Kolose 2

1 He ko hoku loto ke mou ʻilo ʻae feinga lahi ʻoku ʻiate au kiate kimoutolu, pea kiate kinautolu ʻi Leotisia, pea kiate kinautolu ʻoku teʻeki ai te nau mamata ki hoku mata ʻi he sino;

Jag vill nämligen, att I skolen veta, vilken kamp jag har att utstå för eder och för församlingen i Laodicea och för alla de andra som icke personligen hava sett mitt ansikte.

2 Koeʻuhi ke fiemālie honau loto, kuo fehokotaki ʻi he ʻofa, ki he koloa kotoa pē ʻoe fakapapau lahi ʻoe ʻilo, ki he fakahā ʻoe meʻa fakalilolilo ʻae ʻOtua, ʻio, ʻae Tamai, pea mo Kalaisi;

Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds hemlighet, vilken är Kristus;

3 ‌ʻAia ʻoku fufū ai ʻae ngaahi koloa kotoa pē ʻoe poto mo e ʻilo.

ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter fördolda.

4 Pea ʻoku ou pehē ni, ke ʻoua naʻa ai ha tangata te ne fakahalaʻi ʻakimoutolu ʻi he lea fakaoloolo.

Detta säger jag, för att ingen skall bedraga eder med skenfagert tal.

5 He neongo ʻoku ou mamaʻo ʻi he sino, ka ʻoku ou ʻiate kimoutolu ʻi he laumālie, ʻo fiefia ʻo mamata ki hoʻomou anga fakapotopoto, mo e tuʻumaʻu ʻo hoʻomou tui kia Kalaisi.

Ty om jag ock till kroppen är frånvarande, så är jag dock i anden hos eder och gläder mig, när jag ser den ordning, som råder bland eder, och när jag ser fastheten i eder tro på Kristus.

6 Ko ia ʻi hoʻomou maʻu ʻa Kalaisi Sisu ko e ʻEiki, ke mou ʻaʻeva ʻiate ia:

Såsom I nu haven mottagit Kristus Jesus, Herren, så vandren i honom

7 Kuo aka mo langa hake ʻiate ia, pea fakatuʻumaʻu ʻi he tui, ʻo hangē ko e akonekina ʻakimoutolu, pea ke mou tupulekina ai ʻi he fakafetaʻi.

och varen rotade i honom och låten eder uppbyggas i honom och befästas i tron, i enlighet med den undervisning I haven fått, och överflöden i tacksägelse.

8 Vakai naʻa taki fakahē ʻakimoutolu ʻe ha tangata ʻe tokotaha ʻi he fiepoto mo e lau fakakākā, ʻoku taau mo e talatupuʻa ʻae tangata, ʻo ngali mo e ngaahi ʻulungāanga fakamaama, ka ʻoku ʻikai taau mo Kalaisi.

Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom sin tomma och bedrägliga "vishetslära", i det att han åberopar fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens "makter" och icke till Kristus.

9 He ʻoku nofo fakamoʻomoʻoni kiate ia hono mātuʻaki fonu ʻoe ʻOtua.

Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen,

10 Pea ʻoku fakafonu ʻakimoutolu ʻiate ia, ʻaia ko e ʻulu ʻoe pule kotoa pē mo e mālohi:

och i honom haven I blivit delaktiga av den fullheten, i honom som är huvudet för alla andevärldens furstar och väldigheter.

11 ‌ʻAia naʻe kamu ai foki ʻakimoutolu ʻi he kamu taʻefai ʻe he nima, ʻi he siʻaki ʻoe sino ʻoe ngaahi angahala fakakakano ʻi he kamu ʻo Kalaisi:

I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus.

12 ‌ʻO tanu mo ia ʻi he papitaiso, ʻaia kuo mou toetuʻu ai mo ia ʻi he tui ʻoku mei he ngāue ʻae ʻOtua, ʻaia kuo ne fokotuʻu hake ia mei he pekia.

I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda.

13 Pea ko kimoutolu, naʻe mate ʻi hoʻomou ngaahi angahala mo e taʻekamu ʻo homou kakano, kuo ne fakamoʻui fakataha mo ia, ʻi heʻene fakamolemole hoʻomou ngaahi angahala kotoa pē;

Ja, också eder som voren döda genom edra synder och genom edert kötts oomskurenhet, också eder har han gjort levande med honom; ty han har förlåtit oss alla våra synder.

