Cei 16
1 Cawhkawng Derbe ingkaw Lustra khaw ce pha hy. Ce a khaw awh a nu Juda nu, a pa Greek na ak awm hubat thlang pynoet Timote ce awm hy.
Och han kom till Derben och Lystra; och si, der var en Lärjunge, benämnd Timotheus, en Judisk qvinnos son, den der trogen var; men fadren var en Grek.
2 Anih taw Lustra ingkaw Ikonium khaw awhkaw koeinaakhqi ing a mim kyih thlang pynoet na awm hy.
Den samme hade ett godt rykte af de bröder, som voro i Lystris och Iconien.
3 Paul ing anih ce ceh pyi poe aham ngaih hy, cedawngawh cawh amik awm Judakhqi ak coetnaak ama awmnaak aham cekkhqi ing a pa Greek pa ni tice ami sim boeih a dawngawh anih ce chahhui qeet pehy.
Då ville Paulus, att han skulle fara med honom; och tog och omskar honom, för de Judars skull, som voro i de rum; ty de visste alle, att hans fader var en Grek.
4 Khaw pynoet coeng pynoet ami ceh coengawh, thlangkhqi ing Jerusalem khaw awhkaw ceityihkhqi ingkaw a hqamcakhqi ing awi amik tlyh ce ngaih aham kqawn pe uhy.
Och der de foro genom städerna, befallde de dem hålla de stadgar, som af Apostlarna och Presterna i Jerusalem beslutne voro.
5 Cedawngawh thlangboelkhqi ce cangnaak awh tai unawh pung khqoet khqoet uhy.
Och vordo de församlingar stadfäste i trone, och förökades på talet hvar dag.
6 Asia qam awh awi kqawn aham Ciim Myihla ing a kham peek a dawngawh, Paul ingkaw a pyikhqi ce Phrygia qam ingkaw Galatia qam na cet poe uhy.
Då de vandrade genom Phrygien och Galatie landskap, vardt dem förment af den Helga Anda, tala ordet i Asien.
7 Musia qam khawqi ce ami pha awh, Bithynia qam khuina ceh aham cai uhy, cehlai Jesu ang Myihla ing cekkhqi ce am ceh sak hy.
Derföre foro de in i Mysien, och bödo till att fara in i Bithynien; och Anden tillstadde dem icke.
8 Cedawngawh Musia qam ce kan unawh Troas khaw na nu cet uhy.
Men då de hade farit genom Mysien, foro de ned till Troadem.
9 Cawh a awm awh Paul ing ik-oeih huh saknaak awh Makedonia thlang pynoet ing dyi nawh a venawh, “Makedonia na law unawh taw kaimih ve ni bawm khqi lah.” tinawh qeennaak thoeh hy.
Och en syn syntes Paulo om nattena. En Macedonisk man stod och bad honom, sägandes: Far in i Macedonien, och hjelp oss.
10 Cawhkaw ik-oeih huh saknaak ce Paul ing a huh coengawh, Makedonia na ceh aham cai pahoei unyng. Khawsa ing cekkhqi venawh awithang leek kqawn aham nik khy khqi hy tice sim unyng.
Och straxt han hade sett synena, tänkte vi till att fara in i Macedonien; och voro visse deruppå, att Herren hade kallat oss till att predika Evangelium för dem,
11 Troas khaw awhkawng tuicunli awh lawng ing Samothrace khaw na cet unyng, cawhkawng a khawngawi awh Neapolis na cet poe unyng.
Då vi nu seglade af Troade, kommo vi vår rätta kos till Samothracien, och dagen derefter till Neapolis;
12 Cawhkawng Rom a uknaak khui awhkaw qam Makedonia qam khuiawh kaw khawk bau na ak awm Philipi khaw na khaw ing cet unyng. Cawh ce khawnghi khawqyt awm unyng.
Och dädan till Philippos, som är ypperste staden i Macedonien, och är en fristad. Och vistades vi uti den staden några dagar.
13 Sabbath nyn awh cykcah aham khawk bau vawng chawmkeng a ceng benna kaw long na ce cet unyng. Cawhkaw amik cun nukhqi venawh awi kqawn pe unyng.
Och om Sabbathsdagen gingo vi ut af staden till älfvena, der man plägade bedja; och satte oss ned, och talade med qvinnor, som der tillsamman kommo.
14 Cawhkaw awi ak ngaikhqik khuiawh Thyatira khaw awhkaw Khawsa ak bawk hik thim ak zawi nu thlang pynoet Lydia ak mingnaak ce awm lawt hy. Paul ak awih kqawn do aham Bawipa ing anih ak kawlung ce awng pehy.
Och en gudelig qvinna, benämnd Lydia, en purpurkrämerska, utaf de Thyatirers stad, lydde till; och Herren öppnade hennes hjerta, att hon gaf akt på det Paulus sade.
