Cei 18

1 Cekcoengawh, Paul ing Atheni khaw ce cehta nawh, Korin khaw na cet hy.

Derefter for Paulus af Athen, och kom till Corinthus;

2 Ce a khaw awh, Akuila ak mingnaak Juda phyn pynoet ce hu hy, anih taw Pontus thlang na awm nawh, a zu Prikilla ingqawi Italy nakawng anik law thaai na awm hy nih. Klaudia ing Juda thlangkhqi boeih Rom awhkawng a hqek khqi dawngawh cekqawi awm law lawt hy nih. Cekqawi a venna Paul ce cet hy.

Och der fann han en Juda, benämnd Aqvila, bördig af Ponto, den nyligen kommen var af Valland, och Priscilla, hans hustru; ty Claudius hade budit uppå, att alle Judar skulle fara ut af Rom; och höll han sig intill dem;

3 Cekqawi awm anih amyihna hi im ak khquikung na awm lawt hy nih, cekqawi a venawh awm nawh bibi haih uhy.

Ty han var af samma handtverk; och blef när dem, och arbetade; och var deras handtverk att göra paulun,

4 Sabbath nyn hoei awh sinakawk na cet nawh Khawsak awi ce kqawn hy, Juda thlangkhqi ingkaw Greek thlangkhqi ce ak dawh ngai ngai aham ngaih hy.

Och disputerade han uti Synagogon på alla Sabbather, dragandes dertill både Judar och Greker.

5 Sila ingkaw Timote ce Makedonia awhkawng ani law awhtaw, Paul taw awithang leek doeng ni ak kqawn hawh hy, Juda thlangkhqi venawh Jesu taw Khrih ni tinawh kqawncaih pek khqi hy.

Och då Silas och Timotheus kommo ifrå Macedonien, tvingade Anden Paulus att betyga Judomen, att Jesus var Christus.

6 Cehlai Judakhqi ing Paul ce oelh unawh ami the ami khanaak awhtaw a mingmih ce a hi khawk sih khqi nawh, “Na mimah a thi ce na mimah a luk khan awh tla seh! Kai taw ka sai hly kawi boeih ce sai hawh nyng. Tuhkawng taw Gentelkhqi venna ni ka ceh hly hawh hy,” tinak khqi hy.

Och då de sade deremot, och talade hädelse, skakade han kläden, och sade till dem: Edart blod vare öfver edart hufvud; härefter går jag nu oskyldig till Hedningarna.

7 Paul ing sinakawk ce cehta nawh ce a venawh ak awm Khawsa ak bawk Titia Justa a im na cet hy.

Och så gick han dädan, och kom uti ens mans hus, som het Justus, den der var en gudfruktig man, hvilkens hus var hardt vid Synagogon.

8 Sinakawk ak temkung Krispa, ing a ipkhuikaw boeih ing Bawipa ce cangna uhy; cekcoengawh ak awih kqawn za nawh ak cangnaak Korin thlang khawzah ing baptisma hu uhy.

Men Crispus, öfversten för Synagogon, trodde Herranom, med allt sitt hus; och månge Corinthier, som på hörde, trodde, och läto sig döpa.

9 Than oet awh huhsaknaak ing Bawipa ing Paul a venawh awi kqawn pehy: “Koeh kqih nawh, ang dym kaana awi ce kqawn poe.

Och sade Herren till Paulum uti en syn om natten: Frukta dig intet, utan tala, och tig icke;

10 Kai na venawh awm nyng, nak khanawh u ingawm kut am nik thlak kawm uh; ve a khawawh thlang khawzah ta nyng,” ti hy.

Ty jag är med dig, och ingen skall bjuda till att göra dig skada; ty jag hafver mycket folk i denna staden.

11 Cedawngawh ce a khaw awh Paul taw kumoet awm nawh, Khawsak awi ce cawngpyi hy.

Så blef han der ett år och sex månader, lärandes dem Guds ord.

12 Akhaia qam ukkung Gallio a awm awh, Judakhqi ing Paul ce cuuk sih unawh awidengkungkhqi venna sawi uhy.

Men då Gallion var landshöfding öfver Achaja, reste Judarna sig upp endrägteliga emot Paulum, och hade honom fram för domstolen;

13 “Ve ak thlang anaa awi ing ak kalh na Khawsa bawk aham thlang syk hy,” tina uhy.

Sägande: Denne mannen gifver menniskomen in att dyrka Gud emot lagen.

14 Paul ing awikqawn vang a ti awh, Gallio ing Judakhqi venawh, “Nangmih Judakhqi aw, veve amak thym awi mai aw thawlh saknaak mai aw na a awm man, a thanaak kana namik awi ve ning ngaih pek khqi voei nyng.

Och som Paulus nu aktade upplåta sin mun, sade Gallion till Judarna: Vore någor orätt skedd, eller någor dråpelig ogerning, vore väl tillbörligit, att jag hörde eder, I Judar;

15 Cehlai namik awikhqi, mingkhqi ingkaw namik anaa awikhqi na a awm awhtaw namimah ing awitlyk uh; kai ing cemyih awikhqi ce tlyk ham am ngaih hy nyng,” ti hy.

