Psaltaren 30

1 En Psalm, till att sjunga om Davids hus vigning. Jag prisar dig, Herre: ty du hafver upphöjt mig, och låter icke mina fiendar glädja sig öfver mig.

For the end, a Psalm and Song at the dedication of the house of David. I will exalt you, O Lord; for you have lifted me up, and not caused mine enemies to rejoice over me.

2 Herre min Gud, då jag ropade till dig, gjorde du mig helbregda.

O Lord my God, I cried to you, and you did heal me.

3 Herre, du hafver fört mina själ utu helvetet; du hafver behållit mig lefvande, der de i helvetet foro. (Sheol h7585)

O Lord, you have brought up my soul from Hades, you have delivered me from [among] them that go down to the pit. (Sheol h7585)

4 I Helige, lofsjunger Herranom, och tacker i hans helga högtid.

Sing to the Lord, you his saints, and give thanks for the remembrance of his holiness.

5 Ty hans vrede varar ett ögnablick, och han hafver lust till lif; om aftonen varar gråten, men om morgonen glädjen.

For anger is in his wrath, but life in his favor: weeping shall wait for the evening, but joy shall be in the morning.

6 Men jag sade, då mig väl gick: Jag skall aldrig omkull ligga.

And I said in my prosperity, I shall never be moved.

7 Ty du, Herre, hafver igenom din goda vilja gjort mitt berg starkt; men då du bortdolde ditt ansigte, förskräcktes jag.

O Lord, in your good pleasure you did add strength to my beauty: but you did turn away your face, and I was troubled.

8 Jag vill, Herre, ropa till dig; Herran vill jag bedja.

To you, O Lord, will I cry; and to my God will I make supplication.

9 Hvad nytta är i mitt blod, när jag död är? Månn ock stoftet tacka dig, och förkunna dina trohet?

What profit is there in my blood, when I go down to destruction? Shall the dust give praise to you? or shall it declare your truth?

10 Hör, Herre, och var mig nådelig; Herre, var min hjelpare.

The Lord heard, and had compassion upon me; the Lord is become my helper.

11 Du hafver förvandlat mig min klagan uti fröjd; du hafver afklädt mig min säck, och omgjordat mig med glädje;

You have turned my mourning into joy for me: you have tore off my sackcloth, and girded me with gladness;

12 På det min ära skall lofsjunga dig, och icke tyst varda. Herre, min Gud, jag vill dig tacka i evighet.

that my glory may sing praise to you, and I may not be pierced [with sorrow]. O Lord my God, I will give thanks to you for ever.