15 Amah ingkaw a ipkhuikaw boeih ing baptisma ami huh coengawh, kaimih ce a im na nik khy khqi hy. “Kai ve Bawipak awi ak cangnaak thlang na nami nik poek lawt awhtaw ka imna pah law uh,” ni tinak khqi hy. Anih ing kaimih ce ni hlawh khqi hy.
Och hon lät sig döpa, och allt sitt hus; och bad dem, sägandes: Om I hållen mig derföre att jag tror på Herran, så kommer i mitt hus, och blifver der. Och hon nödgade oss.
16 Hypoet taw cykcahnaak aham ka mi ceh awh, ni hai benna kaw ik-oeih ak kqawn thai qaai ak ta nuca tamnaa pynoet ce hu unyng. Hailam ben ik-oeih ak kqawnnaak ak caming a boei aham tangka huh pehy.
Och hände sig, då vi gingom till bönen, mötte oss en piga, som hade en spådomsanda, och hon drog sina herrar mycken båtning till, med sin spådom.
17 Cawhkaw nuca ing Paul ingkaw kaimih a hu awh law nawh, “Ve ak thlangkhqi ve nangmih hulnaak ak kqawn lawkung, sawsang khyt Khawsa a tyihzawihkhqi ni,” tinawh khy hy.
Hon följde Paulum och oss efter, och ropade, sägandes: Desse männerna äro högsta Guds tjenare, de der eder förkunna salighetenes väg;
18 Khawnghi cemyihna ce kqawn khing hy. A hukhit na taw Paul ing ak kaw hul law nawh cawhkaw qaai na ce, “Jesu Khrih ang ming ing vawhkaw nuca ak kawk khuiawh kawng cawn hlah!” tina hy. Cawh qoe qoe awh ce qaai ing cawhkaw nuca ce cehta hy.
Och det gjorde hon i många dagar. Men Paulus tog detta illa vid sig, och vände sig om, sägandes till andan: Jag bjuder dig, vid Jesu Christi Namn, att du far ut af henne. Och han for ut i samma stund.
19 Cawhkaw tamnaa nuca a boeikhqi ing tangka ami huhnaak am awm voel hy tice ami sim awh, Paul ingkaw Sila ce tu unawh, ik-oeih zawihnaak a hun awh ukkungkhqi venna sawi uhy.
Då hennes herrar sågo, att hoppet var borto till deras båtning, togo de fatt på Paulus och Silas, och drogo dem på torget till de öfversta;
20 Cekqawi ce awidengkung a venna sawi unawh, “Vekqawi ve Juda phyn qawi ni, ni khaw na law nih nawh awipungnaak sai hy nih,
Och antvardade dem Rådherrarna i händer, sägande: Desse männerna göra ena villo i vår stad, efter de äro Judar;
21 ningmih Rom thlangkhqi ing sai hly kawi am ingkaw do hly kawi am phung alamkhqi sai sak aham kqawn hy nih,” tina uhy.
Och lära det sätt, som oss icke höfves anamma eller hålla, efter vi äre Romerske.
22 Thlang kqeng ing Paul ingkaw Sila ce him aham za qu uhy, cawh awidengkungkhqi ing cekqawi a hi ce suh sak nawh vyk aham awi pehy.
Och folket lopp ihop med dem; och Rådherrarna refvo deras kläder sönder, och läto hudflänga dem med ris.
23 Cekqawi ce ak tlo na ami vyk coengawh, thawngim na thla uhy, ak nep na doen aham thawngim ak qehkung ce awi pe uhy.
Och när de hade mycket slagit dem, kastade de dem i fängelse, och befallde fångvaktaren, att han skulle granneliga taga vara på dem.
24 Cawhkaw awipeeknaak amyihna anih ing cekqawi ce thawngim khui ak kaina ak thlak coengawh khawceh byn sak qawi bawk hy.
Då, efter han fick så sträng befallning, kastade han dem in i innersta fångahuset, och slog en stock öfver deras fötter.
25 Thanlung awh Paul ingkaw Sila ing cykcah nih nawh Khawsa kyihcahnaak laa ce sa hy nih, cawh thlang thawng ang tlaak pyikhqi ing ngai pe uhy.
Om midnattstid voro Paulus och Silas i sina böner, och lofvade Gud med sång; och fångarna hörde dem.
26 Cawh lipi thloek law nawh thawngim ce tlai law nyk nyk hy. Thawngim chawhkhqi boeih ce awng qu pheng nawh, thlang boeih a thiquikhqi awm hlam qu boeih hy.
Och med hast vardt en stor jordbäfning, så att grundvalen i fångahuset bäfvade; och straxt vordo alla dörrarna öppna, och allas deras bojor vordo lösa.
27 Thawngim ak qehkung ce hqyng law nawh thawngim chawh ak awng qu boeih ce a huh awh, thawng ak tlakhqi cen boeih hawh hy voei uh tinawh, ak cimca ce phlawng nawh amah ingkaw amah sun qu aham cai hy.
