Cei 12
1 Ce tloek awh kut thlak aham a ngaih dawngawh, Herod sangpahrang ing thlangboel khuiawh kaw thlang pynoet ce tuhy.
På samma tid tog Konung Herodes fatt på några af församlingene, till att pina dem.
2 Anih ing Johan a na Jokop ce cimca ing him hy.
Och drap han Jacobum, Johannis broder, med svärd.
3 Cemyihna a sai ak caming Judakhqi zeel sak hy tice a huh awh, Piter awm tu aham cai hy. Ce a tym taw hen amak boei phaihpi poei na awm hy.
Och då han såg, att det behagade Judomen väl, tog han ock fatt på Petrus; och det var om Sötebrödsdagarna.
4 Piter ce am tu coengawh thawngim na thla nawh, qalkap bu pupthli, qalkap pupthli pupthli ce qeh sak khqi hy.
Då han nu fick fatt på honom, satte han honom i fängelse, antvardandes honom fyra qvarter krigsknektar, till att förvaran; aktandes efter Påskana hafva honom ut för folket.
5 Cedawngawh Piter ce thawngim na tahy, cehlai thlangboel ing Khawsa venawh ak dung soeih na cykcah pe uhy.
Och Petrus förvarades i fängelset. Men församlingen hade bön till Gud för honom, utan återvändo.
6 Herod ing awideng aham ang cainaak a nyn a pha tawm a khawthan awh, Piter ce qalkap pakkhih anglak law awh ip hy; thiqui pakkhih ing khit uhy; cekcoengawh chawmkeng awh awm qaltoek ce dyi bai hy.
När nu Herodes ville haft honom före, i den samma nattene sof Petrus emellan två krigsknektar, bunden med två kedjor; och vaktarena voro för dörrene, och togo vara på fängelset.
7 Kawlhkalh awh khan ceityih ce a venawh dyih pe nawh thawngim khui ce vangnaak ing coei pheng hy. Piter ce ak pep awh beei nawh thawh hy. “Ang tawnna tho,” tina saw ak kut awhkaw thiqui tla pahoei hy.
Och si, Herrans Ängel stod för honom, och ett sken lyste i huset, och stötte Petrum på sidona, och väckte honom upp, sägandes: Statt upp snarliga. Och kedjorna föllo utaf hans händer.
8 Cawh khan ceityih ing, “Na hi bai nawhtaw na khawmyk ce myk lah,” tina hy. Ak kqawn peek amyihna Piter ing sai hy. “Na hi ce bai nawhtaw ka hu awh law lah,” tinawh khan ceityih ing tina hy.
Och sade Ängelen till honom: Bind om dig, och tag dina skor uppå; han ock så gjorde. Och han sade till honom: Tag din kjortel uppå, och följ mig.
9 Piter taw cawn nawh a huawh cet hy; khan ceityih a bibi ve a takna am ngai nawh, ang myimang na ngai hy.
Och så gick han ut, och följde honom; och visste icke, att det var sant, som skedde af Ängelen, utan mente att han hade sett en syn.
10 Qaltoek pynoetnaak ingkaw pakkhihnaak ce haih poeng nih nawh khawk khuina cehnaak thi chawmkeng ce pha hy nih. Chawmkeng ce amah poek awh cekqawi aham awng qu nawh cet poe hy nih. Lam pynoet ce ani ceh phat coengawh, khan ceityih ing cehta hy.
Och de gingo fram genom den första och andra vakten, och kommo till jernporten, som drog åt staden; den öppnades dem af sig sjelf; och de gingo derut, dragandes framåt en gato långt; och i det samma kom Ängelen ifrå honom.
11 Piter ing, “Herod a kut khui ingkaw Judakhqi ing kak khan awh ik-oeih soepkep ami sainaak ak khuiawh kawng hul a ham Bawipa ing ak khan ceityih tyi law hy, tice tuh taw ak caih na sim hawh nyng,” tihy.
Då Petrus kom till sig igen, sade han: Nu vet jag förvisso, att Herren hafver sändt sin Ängel, och tagit mig utu Herodis hand, och ifrån all Judiska folkens åstundan.
12 Khaw a dai awhtaw, Marka tinawh amik khy, Johan a nu Meri a im na ce cet hy, Cawh ce thlang khawzah a nang cun unawh a nak cykcah uhy.
Och då han besinnade sig, kom han till Marie hus, som var Johannis moder, den ock kallades Marcus; och der voro månge församlade, och bådo.
