt folket. Och Herren förökade hvar dag församlingen med dem som salige vordo.

< Cei 2 >