< Luke 13 >

1 Mu thangu yina ndambu yi batu bankaka baba vana, bankamba mambu momo mavioka momo matedi basi Ngalili bobo Pilatu kavondusu bu kasobikisamenga mawu ayi makaba mawu.
På samma tid voro der någre tillstädes, som bådade honom om de Galileer, hvilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 Yesu wuba vutudila: —Benu lumbanza ti basi Ngalili bobo bamueni ziphasi ziphila yoyo mu diambu babedi bankua masumu viokila basi Ngalili bankaka e?
Då svarade Jesus, och sade till dem: Menen I att desse Galileer voro syndare för alla Galileer, efter de sådant ledo?
3 Buawu ko ndikulu kamba, vayi enati beno lukadi balula khadulubuna beno mamveno phila yimosi luela fuila.
Nej, säger jag eder; utan om I icke bättren eder, skolen I alle sammalunda förgås.
4 Voti kumi dinana di batu bobo babuilu banga ki Silowe, bu kibavonda, beno lumbanza ti bawu baluta ba batu bambimbi viokilabatu bobo bamvuandanga ku Yelusalemi?
Eller de aderton, som tornet i Siloa föll uppå, och drap dem, menen I att de brottslige voro för alla menniskor, som bo i Jerusalem?
5 Nana ndikilukamba, vayi enati lukadi balula khadulu buna beno mamveno phila yimosi luela fuila.
Nej, säger jag eder; utan om I icke bättren eder, skolen I alle sammalunda förgås.
6 Buna, wuba kamba nongo yayi: —Mutu wumosi wuba ayi nti andi wu figi wukunu mu ndimꞌandiyi vinu. Wuyiza tomba muawu makundi vayi kasia baka ko.
Sade han ock denna liknelsen: En man hade ett fikonaträ planteradt i sin vingård, och han kom och sökte frukt derpå, och fann ingen.
7 Buna wukamba kisadi kiba nsalanga mu ndima beni: “Tala, wawu mvu wuntatu ndimeni tombila makundi ma figi mu nti wawu vayi kadidikundi ndibakanga ko. Kuanga kuandi wawu, bila mbi wulembu bungila kuandi buangu ki ntoto mu phamba e?”
Då sade han till vingårdsmannen: Si, nu i tre år hafver jag kommit, och sökt frukt på detta fikonaträt, och finner ingen; hugg det bort; hvarefter skall det förhindra jordena?
8 Vayi kisadi beni kimvutudila: “A pfumu, bika wutadidila diaka wawu mvu wawu nate ndiela mana balula ntoto muyenda nti ayi ndiela mutula mbozi.
Han svarade, och sade till honom: Herre, låt stå det ännu i detta året, så länge jag grafver omkring det och göder det;
9 Mananga wela buta makundi mu mvu wunkuiza. Enati buawu ko buna wela kuanga wawu.”
Om det så kunde bära frukt; hvar ock icke, så hugg det sedan bort.
10 Yesu bu kaba longa, mu lumbu ki saba, mu nzo yimosi yi lukutukunu,
Och han lärde om Sabbathen i en Synagogo.
11 tala, nketo wumosi wuba muna wuba ayi yimbimbi yi kimbevo mu tezo ki kumi dinana di mimvu. Nketo beni wuba wukomvama; kadi baka bu luliminina.
Och si, der var en qvinna, som hade haft krankhetenes anda i aderton år; och var krumpen, och förmådde icke upplyfta hufvudet.
12 Yesu bu kammona, buna wuntela ayi wunkamba: —A nketo, kululu mu kimvevo kiaku!
När Jesus såg henne, kallade han henne till sig, och sade till henne: Qvinna, var fri af dine krankhet.
13 Buna wuntetika mioko ayi vana vawu wululama ayi wukembisa Nzambi.
Och han lade händerna på henne: och straxt reste hon sig upp, och prisade Gud.
14 Vayi pfumu yi nzo yi lukutukunu wufuema mu diambu di Yesukabelusa nketo beni mu lumbu ki saba; buna wubaluka kuidi nkangu ayi wutuba: —Bilumbu bi kisalu bidi bisambanu; luizanga mu belusu mu bilumbu bina vayi bika mu lumbu ki saba.
Då svarade öfversten för Synagogon, och var vred att Jesus helade på Sabbathen, och sade till folket: Sex dagar äro, der I mågen arbeta på; kommer på dem, och låter hela eder; icke på Sabbathen.
15 Vayi Pfumu wumvutudila: —Luidi bankua mayuya! Kadika mutu mu beno kaniangunanga ko ngombi andi voti mpundꞌandi, mu dikulu mu lumbu ki saba ayi kuzinatangamu kuzi nuikina e?
Då svarade Herren honom, och sade: Du skrymtare, löser icke hvar och en af eder om Sabbathen sin oxa eller åsna ifrå krubbone, och leder bort att vattna?
16 Ayi nketo wawu widi muana wu nketo wu Abalahami. Tala kumi dinana di mimvu dimeni vioka tona Satana kankangila, buna disi fuana ko mu ku nnianguna mu lumbu ki saba e?
Måtte man då icke lösa af detta bandet, på Sabbathen, denna Abrahams dotter, hvilken Satan bundit hafver, si, nu i aderton år?
17 Bu kaba tuba mambu momo buna bambeni bandi zioso zifua tsonivayi nkangu woso wumona khini mu diambu di mambu momo ma nkembo momo mavangimina mu niandi.
Och då han detta sade, skämde sig alle som honom emotståndit hade, och allt folket gladde sig af de härliga gerningar, som gjordes af honom.
18 Buna Yesu wukamba: —Mu mbi mu dedikini kipfumu ki Nzambi ayi mu mbi ndenda ku kidedikisila e?
Så sade han då: Hvem är Guds rike likt? Och vid hvad skall jag likna det?
