Ordspråksboken 16

1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.

Èovjek sprema srce, ali je od Gospoda što æe jezik govoriti.

2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.

Èovjeku se svi putovi njegovi èine èisti, ali Gospod ispituje duhove.

3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.

Ostavi na Gospoda djela svoja, i biæe tvrde namjere tvoje.

4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.

Gospod je stvorio sve sam za se, i bezbožnika za zli dan.

5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.

Mrzak je Gospodu ko je god ponosita srca, i neæe ostati bez kara ako æe i druge uzeti u pomoæ.

6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.

Milošæu i istinom oèišæa se bezakonje, i strahom Gospodnjim uklanja se èovjek oda zla.

7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.

Kad su èiji putovi mili Gospodu, miri s njim i neprijatelje njegove.

8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.

Bolje je malo s pravdom nego mnogo dohodaka s nepravdom.

9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.

Srce èovjeèije izmišlja sebi put, ali Gospod upravlja korake njegove.

10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.

Proroštvo je na usnama carevijem, u sudu neæe pogriješiti usta njegova.

11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.

Mjerila i potezi pravi od Gospoda su, i sve kamenje u tobocu njegovo je djelo.

12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.

Gadno je carevima èiniti nepravdu, jer se pravdom utvrðuje prijesto.

13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.

Mile su carevima usne pravedne, i oni ljube onoga koji govori pravo.

14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.

Gnjev je carev glasnik smrtni, ali mudar èovjek ublažiæe ga.

15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.

U veselu je licu carevu život, i ljubav je njegova kao oblak s poznijem daždem.

16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.

Koliko je bolje teæi mudrost nego zlato! i teæi razum koliko je ljepše nego srebro!

17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.

Put je pravednijeh uklanjanje oda zla; èuva dušu svoju ko pazi na put svoj.

18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.

Oholost dolazi pred pogibao, i ponosit duh pred propast.

19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.

Bolje je biti ponizna duha s krotkima nego dijeliti plijen s oholima.

20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.

Ko pazi na rijeè, nalazi dobro, i ko se uzda u Gospoda, blago njemu.

21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.

Ko je mudra srca, zove se razuman, a slast na usnama umnožava nauku.

22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.

Izvor je životu razum onima koji ga imaju, a nauka bezumnijeh bezumlje je.

23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.

Srce mudroga razumno upravlja ustima njegovijem, i dodaje nauku usnama njegovijem.

24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.

Ljubazne su rijeèi sat meda, slast duši i zdravlje kostima.

25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.

Neki se put èini èovjeku prav, a kraj mu je put k smrti.

26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.

Ko se trudi, sebi se trudi, jer ga nagone usta njegova.

27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.

Èovjek nevaljao kopa zlo, i na usnama mu je kao oganj koji pali.

28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.

Opak èovjek zameæe svaðu, i opadaè rastavlja glavne prijatelje.

29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.

Nasilnik mami druga svojega i zavodi ga na put koji nije dobar;

30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.

Namiguje oèima, kad misli naopako; kad mièe usnama, èini zlo.

31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.

Sijeda je kosa slavna kruna, nalazi se na putu pravednom.

32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.

Bolji je spor na gnjev nego junak, i gospodar od svoga srca bolji je nego onaj koji uzme grad.

33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.

Ždrijeb se baca u krilo, ali je od Gospoda sve što izlazi.