< Psaltaren 130 >

1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.
Cantique de Maaloth. O Éternel, je t'invoque des lieux profonds.
2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.
Seigneur, écoute ma voix! Que tes oreilles soient attentives à la voix de mes supplications!
3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?
Éternel, si tu prends garde aux iniquités, Seigneur, qui subsistera?
4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.
Mais le pardon se trouve auprès de toi, afin qu'on te craigne.
5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.
J'ai attendu l'Éternel; mon âme l'a attendu, et j'ai eu mon espérance en sa parole.
6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.
Mon âme attend le Seigneur, plus que les sentinelles n'attendent le matin.
7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.
Israël, attends-toi à l'Éternel, car la miséricorde est auprès de l'Éternel, et la rédemption se trouve en abondance auprès de lui.
8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.
Et lui-même rachètera Israël de toutes ses iniquités.

< Psaltaren 130 >