Då vaknade fångvaktaren, och fick se dörrarna på fångahuset öppna, och drog sitt svärd ut, viljandes dräpa sig sjelf; och mente att fångarna voro bortflydde.
28 Cehlai Paul ing, “Namah ingkaw namah koeh sai qu! Kaimih vawh awm boeih unyng!” tina hy.
Då ropade Paulus med höga röst, sägandes: Gör dig sjelfvom intet ondt; ty vi äre alle här.
29 Cawh thawngim ak qehkung ing mai a vang sak coengawh thawngim khuina dawng nawh Paul ingkaw Sila a haiawh thyn doena khyk sym pehy.
Då beddes han ett ljus, och gaf sig derin, och föll ned för Pauli och Sile fötter, bäfvandes.
30 Cekkqawi ce thawngim a ceng na a sawi qawi coengawh, “Bawipa qawi, hulna ka awmnaak aham ikaw ka sai kaw?” tina qawi hy.
Och han hade dem ut, och sade: Herrar, hvad skall jag göra, att jag må blifva salig?
31 Cekkqawi ing, “Bawipa Jesu ce cangna nawhtaw, cawhtaw namah ingkaw na ipkhuikaw boeih hul na awm kawm uk ti,” tina hy nih.
Då sade de: Tro på Herran Jesum, så blifver du och ditt hus saligt;
32 Cekcoengawh cekqawi ing Bawipa ak awi ce anih ingkaw a ipkhuikaw boeih a venawh kqawn pe hy nih.
Och talade för honom Herrans ord, och för allom dem som i hans huse voro.
33 Cawh qoe qoe awh thawngim ak qehkung ing cekqawi ce ceh pyi nawh ani maakhqi ce silh pehy; cawh amah ingkaw a ipkhuikaw boeih ing baptisma hu pahoei uhy.
Och i samma stunden om natten tog han dem till sig, och tvådde deras sår; och lät sig straxt döpa, och allt sitt folk.
34 Thawngim ak qehkung ing cekqawi ce amah a im na ceh pyi nawh buh ai sak qawi hy; amah ingkaw a ipkhuikhaw boeih ing Khawsa ce amik cangnaak hawh a dawngawh anih ce zeelnaak ing be hy.
Och hade dem hem i sitt hus, och gaf dem mat, fröjdandes sig att han med allt sitt hus trodde Gudi.
35 Khaw a dai awhtaw, awi ak tlykkungkhqi ing vawhkaw awipeek ing thawngim ak qehkng a venawh thlang tyi uhy: “Cekkqawi ce hlah hlah,” tina uhy.
Då dager vardt, sände Rådherrarna stadstjenarena, sägande: Släpp de männerna ut.
36 Thawngim ak qehkung ing Paul a venawh, “Awi tlykkungkhqi ing nang ingkaw Sila ve hlah awi ni pe hawh uhy. Cedawngawh cet thai hawh hy nik ti. Ngaihqep cana cet hlah nih,” tina qawi hy.
Detta talet förkunnade fångvaktaren Paulo: Rådherrarna hafva budit, att I skolen släppas; går fördenskull ut, och farer i frid.
37 Cehlai Paul ing cawhkaw amik law thlangkhqi venawh: “Rom thlang na awm hlai nih nyng, awi ani deng hlanawh thlang a haiawh ni vyk uhy, cekcoengawh thawngim awh nik thlak qawi bai hy. Tuh kainih ve ang hyp na tyi dym aham ngaih unawh nu? Amni! A mimah qoe qoe law u seitaw kainih ve ni hlah law u seh,” tina hy.
Då sade Paulus till dem: De hafva hudflängt oss uppenbarliga, utan lag och dom, ändock vi äre Romerske, och kastat oss i fängelse; och vilja nu hemliga hafva oss härut! Nej, icke så; utan komme sjelfve, och tage oss härut.
38 Cawhkaw thlangkhqi ing anih ak awi ce awi tlykkungkhqi venawh kqawn pe uhy, Paul ing Sila ce Rom thlang ni tice cekkhqi ing a ming zaak awh, kqih uhy.
Då bådade stadstjenarena Rådherromen dessa ord. Då vordo de förfärade, hörande att de voro Romerske;
39 Law unawh cekqawi a venawh qeennaak ami thoeh coengawh hlah uhy, ce a khaw ce cehtaak aham cekqawi a venawh qeennaak thoeh uhy.
Och kommo dit, och förmante dem; och togo dem ut, bedjande att de utgå skulle af staden.
40 Paul ingkaw Sila ce thawngim awhkawng ani loet coengawh, Lydia a im na cet hy nih, cawh ce koeinaakhqi hqum nih nawh thapeeknaak awi kqawn pe hy nih. Cekcoengawh ak chang na cet hy nih.
Då gingo de utu fängelset, och kommo till Lydia; och när de hade sett bröderna, och styrkt dem, foro de sina färde.
