Psalms 105
1 Give thanks to Yahweh, call on his name; make known his deeds among the nations.
Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
2 Sing to him, sing praises to him; speak of all his marvelous deeds.
Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
3 Boast in his holy name; let the heart of those who seek Yahweh rejoice.
Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
4 Seek Yahweh and his strength; seek his presence continually.
Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
5 Recall the marvelous things he has done, his miracles and the decrees from his mouth,
Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
6 you descendants of Abraham his servant, you people of Jacob, his chosen ones.
I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
7 He is Yahweh, our God. His decrees are on all the earth.
Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
8 He keeps in mind his covenant forever, the word that he commanded for a thousand generations.
Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
9 He calls to mind the covenant that he made with Abraham and his oath to Isaac.
Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
10 This is what he confirmed to Jacob as a statute and to Israel as an everlasting covenant.
Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
11 He said, “I will give you the land of Canaan as your share of your inheritance.”
Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
12 He said this when they were only few in number, so very few, and were strangers in the land.
Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
13 They went from nation to nation and from one kingdom to another.
Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
14 He did not allow anyone to oppress them; he rebuked kings for their sakes.
Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
15 He said, “Do not touch my anointed ones, and do not harm my prophets.”
Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
16 He called for a famine on the land; he cut off the whole supply of bread.
Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
17 He sent a man ahead of them; Joseph was sold as a servant.
Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
18 His feet were bound by shackles; on his neck was put an iron collar,
De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
19 until what he had said came to pass. The word of Yahweh tested him.
Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
20 The king sent servants to release him; the ruler of the people set him free.
Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
21 He put him in charge of his house as ruler of all his possessions
Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
22 to instruct his princes as he wished and to teach his elders wisdom.
Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
23 Then Israel came into Egypt, and Jacob lived for a time in the land of Ham.
Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
24 Yahweh made his people fruitful, and made them stronger than their enemies.
Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
25 He caused their enemies to hate his people, to mistreat his servants.
Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
26 He sent Moses, his servant, and Aaron, whom he had chosen.
Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
27 They performed his signs among the Egyptians, his wonders in the land of Ham.
De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
28 He sent darkness and made that land dark, but its people did not obey his commands.
Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
29 He turned their water into blood and killed their fish.
Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
30 Their land swarmed with frogs, even in the rooms of their rulers.
Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
31 He spoke, and swarms of flies and gnats came throughout their country.
Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
32 He turned their rain into hail, with fire flaming on their land.
Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
33 He destroyed their vines and fig trees; he broke the trees of their country.
Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
34 He spoke, and the locusts came, so many locusts.
Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
35 The locusts ate up all of the vegetation in their land; They ate up all the crops of the ground.
Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
36 He killed every firstborn in their land, the firstfruits of all their strength.
Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
37 He brought the Israelites out with silver and gold; none of his tribes stumbled on the way.
Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
38 Egypt was glad when they went away, for the Egyptians were afraid of them.
Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
39 He spread a cloud for a covering and made a fire to light up the night.
Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
40 The Israelites asked for food, and he brought quail and satisfied them with bread from heaven.
De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
41 He split the rock, and waters gushed from it; they flowed in the wilderness like a river.
Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
42 For he called to mind his holy promise that he made to Abraham his servant.
Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
43 He led his people out with joy, his chosen with shouts of triumph.
Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
44 He gave them the lands of the nations; they took possession of the wealth of the peoples
Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
45 so that they might keep his statutes and obey his laws. Praise Yahweh.
På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