14 ‌ʻO tāmateʻi ʻi he mate ʻae tohi nima ʻoe ngaahi tuʻutuʻuni ʻaia naʻe tuʻu kiate kitautolu, ʻaia naʻe taʻofi kiate kitautolu, ʻo ne toʻo ʻaupito ia ʻo tuki ki hono ʻakau;

Han har nämligen utplånat den handskrift som genom sina stadgar anklagade oss och låg oss i vägen; den har han skaffat undan genom att nagla den fast vid korset.

15 Pea ʻosi ʻene maumau ʻae ngaahi pule mo e ngaahi mālohi, naʻa ne fakaʻilo fakahā atu ʻakinautolu ʻo vikiviki ai kiate kinautolu.

Han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit dem bliva till skam inför alla, i det att han i honom har triumferat över dem.

16 Ko ia ke ʻoua naʻa ai ha taha ʻe fakaanga kiate kimoutolu ʻi ha meʻakai, pe ha meʻainu, pe ki ha ʻaho kātoanga, pe ʻi ha tuʻu efiafi, pe ʻi he ngaahi Sāpate:

Låten därför ingen döma eder i fråga om mat och dryck eller angående högtid eller nymånad eller sabbat.

17 ‌ʻAia ko e ngaahi ʻata ʻoe meʻa ʻoku haʻu; ka ko hono sino ʻoku ʻia Kalaisi.

Sådant är allenast en skuggbild av vad som skulla komma, men verkligheten själv finnes hos Kristus.

18 Ke ʻoua naʻa kākaaʻi ʻakimoutolu ʻe ha taha ʻi hoʻomou totongi, ʻi he fie angavaivai mo e lotu ki he kau ʻāngelo, ʻi he kaunoa ki he ngaahi meʻa naʻe ʻikai te ne mamata ai, mo e fakafuofua lahi noa pē ia ʻi hono loto fakakakano,

Låten icke segerlönen tagas ifrån eder av någon som har sin lust i "ödmjukhet" och ängladyrkan och gör sig stor med sina syner, någon som utan orsak är uppblåst genom sitt köttsliga sinne

19 Pea ʻoku ʻikai puke maʻu ki he ʻUlu, ʻaia ʻoku maʻu mei ai ʻae tokoni ki he sino kotoa, ʻi he ngaahi kupu mo e noʻo, pea kuo femaʻutaki fakataha, ʻoku tupu ʻi he tupu fakaʻotua.

och icke håller sig till honom som är huvudet, honom från vilken hela kroppen vinner sin tillväxt i Gud, i det att den av sina ledgångar och senor får bistånd och sammanhållning.

20 Ko ia kapau ʻoku mou mate mo Kalaisi mei he ngaahi ʻulungāanga fakamaama, ko e hā ʻoku mou moʻulaloa ai ki he ngaahi tuʻutuʻuni, ʻo hangē ʻoku mou moʻui fakamaama, ʻo fakatatau mo e ngaahi fekau mo e ngaahi akonaki ʻae tangata;

Om I nu haven dött med Kristus och så blivit frigjorda ifrån världens "makter", varför låten I då allahanda stadgar läggas på eder, likasom levden I ännu i världen:

21 “ʻOua naʻa ala;” “ʻOua naʻa kamata;” “ʻOua naʻa milihi;”

"Det skall du icke taga i", "Det skall du icke smaka", "Det skall du icke komma vid",

22 ‌ʻAia ʻe ʻauha kotoa pē ʻi hono ngāueʻaki?

och detta när det gäller ting, som alla äro bestämda till att gå under genom förbrukning -- allt till åtlydnad av människobud och människoläror?

23 Ko e ngaahi meʻa ko ia ʻoku ʻai moʻoni hono matamata poto ʻi he fiefie lotu, mo e angavaivai, pea mo e taʻetokangaʻi ʻoe sino; ka ʻoku ʻikai ʻaonga, ka ki he fakafiemālie ʻoe kakano.

Visserligen har allt detta fått namn om sig att vara "vishet", eftersom däri ligger ett självvalt gudstjänstväsende och ett slags "ödmjukhet" och en kroppens späkning; men ingalunda ligger däri "en viss heder", det tjänar allenast till att nära det köttsliga sinnet.