Men är något spörsmål om ord och namn, och om edor lag, der mågen I sjelfve se eder om; ty deröfver vill jag ingen domare vara.

16 Cedawngawh cekkhqi ce awidengnaak a hun awhkawng ceh sak khqi hy.

Och han dref dem ifrå domstolen.

17 Cawh cekkhqi ing sinakawk ak temkung Sosthen ce tu unawh, awidengnaak a haiawh ce vyk uhy. Cehlai Gallio ing cekkhqi ce am ngai am zaak nak khqi hy.

Då togo alle Grekerna fatt på Sosthenes, öfverstan för Synagogon, och slogo honom framför domstolen; och Gallion skötte der intet om.

18 Paul taw Korin khaw awh khawnghi iqyt nu awm hy. Cekcoengawh cawhkaw koeinaakhqi ce cehtaak khqi nawh Siria na ce lawng ing cet hy, Priskilla ingkaw Akuila ing bawng hy nih. Lawng ing a ceh hlanawh awi a taaknaak amyihna, Kenkhrea khaw awh a lu ce voh hy.

Sedan Paulus hade då varit der i lång tid, helsade han bröderna, och seglade sina färde till Syrien, och följde honom Priscilla och Aqvila; och han rakade sitt hufvud i Kenchrea, ty han hade ett löfte;

19 Ephesa khaw a mi pha law awh Paul ing Priskilla ingkaw Akuila ce cehta hy. Amah taw sinakawk na cet nawh Judakhqi venawh khawsak awi kqawn pehy.

Och kom dädan till Ephesum, och der lät han dem blifva; men han gick in i Synagogon, och disputerade med Judarna.

20 Cekkhqi venawh khawqyt awm aham a mik kqawn peek awh, anih ing tha na hy.

Och de bådo honom, att han skulle blifva i längre tid när dem; då ville han icke;

21 Cekkhqi ce a cehtaak khqi awh, “Khawsa ing tyng hy a ti awhtaw law tlaih bit kawng nyng” tinak khqi hy.

Utan han helsade dem, sägandes: Jag måste ju ändteliga vara i Jerusalem i den högtiden som instundar; men sedan vill jag komma till eder igen, om Gud vill. Och så for han ifrån Epheso.

22 Cekcoengawh Ephesa khaw awhkawng lawng ing cet poe hy. Siria khaw a pha awh, hang cet nawh thlangboel ce kut a hang tlaih khqi coengawh Antiok khaw na ce nu cet poe hy.

Och han kom till Cesareen; och då han hade varit uppe, och helsat församlingena, for han ned till Antiochien,

23 Antiok khaw awh khawnghi iqyt nu a awm coengawh ce ahun awhkawng Galatia qam ingkaw Phrygia qam khaw awh hun pynoet pynoet awh cet nawh hubatkhqi boeih ce thapeeknaak awi kqawn pehy.

Och sedan han der i någon tid varit hade, for han sina färde, och vandrade allt bortåt genom Galatiska landet och Phrygien, styrkandes alla Lärjungarna.

24 Cawh Apollo ak mingnaak Juda phyn pynoet Alexandria thlang ce Ephesa na law hy. Anih taw awih kqawn ak thoem na awm nawh, cauk awi ak nep na ak sim thlang na awm hy.

Då kom till Ephesum en Jude, benämnd Apollos, bördig af Alexandrien, en vältalig man, och mägtig i Skrifterna.

25 Anih taw Bawipa a lam awh cuukiik na awm hawh hy, Johan baptisma doeng ni a sim hyn hlai hy, thahly doena Jesu akawng ce ak caih na thlang cuuk am kiik hy.

Denne var undervist i Herrans väg; och talade, upptänder i Andanom, och försummade icke lära det Herranom tillhörde, och visste allenast säga af Johannis döpelse.

26 Sinakawk awh qaal leek doena awi kqawn hy. Priskilla ingkaw Akuilla ing anih ak awih kqawn ce a ning zaak awh anih ce im na khy nih nawh Khawsa a lam ce ak nep cana kqawn pe hy nih.

Och han begynte dristeliga tala uti Synagogon. Då Priscilla och Aqvila hörde honom, togo de honom till sig, och uttydde för honom ännu grundeligare Guds väg.

27 Apollo ce Akhaia qam na ceh a ngaih awh koeinaakhqi ing anih ce tha pe unawh, cawhkaw amik awm hubatkhqi ing anih ce ami donaak aham ca qee pe uhy. Anih a pha awh am qeennaak ing ak cangnaak thlangkhqi aham anih taw tha ak pekung na awm hy.

Och då han ville färdas till Achaja, skrefvo bröderna och förmanade Lärjungarna, att de skulle undfå honom. Och då han framkom, var han dem som trodde mycket till tröst genom nådena.

28 Anih ingtaw a haiawh Judakhqi ce oelh khqi pheng pheng nawh, Jesu ce Khrih ni tinawh kqawn caih pehy.

Ty han öfvervann Judarna skarpeliga, och uppenbarliga bevisade med Skrifterna, att Jesus var Christus.