Psaltaren 112

1 Halleluja. Säll är den som Herran fruktar, den som stor lust hafver till hans bud.

Louez l'Éternel! Heureux l'homme qui craint l'Éternel, qui prend tout son plaisir en ses commandements!

2 Hans säd skall väldig vara på jordene; de frommas slägte skall välsignadt varda.

Sa postérité sera puissante sur la terre; la race des hommes droits sera bénie.

3 Rikedom och ymnoghet skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.

L'abondance et la richesse seront dans sa maison, et sa justice subsiste à toujours.

4 Dem fromma går ljus upp i mörkret, af den nådeliga, barmhertiga och rättfärdiga.

La lumière se lève dans les ténèbres pour l'homme droit; il est compatissant, miséricordieux et juste.

5 Säll är den som barmhertig är, och gerna lånar; och lagar så sina saker, att han ingom orätt gör.

Heureux l'homme qui est compatissant et qui prête; qui règle ses actions selon la justice!

6 Ty han skall blifva evinnerliga; den rättfärdige skall aldrig förgäten varda.

Car il ne sera jamais ébranlé; la mémoire du juste sera perpétuelle.

7 När en plåga kommer, fruktar han sig intet; hans hjerta hoppas stadeliga uppå Herran.

Il n'a pas à craindre les mauvaises nouvelles; son cœur est ferme, s'assurant en l'Éternel.

8 Hans hjerta är tröst, och fruktar sig intet, tilldess han på sina fiendar lust ser.

Son cœur bien appuyé ne craindra point, jusqu'à ce qu'il ait reposé sa vue sur ses ennemis.

9 Han utströr, och gifver dem fattigom; hans rättfärdighet blifver evinnerliga; hans horn skall upphöjdt varda med äro.

Il a répandu, il a donné aux pauvres; sa justice demeure à perpétuité; sa tête s'élève avec gloire.

10 Den ogudaktige skall det se, och honom skall förtrytat; sina tänder skall han bita tillsamman, och förgås; ty hvad de ogudaktige gerna vilja, det blifver omintet.

Le méchant le voit, et en a du dépit; il grince les dents et se consume; le désir des méchants périra.