Psaltaren 112

1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

Halleluja. Błogosławiony mąż, który się Pana boi, a w przykazaniach jego ma wielkie kochanie.

2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.

Możne będzie na ziemi nasienie jego; rodzina szczerych błogosławiona będzie.

3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

Majętność i bogactwa są w domu jego, a sprawiedliwość jego trwa na wieki.

4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.

Szczerym w ciemnościach światłość wschodzi; łaskawy, miłosierny, i sprawiedliwy jest Bóg.

5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!

Dobry człowiek litościwym jest, i pożycza, a rzeczy swe miarkuje rozsądkiem.

6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

Bo na wieki nie będzie poruszony; w pamięci wiecznej będzie sprawiedliwy.

7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

Słysząc złe nowiny, nie boi się; stateczne serce jego ufa w Panu.

8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.

Umocnione serce jego nie boi się, aż ogląda pomstę nad nieprzyjaciołmi swymi.

9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.

Rozprasza, i daje ubogim; sprawiedliwość jego trwa na wieki; róg jego wywyższy się w sławie.

10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.

Widząc to niepobożny, będzie się gniewał, i zębami swemi zgrzytał, i schnąć będzie; żądość niepobożnych zginie.