Ordspråksboken 12
1 Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
Ko ljubi nastavu, ljubi znanje; a ko mrzi na ukor, ostaje lud.
2 Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
Dobar èovjek dobija ljubav od Gospoda, a èovjeka zlikovca osuðuje.
3 Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
Neæe se èovjek utvrditi bezbožnošæu, a korijen pravednijeh neæe se pomaæi.
4 En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
Vrijedna je žena vijenac mužu svojemu; a koja ga sramoti, ona mu je kao trulež u kostima.
5 De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
Misli su pravednijeh prave, a savjeti bezbožnijeh prijevara.
6 De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
Rijeèi bezbožnijeh vrebaju krv, a pravedne izbavljaju usta njihova.
7 De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
Obaraju se bezbožni da ih nema, a dom pravednijeh ostaje.
8 Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
Prema razumu svom hvali se èovjek; a ko je opaka srca, prezreæe se.
9 Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
Ko se snebiva, a ima slugu, bolji je od onoga koji se velièa a hljeba nema.
10 Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
Pravednik se brine za život svojega živinèeta, a u bezbožnika je srce nemilostivo.
11 Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
Ko radi svoju zemlju, biæe sit hljeba; a ko ide za besposlicama, bezuman je.
12 Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
Bezbožnik želi obranu oda zla, ali korijen pravednijeh daje je.
13 Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
Zlome je zamka u grijehu usana njegovijeh, a pravednik izlazi iz tjeskobe.
14 Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
Od ploda usta svojih siti se èovjek dobra, i platu za djela svoja prima èovjek.
15 Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
Bezumniku se èini prav put njegov; ali ko sluša savjet, mudar je.
16 En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
Gnjev bezumnikov odmah se pozna, ali pametni pokriva sramotu.
17 Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
Ko govori istinu, javlja što je pravo, a lažni svjedok prijevaru.
18 Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
Ima ko govori kao da maè probada, a jezik je mudrijeh lijek.
19 En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
Istinita usta stoje tvrdo dovijeka, a jezik lažljivi za èas.
20 De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
Koji zlo misle, prijevara im je u srcu, a radost je onima koji svjetuju na mir.
21 Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
Nikaka nesreæa neæe zadesiti pravednika, a bezbožnici æe se napuniti zla.
22 Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
Mrske su Gospodu lažljive usne; a koji rade vjerno, mili su mu.
23 En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
Pametan èovjek pokriva znanje, a srce bezumnijeh razglašuje bezumlje.
24 En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
Ruka radljiva gospodariæe, a lijena æe davati danak.
25 Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
Briga u srcu èovjeèijem obara; a dobra rijeè razveseljava.
26 Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
Pravedniku je bolje nego bližnjemu njegovu; a bezbožnike zavodi put njihov.
27 Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
Ljenivac neæe peæi lova svoga, a u vrijedna je èovjeka dobro dragocjeno.
28 På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
Na putu pravde život je, i kuda ide staza njezina nema smrti.
