Luke 13
1 Mu thangu yina ndambu yi batu bankaka baba vana, bankamba mambu momo mavioka momo matedi basi Ngalili bobo Pilatu kavondusu bu kasobikisamenga mawu ayi makaba mawu.
Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 Yesu wuba vutudila: —Benu lumbanza ti basi Ngalili bobo bamueni ziphasi ziphila yoyo mu diambu babedi bankua masumu viokila basi Ngalili bankaka e?
Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
3 Buawu ko ndikulu kamba, vayi enati beno lukadi balula khadulubuna beno mamveno phila yimosi luela fuila.
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
4 Voti kumi dinana di batu bobo babuilu banga ki Silowe, bu kibavonda, beno lumbanza ti bawu baluta ba batu bambimbi viokilabatu bobo bamvuandanga ku Yelusalemi?
Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
5 Nana ndikilukamba, vayi enati lukadi balula khadulu buna beno mamveno phila yimosi luela fuila.
Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»
6 Buna, wuba kamba nongo yayi: —Mutu wumosi wuba ayi nti andi wu figi wukunu mu ndimꞌandiyi vinu. Wuyiza tomba muawu makundi vayi kasia baka ko.
Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
7 Buna wukamba kisadi kiba nsalanga mu ndima beni: “Tala, wawu mvu wuntatu ndimeni tombila makundi ma figi mu nti wawu vayi kadidikundi ndibakanga ko. Kuanga kuandi wawu, bila mbi wulembu bungila kuandi buangu ki ntoto mu phamba e?”
Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
8 Vayi kisadi beni kimvutudila: “A pfumu, bika wutadidila diaka wawu mvu wawu nate ndiela mana balula ntoto muyenda nti ayi ndiela mutula mbozi.
Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
9 Mananga wela buta makundi mu mvu wunkuiza. Enati buawu ko buna wela kuanga wawu.”
kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»
10 Yesu bu kaba longa, mu lumbu ki saba, mu nzo yimosi yi lukutukunu,
När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
11 tala, nketo wumosi wuba muna wuba ayi yimbimbi yi kimbevo mu tezo ki kumi dinana di mimvu. Nketo beni wuba wukomvama; kadi baka bu luliminina.
var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
12 Yesu bu kammona, buna wuntela ayi wunkamba: —A nketo, kululu mu kimvevo kiaku!
Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,
13 Buna wuntetika mioko ayi vana vawu wululama ayi wukembisa Nzambi.
och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
14 Vayi pfumu yi nzo yi lukutukunu wufuema mu diambu di Yesukabelusa nketo beni mu lumbu ki saba; buna wubaluka kuidi nkangu ayi wutuba: —Bilumbu bi kisalu bidi bisambanu; luizanga mu belusu mu bilumbu bina vayi bika mu lumbu ki saba.
Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
15 Vayi Pfumu wumvutudila: —Luidi bankua mayuya! Kadika mutu mu beno kaniangunanga ko ngombi andi voti mpundꞌandi, mu dikulu mu lumbu ki saba ayi kuzinatangamu kuzi nuikina e?
Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
16 Ayi nketo wawu widi muana wu nketo wu Abalahami. Tala kumi dinana di mimvu dimeni vioka tona Satana kankangila, buna disi fuana ko mu ku nnianguna mu lumbu ki saba e?
Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
17 Bu kaba tuba mambu momo buna bambeni bandi zioso zifua tsonivayi nkangu woso wumona khini mu diambu di mambu momo ma nkembo momo mavangimina mu niandi.
När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
18 Buna Yesu wukamba: —Mu mbi mu dedikini kipfumu ki Nzambi ayi mu mbi ndenda ku kidedikisila e?
Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
19 Kidedikini banga dikundi di mutalide di loza mutu mu tsolꞌandi. Dikundi beni diyunduka, dikituka nti. Zinuni ziyiza tungila madianza mawu mu bitafi biandi.
Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»
20 Buna wubuela diaka: —Mu mbi ndenda dedikisila Kipfumu ki Nzambi e?
Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?
21 Kidedikini banga luvi lubonga nketo, wusobikisa luawu mu bitezo bitatu bi falina nate yimana funa.
Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
22 Yesu wuviokila mu mavula ayi mu mala; wulonga muawu bu kalandakana nzilꞌandi mu kuenda ku Yelusalemi.
Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
23 Buna mutu wumosiwunyuvula: —A pfumu, bati buna batu bafioti kuandi bela vuka e?
Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:
24 Buna wuba vutudila: —Bika lunuana mu kotila mu luelo wufioti bila ndikulukambabawombo bela tomba mu kota vayi bela nunga ko.
»Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
25 —Pfumu yi nzo bu kela telama ayi bu kela zibika muelo, enati ku nganda luela batakana, luela kokuta ayi luela leba: “A Pfumu, wutuzibudila”. Buna niandi wela ku luvutudila: “Ndisi zaba ko kuevi lubedi e?”
Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
26 —Buna luela tuba: “Keti beto tudia ayi tunua yaku va kimosi. Keti ngeyo wulonga mu zinzila zietu…”
Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
27 Buna wela vutula: “Bukiedika ndikulukamba ndisi zaba ko kuevi lubedi. Luthatukila beno boso bisadi bi mambimbi.”
Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
28 Kuna kuela ba bidilu ayi nkuetosolo wu meno mu thangu luela mona Abalahami, Isaki ayi Yakobi ayi mimbikudi mioso mu Kipfumu ki Nzambi, vayi, benu luela lozo ku nganda.
Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
29 Batu bela ba ku Esite ayi ku Wesite, ku Node ayi ku Sude bela vuanda mu Kipfumu ki Nzambi.
Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
30 Buna tala vadi batsuka bela ba batheti ayi batheti bela ba batsuka.
Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
31 Mu lumbu kina, Bafalisi bayiza ayi bankamba: —Katuka vava ayi yenda kuaku bila Elode tidi kuvonda.
I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»
32 Vayi Yesu wuba vutudila: —Yendanu lukamba mbaku wuna ti: “Tala ndilembo totula ziphevi zimbimbi ayi buabu ndilembu belusa bambevo. Vayi mbazi ayi lumbu kintatu mbanisini kuama.
Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
33 Vayi mfueti diata buabu mbazi ayi lumbu kina bila buisi fuana kombikudi kafuila ku nganda yi Yelusalemi.”
Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
34 —A Yelusalemi! A Yelusalemi, divula dimvondanga mimbikudi ayi minlozilanga matadi bobo bakufidisilanga. Zikhumbu zikua ndizola kutikisilabana baku banga tsusu bu kankutikisilanga bana bandi ku tsi mavavi mandi vayi lumanga kuenu!
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
35 Vayi tala beka kuluyekudila nzo eno. Ndikulukamba ti lulendi buela kumbona ko nate luela tuba: Bika kasakumunu mutu wowo wunkuizila mu dizina di Pfumu.
Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
