< Від Луки 21 >

1 Поглянувши ж добачив, як кидали дари свої в скарбону заможні.
Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
2 Побачив же й одну вдовицю вбогу, що кидала туди дві лепти.
Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
3 І рече: Правдиво глаголю вам, що вдовиця вбога ся більш усїх укинула:
Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
4 всі бо ті з достатку свого кидали у дари Божі, ся ж з недостатку свого увесь прожиток свій, що мала, вкинула.
Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
5 І як деякі говорили про церкву, що каміннєм красним та посьвятами украшена, рече:
Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
6 Із сього, що бачите, прийдуть днї, в котрі не зоставить ся камінь на камені, щоб не зруйновано.
"Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
7 Питали ж Його, кажучи: Учителю, коли ж се буде? й що за ознака коли се мав стати ся?
Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
8 Він же рече: Гледїть, щоб не була введені; многі бо прийдуть в імя моє, кажучи: Що се я. А час приближив ся; не йдіть же за вами.
Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
9 Яв же почуєте про войни та ворохобнї, не полохайтесь; мусить бо перш се статись; тільки ж не зараз конець.
Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
10 Тодї рече їм: Устане нарід на нарід і царство на царство,
Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
11 і трус великий по місцях, і голоднеча, й помір буде, й страхи, й о-внаки з неба великі будуть.
och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
12 Та перш того всього наложать на вас руки свої і гонити муть, видаючи в школи й темницї, і водячи перед царі та ігемони задля імя мого.
Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
13 І станеть ж воно вам на сьвідкуваннє.
Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
14 Постановіть же в серцях, ваших наперед, не готовитись відказувати:
Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
15 я бо дам вам уста й премудрість, котрій не здолїють противитись, анї встояти усї противники ваші.
Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
16 Будете ж видавані й від родителїв, і братів, і родини, й приятелїв; і вбивати муть деяких з вас.
I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
17 І будете ненавиджені від усіх задля імя мого.
Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
18 Та й волосина з голови вашої не загине.
Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
19 У терпінню вашому осягнїть душі ваші.
Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
20 Як же побачите, що обгорнуто таборами Єрусалим, тоді знайте, що наближило ся спустїннє його.
Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
21 Тодї, хто в Юдеї, нехай біжять у гори; а хто в середині в йому, нехай виходять; а ті, що по селах, нехай не ввіходять у него.
Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
22 Бо се днї мести, щоб справдилось усе написане.
Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
23 Горе ж важким і годуючим у ті днї! буде бо біда велика на землі, і гнів на народі сьому.
Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
24 І поляжуть від гострого меча, й позаймані будуть у полонь до всіх поган; і топтати муть Єрусалим погане, доки сповнять ся часи поган.
Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
25 І будуть ознаки на сонцї, й місяці, й зорях, а на землї переполох народів у ваколотї; як зареве море та филї.
Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
26 І омертвіють люде від страху та дожидання того, що прийде на все-денну: сили бо небесні захитають ся.
då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
27 І тодї побачять Сина чоловічого йдучого на хмарі з силою і славою великою.
Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
28 Як же почне се діятись, випростуйтесь і підіймайте голови ваші; бо наближилось викупленнє ваше.
Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
29 І сказав приповість їм: Бачте смоківницю і всякі дерева:
Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
30 Як розпукутоть ся вже, бачивши самі розумієте, що вже близько лїто.
När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
31 Так і ви, коли побачите, як се станеть ся, знайте, що близько царство Боже.
Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
32 Істино глаголи вам: Ще не перейде рід сей, доки все станеть ся.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
33 Небо й земля перейде, слова ж мої не перейдуть.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
34 Остерегайте ся ж, щоб часом не обтягчились ваші серця прожорством та пянством, та журбою життя сього, й щоб несподівано на вас не настиг день той.
Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
35 Бо, як сітка, впаде на всіх, що живуть на лицї всієї землі.
ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
36 Пильнуйте, по всяк час молячись, щоб удостоїли ся втекти від того всього, що має статись, і станути перед Сином чоловічим.
Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
37 Навчав же днями в церкві, ночами ж виходячи, пробував на горі, званій Оливною.
Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
38 Усї ж люде сходились рано до Него в церкву слухати Його.
Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.

< Від Луки 21 >