19 Kidedikini banga dikundi di mutalide di loza mutu mu tsolꞌandi. Dikundi beni diyunduka, dikituka nti. Zinuni ziyiza tungila madianza mawu mu bitafi biandi.
Det är likt vid ett senapskorn, som en man tog, och sådde i sin örtagård; och det växte, och blef ett stort trä, och foglarna under himmelen bodde på dess qvistar.
20 Buna wubuela diaka: —Mu mbi ndenda dedikisila Kipfumu ki Nzambi e?
Och åter sade han: Vid hvad skall jag likna Guds rike?
21 Kidedikini banga luvi lubonga nketo, wusobikisa luawu mu bitezo bitatu bi falina nate yimana funa.
Det är likt enom surdeg, hvilken en qvinna tog, och lade in uti tre skäppor mjöl, tilldess det surnade alltsammans.
22 Yesu wuviokila mu mavula ayi mu mala; wulonga muawu bu kalandakana nzilꞌandi mu kuenda ku Yelusalemi.
Och han gick igenom städer och byar, och lärde, och tog vägen åt Jerusalem.
23 Buna mutu wumosiwunyuvula: —A pfumu, bati buna batu bafioti kuandi bela vuka e?
Och en sade till honom: Herre, äro de ock få, som varda salige? Då sade han till dem:
24 Buna wuba vutudila: —Bika lunuana mu kotila mu luelo wufioti bila ndikulukambabawombo bela tomba mu kota vayi bela nunga ko.
Vinnlägger eder derom, att I kunnen ingå igenom den trånga porten; ty månge, säger jag eder, skola söka derefter, att de må inkomma, och skola dock icke kunna.
25 —Pfumu yi nzo bu kela telama ayi bu kela zibika muelo, enati ku nganda luela batakana, luela kokuta ayi luela leba: “A Pfumu, wutuzibudila”. Buna niandi wela ku luvutudila: “Ndisi zaba ko kuevi lubedi e?”
Sedan husbonden hafver uppståndit, och låtit dörren igen; och I begynnen stå ute, och bulta på dörren, sägande: Herre, Herre, låt upp för oss; och han svarar, och säger till eder: Jag vet intet af eder, hvadan I ären;
26 —Buna luela tuba: “Keti beto tudia ayi tunua yaku va kimosi. Keti ngeyo wulonga mu zinzila zietu…”
Då skolen I begynna säga: Vi hafvom ätit och druckit med dig, och du hafver lärt på våra gator.
27 Buna wela vutula: “Bukiedika ndikulukamba ndisi zaba ko kuevi lubedi. Luthatukila beno boso bisadi bi mambimbi.”
Och han skall säga: Jag säger eder, jag vet intet af eder, hvadan I ären; går ifrå mig, alle I ogerningsmän.
28 Kuna kuela ba bidilu ayi nkuetosolo wu meno mu thangu luela mona Abalahami, Isaki ayi Yakobi ayi mimbikudi mioso mu Kipfumu ki Nzambi, vayi, benu luela lozo ku nganda.
Och der skall vara gråt och tandagnisslan; när I fån se Abraham, Isaac och Jacob, och alla Propheterna, i Guds rike; och eder utdrifvas.
29 Batu bela ba ku Esite ayi ku Wesite, ku Node ayi ku Sude bela vuanda mu Kipfumu ki Nzambi.
Och de skola komma ifrån östan och vestan, och nordan och sunnan, och skola sitta till bords i Guds rike.
30 Buna tala vadi batsuka bela ba batheti ayi batheti bela ba batsuka.
Och si, det äro någre ytterste, som skola varda de främste; och någre främste, som skola varda de ytterste.
31 Mu lumbu kina, Bafalisi bayiza ayi bankamba: —Katuka vava ayi yenda kuaku bila Elode tidi kuvonda.
Samma dagen gingo någre Phariseer fram, och sade till honom: Skynda dig, och gack hädan; ty Herodes vill dräpa dig.
32 Vayi Yesu wuba vutudila: —Yendanu lukamba mbaku wuna ti: “Tala ndilembo totula ziphevi zimbimbi ayi buabu ndilembu belusa bambevo. Vayi mbazi ayi lumbu kintatu mbanisini kuama.
Då sade han till dem: Går, och säger dem räfvenom: Si, jag utdrifver djeflar, och helar i dag, och i morgon; och tredje dagen varder det ändadt med mig.
33 Vayi mfueti diata buabu mbazi ayi lumbu kina bila buisi fuana kombikudi kafuila ku nganda yi Yelusalemi.”
Dock likväl måste jag ännu vandra i dag, och i morgon, och öfvermorgon; ty det kan icke vara, att en Prophet förgås annorstädes än i Jerusalem.
34 —A Yelusalemi! A Yelusalemi, divula dimvondanga mimbikudi ayi minlozilanga matadi bobo bakufidisilanga. Zikhumbu zikua ndizola kutikisilabana baku banga tsusu bu kankutikisilanga bana bandi ku tsi mavavi mandi vayi lumanga kuenu!
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper Propheterna, och stenar dem som sändas till dig; huru ofta ville jag församla din barn, likavisst som foglen sitt näste under sina vingar; och I villen icke?
35 Vayi tala beka kuluyekudila nzo eno. Ndikulukamba ti lulendi buela kumbona ko nate luela tuba: Bika kasakumunu mutu wowo wunkuizila mu dizina di Pfumu.
Si, edart hus skall varda eder öde; och säger jag eder, att I skolen icke se mig, tilldess tiden kommer, att I varden sägande: Välsignad är han, som kommer i Herrans Namn.

< Luke 13 >