Psaltaren 81

1 På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.

Auf der Githith vorzusingen: Assaph. Singet fröhlich Gott, der unsere Stärke ist; jauchzet dem Gott Jakobs!

2 Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.

Nehmet die Psalmen und gebet her die Pauken, liebliche Harfen mit Psalter.

3 Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.

Blaset im Neumonden die Posaunen, in unserm Fest der Laubrüste.

4 Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.

Denn solches ist eine Weise in Israel und ein Recht des Gottes Jakobs.

5 Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;

Solches hat er zum Zeugnis gesetzt unter Joseph, da sie aus Ägyptenland zogen, und fremde Sprache gehöret hatten,

6 Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.

da ich ihre Schulter von der Last entlediget hatte, und ihre Hände der Töpfe los wurden.

7 Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)

Da du mich in der Not anriefest, half ich dir aus; und erhörete dich, da dich das Wetter überfiel, und versuchte dich am Haderwasser. (Sela)

8 Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;

Höre, mein Volk, ich will unter dir zeugen; Israel, du sollst mich hören,

9 Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.

daß unter dir kein anderer Gott sei, und du keinen fremden Gott anbetest.

10 Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.

Ich bin der HERR, dein Gott, der dich aus Ägyptenland geführet hat. Tue deinen Mund weit auf, laß mich ihn füllen!

11 Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.

Aber mein Volk gehorcht nicht meiner Stimme, und Israel will mein nicht.

12 Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.

So hab ich sie gelassen in ihres Herzens Dünkel, daß sie wandeln nach ihrem Rat.

13 Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,

Wollte mein Volk mir gehorsam sein und Israel auf meinem Wege gehen,

14 Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.

so wollte ich ihre Feinde bald dämpfen und meine Hand über ihre Widerwärtigen wenden;

15 Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,

und die den HERRN hassen, müßten an ihm fehlen; ihre Zeit aber würde ewiglich währen.

16 Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.