13 Piter ing a leng nakawng chawh ce khoek hy, cawh Rodi ak mingnaak tyihzawih nuca pynoet ce chawmkeng na va cet hy.
Då Petrus klappade på porten, gick en piga ut att höra ho der var, benämnd Rode.
14 Piter ak awi ce hat nawh, a zeel aih awh a huna dawng lat nawh, “Piter chawmkeng awh dyi hy!” tinawh khy hy.
Och då hon kände Petri röst, lät hon icke upp porten, för glädjes skull; utan lopp in, och bådade dem att Petrus stod för porten.
15 Cekkhqi ing, “Am cyi hyk ti,” tina uhy. Cehlai anih ing a mantang na a tinaak khqi awh, “Ak khan ceityih vani hy voei,” tina uhy.
Då sade de till henne: Du äst icke vid din sinne. Då stod hon fast derpå, att det var så. Då sade de: Hans Ängel äret.
16 Cehlai Piter ing chawh ce khoek khing hy, chawh ce a mim awng peek awhtaw, anih ce hu unawh a mingngaih kyi hy.
Men Petrus höll uppå att klappa. När de då uppläto, fingo de se honom, och förundrade sig.
17 Piter ing a kut ing cekkhqi ce ami awm dymnaak aham hatnaak a peek khqi coengawh, Bawipa ing ikawmyihna thawngim khuiawh kawng a loet sak tice kqawn pek khqi hy. Cekkhqi venawh, “Jakob ingkaw koeinaakhqi venawh kqawn law pe uh,” tinak khqi hy, cekcoengawh ak chang na cet poe hy.
Då tecknade han dem med handene, att de skulle tiga; och förtäljde dem, huru Herren hade frälst honom utu fängelset; och han sade: Görer Jacobo och bröderna båd härom. Sedan gick han derut, och drog bort på en annan stad.
18 Mymcang awh, Piter a loet a dawngawh thawngim amik qeh qalkapkhqi ce awi pung uhy.
Men då dager vardt, var icke litet bekymmer ibland krigsknektarna, hvad af Petro skulle vordit.
19 Herod ing anih ce ak leek cana sui sak nawh ama huh voel awhtaw, thawngim ak qeh qalkapkhqi ce awideng nawh thih sak aham awi pehy. Cekcoengawh Herod ce Judah awhkawng Kaiserea na cet nawh cawh ce awm hy.
Och Herodes hade båd efter honom, och fann honom icke; ty lät han ransaka vakterna, och hafva dem bort; och for ned af Judeen till Cesareen, och dvaldes der.
20 Tura ingkaw Sidon khaw awhkaw thlangkhqi mi anih ce anang hqo qu khing hawh uhy; cekkhqi ce kutoet na bawng qu unawh thlang kqeng mi za qu uhy. Sangpahrang a ypawm tyihzawih Blasta ang dyihpyinaak ce lo unawh, cekkhqi ing sangpahrang a qam ce buh a an lawhnaak aham a ming hangnaak na a awm a dawngawh, qoepnaak sai aham thoeh uhy.
Och Herodes var illa tillfrids med dem af Tyro och Sidon. Men de kommo endrägteliga till honom, och talade vid Blastum, som Konungens kamererare var, och begärade frid; ty deras landsände hade sin näring af Konungens land.
21 Khawnghi ami taaknaak a nyn a pha awhtaw, Herod ing a boei suisak ing thoei ang cam qu nawh, boei ngawihdoelh awh ang ngawih coengawh a venawh awi kqawn hy.
Då bestämde Herodes en dag, och klädde sig uti Konungslig kläder, och satte sig på domstolen, och hade ett tal till dem;
22 Cawhkaw thlangkhqi ing, “Vawhkaw awi ve Khawsak awi ni, thlanghqing awi amni,” tinawh khy uhy.
Och folket ropade: Guds röst är detta, och icke menniskors.
23 Herod ing thang leek kyihcahnaak ce Khawsa venawh ama peek a dawngawh, Bawipa ak khan ceityih ing anih ce vyk pahoei hy, cheng ing ai nawh thi hy.
Och straxt slog honom Herrans Ängel, derföre att han icke gaf Gudi ärona; och han vardt uppfräten af matkar, och gaf upp andan.
24 Cehlai Khawsak awi ce pung a tai khqoet khqoet hy.
Men Guds ord växte och förökades.
25 Saul ingkaw Barnaba ing bibi ce ani boeih coengawh taw, Marka tinawh awm amik khy, Johan ce ceh pyi nih nawh, Jerusalem awhkawng hlat hy nih.
Men Barnabas och Paulus foro igen till Jerusalem, och fingo den undsättning ifrå sig; och togo med sig Johannes, som ock kallades Marcus.
