Job 12
1 Därefter tog Job till orda och sade:
And Job answereth and saith: —
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
Truly — ye [are] the people, And with you doth wisdom die.
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
I also have a heart like you, I am not fallen more than you, And with whom is there not like these?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
A laughter to his friend I am: 'He calleth to God, and He answereth him,' A laughter [is] the perfect righteous one.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
A torch — despised in the thoughts of the secure Is prepared for those sliding with the feet.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
At peace are the tents of spoilers, And those provoking God have confidence, He into whose hand God hath brought.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
And yet, ask, I pray thee, [One of] the beasts, and it doth shew thee, And a fowl of the heavens, And it doth declare to thee.
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
Or talk to the earth, and it sheweth thee, And fishes of the sea recount to thee:
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
'Who hath not known in all these, That the hand of Jehovah hath done this?
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
In whose hand [is] the breath of every living thing, And the spirit of all flesh of man.'
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Doth not the ear try words? And the palate taste food for itself?
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
With the very aged [is] wisdom, And [with] length of days understanding.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
With Him [are] wisdom and might, To him [are] counsel and understanding.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
Lo, He breaketh down, and it is not built up, He shutteth against a man, And it is not opened.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Lo, He keepeth in the waters, and they are dried up, And he sendeth them forth, And they overturn the land.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
With Him [are] strength and wisdom, His the deceived and deceiver.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
Causing counsellors to go away a spoil, And judges He maketh foolish.
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
The bands of kings He hath opened, And He bindeth a girdle on their loins.
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
Causing ministers to go away a spoil And strong ones He overthroweth.
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
Turning aside the lip of the stedfast, And the reason of the aged He taketh away.
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
Pouring contempt upon princes, And the girdle of the mighty He made feeble.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
Removing deep things out of darkness, And He bringeth out to light death-shade.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
Magnifying the nations, and He destroyeth them, Spreading out the nations, and He quieteth them.
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
Turning aside the heart Of the heads of the people of the land, And he causeth them to wander In vacancy — no way!
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
They feel darkness, and not light, He causeth them to wander as a drunkard.
