2 Korin 12
1 Oek qu hyn bai kawng nyng. A phu huh ham ikaw awm am awm hlai hy, Bawipa venawh kawng huhsaknaak ingkaw awiphawngkhqi ce hu hun kawng.
Mig är ju icke nyttigt att berömma mig; dock vill jag nu komma till syner och Herrans uppenbarelser.
2 Ni hu kumhqa hlaihphli awh Khrih thlang pynoet khawk khan a dawt thum dyna a hak pawm ce sim nyng. Pumsa na aw am awhtaw pumsa am na aw am sim nyng – Khawsa ing sim hy.
Jag känner en man i Christo för fjorton år. Var han i lekamen, det vet jag icke, eller utan lekamen, vet jag ock icke; Gud vet det. Den samme vardt uppryckt intill tredje himmelen.
3 Cawhkaw thlang ce - pumsa na aw am awhtaw pumsa am na aw am sim nyng, Khawsa ing sim hy.
Den samma mannen känner jag; om han i lekamen, eller utan lekamen var, det vet jag icke; Gud vet det.
4 Paradise dyna hak pawm hy. Thlang ing kqawn aham a kham peek ik-oeih, kqawn thai na amak awm ik-oeih ce anih ing zahy.
Han vardt uppryckt till Paradis, och hörde outsägeliga ord, hvilka ingen menniska säga må.
5 Cemyih ak thlang awh ce oek qu kawng nyng, kak tha ama awmnaak doeng am awhtaw kamah ingkaw kamah taw am oek qu kawng nyng.
Deraf vill jag berömma mig; men af mig sjelf vill jag intet berömma mig, utan af mine svaghet.
6 Oek qu bai nyng seiawm, awitak ce kak kqawn aham a awm dawngawh thlakqaw na am awm kawng nyng. Cehlai kak kqawn ingkaw ka sai anglakawh thlang ing ak lawn na ama nik poeknaak aham, yh qunyng.
Och om jag ville berömma mig; så gjorde jag intet fåvitskliga; ty jag ville säga sanningen; men jag hafver det likväl fördrag, på det ingen skall högre akta mig, än som han ser på mig, eller hörer af mig.
7 Kqawn noeng na amak awm vawhkaw ak bau soeih awiphawng awh ve kawpoek ak sang soeihna am ka taaknaak aham, kai anik thekhanaak ham, Setan a dyihthing ing ka pum awh hling ce ni pe hy.
Och på det att jag mig icke af de stora uppenbarelser förhäfva skulle, vardt mig gifven en påle i köttet, Satans ängel, den mig kindpusta skulle, på det jag icke skulle förhäfvas öfver måtton;
8 Vawhkaw hling ve a lawh law aham Bawipa venawh thum voei dy thoeh nyng.
För hvilka sak jag bad tre resor Herran, att han skulle komma ifrå mig.
9 Cehlai anih ing, “Kam qeennaak ve nang aham khoek hy, kawtih kai ak thaawmnaak ve am thaawmnaak awh ni a soep hy,” ni tina hy. Khrih ak thaawmnaak ce kai awh a awmnaak thai aham, kak tha ama awmnaak awh zeel doena oek qu hawh kawng nyng.
Och han sade till mig: Låt dig nöja åt mine nåd; ty min kraft är mägtig i de svaga. Derföre vill jag aldrahelst berömma mig af mine svaghet, på det Christi kraft skall bo i mig.
10 Cedawngawh maw, Khrih ak caming, thaawmnaak am awh, thlang ing ani zyihnaak awh, kyihnaak awh, thekhanaak awh, kyinaak awh ka zeel hawh lawt mah hy. Kak tha ama awm awh ni, kak tha a awm hy.
Derföre är jag vid godt mod, i svaghet, i föraktelse, i nöd, i förföljelse, i ångest, för Christi skull; ty när jag svag är, så är jag stark.
11 Kamah ingkaw kamah thlakqaw na sai qunyng, nangmih ing ni qaw sak uhyk ti. Nangmih ing nami ning dyih pyi aham awm hlai hy, kawna am ka awm awh aw, “ceityih baukhqi,” anglakawh am zawi am nem tloe nyng.
Jag är fåvitsk vorden med berömmelse; dertill hafven I nödgat mig; ty jag skulle varda prisad af eder, efter det jag icke är ringare än någor af de höga Apostlar, ändock jag är intet.
12 Ceityih na ka awmnaak hatnaak – miknoekkhqi, kawpoek kyi ik-oeihkhqi ingkaw ngaihkyi ik-oeihkhqi awm hawh hy.
Ty ens Apostels tecken äro ju skedd ibland eder, med allt tålamod; med tecken, och under, och mägtiga gerningar.
