< Proverbiorum 24 >

1 Ne æmuleris viros malos, nec desideres esse cum eis:
Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
2 quia rapinas meditatur mens eorum, et fraudes labia eorum loquuntur.
Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
3 Sapientia ædificabitur domus, et prudentia roborabitur.
Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
4 In doctrina replebuntur cellaria, universa substantia pretiosa et pulcherrima.
Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
5 Vir sapiens fortis est, et vir doctus robustus et validus:
En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
6 quia cum dispositione initur bellum, et erit salus ubi multa consilia sunt.
Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
7 Excelsa stulto sapientia; in porta non aperiet os suum.
Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
8 Qui cogitat mala facere stultus vocabitur:
Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
9 cogitatio stulti peccatum est, et abominatio hominum detractor.
Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
10 Si desperaveris lassus in die angustiæ, imminuetur fortitudo tua.
Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
11 Erue eos qui ducuntur ad mortem, et qui trahuntur ad interitum, liberare ne cesses.
Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
12 Si dixeris: Vires non suppetunt; qui inspector est cordis ipse intelligit: et servatorem animæ tuæ nihil fallit, reddetque homini juxta opera sua.
Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
13 Comede, fili mi, mel, quia bonum est, et favum dulcissimum gutturi tuo.
Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
14 Sic et doctrina sapientiæ animæ tuæ: quam cum inveneris, habebis in novissimis spem, et spes tua non peribit.
Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
15 Ne insidieris, et quæras impietatem in domo justi, neque vastes requiem ejus.
Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
16 Septies enim cadet justus, et resurget: impii autem corruent in malum.
Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
17 Cum ceciderit inimicus tuus ne gaudeas, et in ruina ejus ne exsultet cor tuum:
Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
18 ne forte videat Dominus, et displiceat ei, et auferat ab eo iram suam.
Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
19 Ne contendas cum pessimis, nec æmuleris impios:
Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
20 quoniam non habent futurorum spem mali, et lucerna impiorum extinguetur.
Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
21 Time Dominum, fili mi, et regem, et cum detractoribus non commiscearis:
Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
22 quoniam repente consurget perditio eorum, et ruinam utriusque quis novit?
Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
23 Hæc quoque sapientibus. Cognoscere personam in judicio non est bonum.
Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
24 Qui dicunt impio: Justus es: maledicent eis populi, et detestabuntur eos tribus.
Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
25 Qui arguunt eum laudabuntur, et super ipsos veniet benedictio.
Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
26 Labia deosculabitur qui recta verba respondet.
Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
27 Præpara foris opus tuum, et diligenter exerce agrum tuum, ut postea ædifices domum tuam.
Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
28 Ne sis testis frustra contra proximum tuum, nec lactes quemquam labiis tuis.
Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
29 Ne dicas: Quomodo fecit mihi, sic faciam ei; reddam unicuique secundum opus suum.
Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
30 Per agrum hominis pigri transivi, et per vineam viri stulti:
Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
31 et ecce totum repleverant urticæ, et operuerant superficiem ejus spinæ, et maceria lapidum destructa erat.
Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
32 Quod cum vidissem, posui in corde meo, et exemplo didici disciplinam.
Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
33 Parum, inquam, dormies, modicum dormitabis; pauxillum manus conseres ut quiescas:
Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
34 et veniet tibi quasi cursor egestas, et mendicitas quasi vir armatus.
Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.

< Proverbiorum 24 >