Job 33

1 Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.

Portanto, Jó, ouve, por favor, meus dizeres, e dá ouvidos a todas as minhas palavras.

2 Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.

Eis que já abri minha boca; minha língua já fala debaixo do meu céu da boca.

3 Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.

Meus dizeres pronunciarão a integridade do meu coração, e o puro conhecimento dos meus lábios.

4 Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.

O Espírito de Deus me fez, e o sopro do Todo-Poderoso me deu vida.

5 Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.

Se puderes, responde-me; dispõe-te perante mim, e persiste.

6 Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.

Eis que para Deus eu sou como tu; do barro também eu fui formado.

7 Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.

Eis que meu terror não te espantará, nem minha mão será pesada sobre ti.

8 Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:

Certamente tu disseste a meus ouvidos, e eu ouvi a voz de tuas palavras,

9 »Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;

[Que diziam]: Eu sou limpo e sem transgressão; sou inocente, e não tenho culpa.

10 men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.

Eis que [Deus] buscou pretextos contra mim, [e] me tem por seu inimigo.

11 Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar.»

Ele pôs meus pés no tronco, e observa todas as minhas veredas.

12 Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.

Eis que nisto não foste justo, eu te respondo; pois Deus é maior que o ser humano.

13 Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?

Por que razão brigas contra ele por não dar resposta às palavras do ser humano?

14 Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.

Contudo Deus fala uma ou duas vezes, ainda que [o ser humano] não entenda.

15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,

Em sonho [ou em] visão noturna, quando o sono profundo cai sobre as pessoas, [e] adormecem na cama.

16 då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,

Então o revela ao ouvido das pessoas, e os sela com advertências;

17 när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.

Para desviar ao ser humano de sua obra, e do homem a soberba.

18 Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.

Para desviar a sua alma da perdição, e sua vida de passar pela espada.

19 Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.

Também em sua cama é castigado com dores, com luta constante em seus ossos,

20 Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.

De modo que sua vida detesta [até] o pão, e sua alma a comida deliciosa.

21 Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.

Sua carne desaparece da vista, e seus ossos, que antes não se viam, aparecem.

22 Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.

Sua alma se aproxima da cova, e sua vida dos que causam a morte.

23 Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,

Se com ele, pois, houver algum anjo, algum intérprete; um dentre mil, para anunciar ao ser humano o que lhe é correto,

24 då förbarmar Gud sig över henne och säger; »Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått.»

Então [Deus] terá misericórdia dele, e [lhe] dirá: Livra-o, para que não desça à perdição; [já] achei o resgate.

25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.

Sua carne se rejuvenescerá mais do que era na infância, [e] voltará aos dias de sua juventude.

26 När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.

Ele orará a Deus, que se agradará dele; e verá sua face com júbilo, porque ele restituirá ao ser humano sua justiça.

27 Så får denne då sjunga inför människorna och säga: »Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;

Ele olhará para as pessoas, e dirá: Pequei, e perverti o [que era] correto, o que de nada me aproveitou.

28 ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset.»

[Porém] Deus livrou minha alma para que eu não passasse à cova, e [agora] minha vida vê a luz!

29 Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,

Eis que Deus faz tudo isto duas [ou] três vezes com o ser humano,

30 till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.

Para desviar sua alma da perdição, e o iluminar com a luz dos viventes.

31 Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.

Presta atenção, Jó, e ouve-me; cala-te, e eu falarei.

32 Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.

Se tiveres o que dizer, responde-me; fala, porque eu quero te justificar.

33 Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.

E se não, escuta-me; cala-te, e eu ensinarei sabedoria.