13 Nangmih aham phyihqih na am ka awm ak kqawn kaana thlangboel ak changkhqi anglakawh nangmih ikaw nemnaak nami taak aih? Amak thymnaak awh nim qeen kawm uk ti.
Uti hvad del hafven I varit ringare än de andra församlingar? Annat än det, att jag sjelf intet hafver varit eder till tunga. Förlåter mig den orätten.
14 Tuh a thumvoeinaak na nangmih hqip ahamna cai nyng, cehlai nangmih aham phyihqih na am awm kawng nyng, nangmih a them ce am ngaih nyng saw na mimah qoe qoe ni ka ni ngaih khqi hy. Cakhqi ing ami nu ami pa aham them am cun pe khawi uhy ami nu ami pakhqi ing ni cakhqi aham amim cun peek.
Si, jag är redebogen tredje reson komma till eder, och vill intet heller betunga eder; ty jag söker icke edart, utan eder; derföre att barnen skola icke draga tillhopa föräldromen, utan föräldrarna barnomen.
15 Cedawngawh ka taak themkhqi boeih ce nangmih aham zeel doena haw na kawng nyng saw kamah aham awm haw na kawng nyng. Nangmih ve ka ni lungnaak khqi khqoet mantaw, nangmih a lungnaak ce ak zawi hly lat nu?
Men jag vill ganska gerna utgifva mig, och utgifven varda för edra själar; ändå I litet älsken mig, den dock ganska mycket älskar eder.
16 Cemyihna awm mai seiawm, nangmih a phyihqih na am awm nyng. Cehlai, ak thai ak thlang, ni thai naak khqi nyng saw nangmih ce nim tuk khqi nyng!
Men låter nu så vara, att jag intet hafver betungat eder: likväl, medan jag var listig, hafver jag fångat eder med list.
17 Nangmih a venawh ka tyih law thlang u awm haw na nyng saw nangmih ka ni ai khqi nawh nu?
Hafver jag beskattat eder med någrom, som jag hafver sändt till eder?
18 Tita ce ceei nyng saw nangmih a venawh koeinaa thlang pynoet ingqawi tyi law haih nyng. Tita ing nangmih amni ai khqi hy, anik ai khqi nu? Cawhkaw kawlung ing am sai nih nyng saw ce a lam ce am ka ni hqut bawk nawh nu?
Jag bad Titum, och sände med honom en broder. Hafver ock Titus beskattat eder? Hafve vi icke vandrat uti enom anda? Hafve vi icke vandrat i samma fotspåret?
19 Nangmih a venawh kaimih ing ka mimah ak cangnaak ni kami hul hy, tinawh namik poek nawh nu? Khrih awh ak awm na kami awm dawngawh Khawsa mik huh awh ni awi ka nik kqawn law peek khqi hy; ka pyikhqi, bi ka sai lawkhqi boeih awm, nangmih namik tha a awmnaak aham nani.
Åter, menen I att vi ursake oss för eder? Vi tale i Guds åsyn i Christo; men, mina käreste, allt detta sker eder till förbättring.
20 Ikawtih kai ka law awh ka ngaihnaak amyihna amni huk khqi hau kawng nyng saw nangmih ingawm huh nami ni ngaih amyihna kai ve amni hu hau kawm uk ti, tice kqih nyng. Hqonaak, tlaiseetnaak, kawsonaak, oelh qunaak, kqawnseetnaak, ang hyp na theet qunaak, oek qunaak ingkaw khawboe seetnaakkhqi awm hau kaw tice kqih nyng.
Ty jag fruktar att, då jag kommer, må ske att jag finner eder icke såsom jag vill, och I finnen icke mig som I viljen; att der är i någon måtto trätor, nit, vrede, kif, förtal, örnatasslan, uppblåsning, uppror;
21 Nangmih a venna ka law tlaih awh ka Khawsa ing nangmih a haiawh chah ni lawh sak hau kawmsaw, maa na kaw ak thawlh thlangkhqi ingkaw ama ciimcaihnaak benawh amak zut ak thlangkhqi, nu ingkaw pa thawlh sainaak ingkaw pumsa ngaihnaak ak saikhqi ak khanawh kak kaw se bai kaw, tice kqih nyng.
Att jag återkommer, och min Gud betrycker mig när eder; och måste sörja öfver många, som tillförene syndat hafva, och icke hafva gjort bot för deras orenlighet, sköraktighet och otukt, som de bedrifvit hafva.
