Proverbios 14

1 La mujer sabia edifica su casa: mas la insensata con sus manos la derriba.

Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.

2 El que camina en su rectitud, teme a Jehová: mas el pervertido en sus caminos, le menosprecia.

Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.

3 En la boca del insensato está la vara de la soberbia: mas los labios de los sabios los guardarán.

Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.

4 Sin bueyes, el alfolí está limpio: mas por la fuerza del buey hay abundancia de panes.

Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.

5 El testigo verdadero, no mentirá: mas el testigo falso hablará mentiras.

Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.

6 Buscó el burlador la sabiduría, y no la halló: mas la sabiduría al hombre entendido es fácil.

Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.

7 Vete de delante del hombre insensato: pues no le conociste labios de ciencia.

Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.

8 La ciencia del cuerdo es entender su camino: mas la insensatez de los fatuos es engaño.

Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.

9 Los insensatos hablan pecado; mas entre los rectos hay amor.

De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.

10 El corazón conoce la amargura de su alma; y extraño no se entremeterá en su alegría.

När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.

11 La casa de los impíos será asolada: mas la tienda de los rectos florecerá.

De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.

12 Hay camino que al hombre le parece derecho: mas su salida es caminos de muerte.

Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.

13 Aun en la risa tendrá dolor el corazón; y la salida de la alegría es congoja.

Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.

14 De sus caminos será harto el apartado de razón; y el hombre de bien se apartará de él.

Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.

15 El simple cree a toda palabra: mas el entendido entiende sus pasos.

En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.

16 El sabio teme, y apártase del mal: mas el insensato enójase, y confía.

En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.

17 El que de presto se enoja, hará locura; y el hombre de malos pensamientos será aborrecido.

En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.

18 Los simples heredarán la insensatez: mas los cuerdos se coronarán de sabiduría.

De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.

19 Los malos se inclinaron delante de los buenos; y los impíos, a las puertas del justo.

De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.

20 El pobre es odioso aun a su amigo: mas los que aman al rico, son muchos.

En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.

21 El pecador menosprecia a su prójimo: mas el que tiene misericordia de los pobres, es bienaventurado.

Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.

22 ¿No yerran, los que piensan mal? mas los que piensan bien tendrán misericordia, y verdad.

De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.

23 En todo trabajo hay abundancia: mas la palabra de los labios solamente empobrece.

Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.

24 La corona de los sabios es sus riquezas: mas la insensatez de los fatuos su fatuidad.

Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.

25 El testigo verdadero libra las almas: mas el engañoso hablará mentiras.

Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.

26 En el temor de Jehová está la fuerte confianza; y allí sus hijos tendrán esperanza.

Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.

27 El temor de Jehová es manadero de vida, para ser apartado de los lazos de la muerte.

Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.

28 En la multitud del pueblo está la gloria del rey; y en la falta del pueblo, la flaqueza del príncipe.

Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.

29 El que tarde se aira, es grande de entendimiento: mas el corto de espíritu, engrandece la locura.

Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.

30 El corazón blando es vida de las carnes: mas la envidia, pudrimiento de huesos.

Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.

31 El que oprime al pobre, afrenta a su hacedor: mas el que tiene misericordia del pobre, le honra.

Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.

32 Por su maldad será lanzado el impío: mas el justo, en su muerte tiene esperanza.

Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.

33 En el corazón del cuerdo reposará la sabiduría; y en medio de los insensatos es conocida.

Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.

34 La justicia engrandece la gente: mas el pecado es afrenta de las naciones.

Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.

35 La benevolencia del rey es para con el siervo entendido: mas el que le avergüenza, es su enojo.

En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.