Jobi 23

1 Atëherë Jobi u përgjigj dhe tha:

Därefter tog Job till orda och sade:

2 “Edhe sot vajtimi im është i dhimbshëm; dora ime është e dobët për shkak të rënkimit tim.

Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.

3 Ah, sikur të dija ku ta gjeja, që të mund të arrija deri në fronin e tij!

Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!

4 Do ta parashtroja çështjen time para tij, do ta mbushja gojën time me argumente.

Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.

5 Do të dija fjalët me të cilat do të më përgjigjej, dhe do të kuptoja atë që kishte për të më thënë.

Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.

6 A do të më kundërshtonte me forcë të madhe? Jo, përkundrazi do të më kushtonte vëmendje.

Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.

7 Atje njeriu i drejtë do të mund të diskutonte me të, kështu gjyqtari im do të më shpallte të pafajshëm përjetë.

Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

8 Ja, po shkoj në lindje, por aty nuk është; në perëndim, por nuk e shoh;

Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

9 vepron në veri, por nuk e shoh; kthehet nga jugu, por nuk arrij ta shikoj.

har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

10 Por ai e njeh rrugën që unë kam marrë; sikur të më provonte, do të dilja si ari.

Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

11 Këmba ime ka ndjekur me përpikmëri gjurmët e tij, i jam përmbajtur rrugës së tij pa devijuar;

Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.

12 nuk jam larguar nga urdhërimet e buzëve të tij, përfitova shumë nga fjalët që kanë dalë prej gojës së tij më tepër se nga racioni tim i ushqimit.

Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

13 Por atij nuk i gjendet shoku, kush, pra, mund ta ndryshojë? Atë që do, ai e bën,

Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.

14 kështu ai do të realizojë plotësisht atë që ka dekretuar kundër meje, dhe plane të tilla ka mjaft të tjera.

Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

15 Prandaj në prani të tij e ndjej veten të tmerruar; kur e mendoj këtë, ia kam frikën atij.

Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.

16 Perëndia ma ligështon zemrën, i Plotfuqishmi më tmerron.

Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

17 Sepse nuk u asgjësova përpara territ; dhe ai nuk e fshehu terrin e dendur nga fytyra ime”.

ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.