< Job 17 >

1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
Dech mój skażony jest; dni moje giną; groby mię czekają.
2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
Zaiste naśmiewcy są przy mnie, a w ich draźnieniu mieszka oko moje.
3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
Staw mi, proszę, rękojmię za się. Któż jest ten? Niech mi na to da rękę.
4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
Boś serce ich ukrył przed wyrozumieniem; przetoż ich nie wywyższysz.
5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
Kto pochlebia przyjaciołom, oczy synów jego ustaną.
6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
Wystawił mię zaiste na przypowieść ludziom, i jako śmiechowisko przed nimi.
7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
Zaćmione jest dla żałości oko moje, a wszystkie myśli moje są jako cień.
8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
Zdumieją się szczerzy nad tem; a niewinny przeciwko obłudnikowi powstanie.
9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
Będzie się trzymał sprawiedliwy drogi swojej; a kto ma czyste ręce, przyczyni mocy.
10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
Wy tedy wszyscy nawróćcie się, a pójdźcie, proszę; bo nie znajduję między wami mądrego.
11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
Dni moje przeminęły; myśli moje rozerwane są, to jest, zamysły serca mego.
12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
Noc mi się w dzień obraca; a światłość skraca się dla ciemości.
13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
Jeźlibym czego oczekiwał, grób będzie domem moim, a w ciemnościach uścielę łoże moje. (Sheol h7585)
14 till graven måste jag säga: "Du är min fader", till förruttnelsens maskar: "Min moder", "Min syster".
Do dołu rzekę: Ojcem moim jesteś; a do robaków: Wy jesteście matką moją, i siostrą moją.
15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
Bo gdzież teraz jest nadzieja moja? a oczekiwanie moje któż ogląda?
16 Till dödsrikets bommar far det ned, då jag nu själv går till vila i stoftet. (Sheol h7585)
W głębię grobu zstąpię, ponieważ w prochu spólny odpoczynek wszystkich. (Sheol h7585)

< Job 17 >