Salamo 147

1 Haleloia; Fa tsara ny mihira ho an’ Andriamanitsika; Eny, mamy sady mendrika ny fiderana.

Lofver Herran; ty att lofva vår Gud är en kostelig ting; det lofvet är ljufligit och dägeligit.

2 Manangana an’ i Jerosalema Jehovah; Mamory ny Isiraely voaroaka Izy.

Herren bygger Jerusalem, och sammanhemtar de fördrefna i Israel.

3 Mahasitrana ny torotoro fo Izy Sy mamehy ny feriny.

Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.

4 Milaza ny isan’ ny kintana Izy: Samy tononiny amin’ ny anarany ireny rehetra ireny.

Han räknar stjernorna, och nämner dem alla vid namn.

5 Lehibe ny Tompontsika sady be hery; Tsy hita lany ny fahalalany.

Vår Herre är stor, och stor är hans magt; och det är obegripeligit, huru han regerar.

6 Manandratra ny mpandefitra Jehovah, Fa mampietry ny ratsy fanahy hatramin’ ny tany.

Herren upprättar de elända, och slår de ogudaktiga till jordena.

7 Mihirà fiderana ho an’ i Jehovah; Mankalazà an’ Andriamanitsika amin’ ny lokanga,

Sjunger till skiftes Herranom med tacksägelse, och lofver vår Gud med harpo;

8 Izay manaron-drahona ny lanitra, Izay mamboatra ranonorana ho amin’ ny tany, Izay mampaniry ahitra ny tendrombohitra,

Den himmelen med skyar betäcker, och gifver regn på jordena; den gräs på bergen växa låter;

9 Manome hanina ho an’ ny biby Izy Sy ho an’ ny zana-goaika izay mitaraina.

Den boskapenom sitt foder gifver; dem unga korpomen, som ropa till honom.

10 Tsy ny herin’ ny soavaly no mahafinaritra Azy, Ary tsy ny tongotry ny olona no sitrany.

Han hafver inga lust till hästars starkhet; icke heller behag till någors mans ben.

11 Jehovah mankasitraka izay matahotra Azy, Dia izay manantena ny famindram-pony.

Herren hafver behag till dem som frukta honom; dem som uppå hans godhet hoppas.

12 Mankalazà an’ i Jehovah, ry Jerosalema ô; Miderà an’ Andriamanitrao, ry Ziona ô.

Prisa, Jerusalem, Herran; lofva, Zion, din Gud.

13 Fa manamafy ny hidim-bavahadinao Izy, Sady mitahy ny zanakao eo afovoanao.

Ty han gör bommarna fasta för dina portar, och välsignar din barn i dig.

14 Mahatonga ny fari-taninao ho fiadanana Izy; Vokisany vary tsara indrindra ianao.

Han skaffar dinom gränsom frid, och mättar dig med bästa hvete.

15 Mampandeha ny didiny ho amin’ ny tany Izy; Miely faingana dia faingana ny teniny.

Han sänder sitt tal uppå jordena; hans ord löper snarliga.

16 Mandatsaka oram-panala tahaka ny landihazo Izy; Mampiely fanala tahaka ny lavenona Izy.

Han gifver snö såsom ull; han strör rimfrost såsom asko.

17 Mandatsaka ny havandrany ta-haka ny sombintsombin-javatra Izy; Iza no maharitra ny hatsiakany?

Han kastar sitt hagel såsom betar. Ho kan blifva för hans frost?

18 Mamoaka ny teniny Izy ka mampiempo ireny; Mampifofofofo ny rivony Izy, dia mandriaka ny rano.

Han säger, så försmälter det; han låter sitt väder blåsa, så töar det upp.

19 Milaza ny teniny amin’ i Jakoba Izy Ary ny didiny sy ny fitsipiny amin’ Isiraely.

Han kungör Jacob sitt ord, Israel sina seder och rätter.

20 Tsy nanao toy izany tamin’ izay firenena hafa Izy; Ary ny fitsipiny tsy mba fantatr’ ireny. Haleloia.

Så gör han ingom Hedningom; ej heller låter dem veta sina rätter. Halleluja.