< Metiu 24 >

1 Jisu Pwknvyarnvnaam ma vngyula vngrilo ho ninyigv lvbwlaksu vdwv aala ho gv naam vdwa kaakw tvkv vla ninyia mintoku.
Und Jesus ging hinweg von dem Tempel, und seine Jünger traten zu ihm, daß sie ihm zeigeten des Tempels Gebäu.
2 “Umkv” vla nw minto, “Nonu so mvnwng sum kaanammv alv rungpv. Ngo so nonua minpa dunv: So gv vlwng pwgoka dooku lo doobwng kumare; bunu mvnwngnga ngorlula ngorra rikunv.”
Jesus aber sprach zu ihnen: Sehet ihr nicht das alles? Wahrlich, ich sage euch, es wird hier nicht ein Stein auf dem andern bleiben, der nicht zerbrochen werde.
3 Jisu gv Olib moodw lo dootung rilo, lvbwlaksu vdwv aasila nw gvlo aatoku. Bunu ninyia minto, “Ngonua minpalabv, vdwlo so minam vdw si ritv tvdunv, okv noogv aadw hvku okv so si sichingmooku gv ataranya aluv vla kaachin dubv ogugo ritv tvdunv.” (aiōn g165)
Und als er auf dem Ölberge saß, traten zu ihm seine Jünger besonders und sprachen: Sage uns, wann wird das geschehen, und welches wird das Zeichen sein deiner Zukunft und der Welt Ende? (aiōn g165)
4 Jisu bunua mirwkto, “Nonuno hima kaaya sutoka, yvvnyika mvvkup rikup koyoka.
Jesus aber antwortete und sprach zu ihnen: Sehet zu, daß euch nicht jemand verführe!
5 Nyi achialvgo, ngam mingingnv vdwv, aare okv minre, ‘Ngoonv Kristo!’ okv bunu nyi achialvgo mvvkupre.
Denn es werden viele kommen unter meinem Namen und sagen: Ich bin Christus! und werden viele verführen.
6 Nonuno nyimak gv sudu pvbinna, adubv okv nvchibv tvvpa tvdu kunv; vbvritola adwkaku mabvka. Hvkvnvngv rirungjinv, vbvritola hv bunu ataranya alu hv aarikunv vnam kaama.
Ihr werdet hören Kriege und Geschrei von Kriegen; sehet zu und erschrecket nicht! Das muß zum ersten alles geschehen; aber es ist noch nicht das Ende da.
7 Diringmooku vdwv mvmi sireku, Karv vdwv pami sireku. Hoka dvmayarwng ngv okv moobi hv mooku mvnwnglo rireku.
Denn es wird sich empören ein Volk über das andere und ein Königreich über das andere, und werden sein Pestilenz und teure Zeit und Erdbeben hin und wieder.
8 So ogumvnwng si kuu bvngtubvngke bv bvngrinyi, achichinam apiabv rire.
Da wird sich allererst die Not anheben.
9 “Vbvrikunamv nonua mvritririt dukubv okv mvki mvmar dukubv laklwk reku. Nyi vdw mvnwngngv ngoogv lvkwnglo nonua kaanwng kumare.
Alsdann werden sie euch überantworten in Trübsal und werden euch töten. Und ihr müsset gehasset werden um meines Namens willen von allen Völkern.
10 Hvbv ririlo achialv nyi go bunugv mvngjwng nga ngoomu reku; bunu koa minsureku okv kaanwng kumabv rimi sireku.
Dann werden sich viele ärgern und werden sich untereinander verraten und werden sich untereinander hassen.
11 Vbvrikunamv mvvnvrunv nyijwk vdwv aalwk reku okv achialv nyi go mvvkup rikup reku.
Und es werden sich viel falsche Propheten erheben und werden viele verführen.
12 Hvkvnv vdwv alvmanv nga dupwng monv gubv rireku, hoka nyi mvnwnggv pakmi sunam mv, ngeya yaya reku.
Und dieweil die Ungerechtigkeit wird überhandnehmen, wird die Liebe in vielen erkalten.
13 Vbvritola yvvdw gakbwngla ataranya lobv doolin redw, hv bunu ringnam a paare.
Wer aber beharret bis ans Ende, der wird selig.
14 Okv so gv Alvnv Yunying Karv gv lvkwng nga nyi vdw mvnwngnga tvvmu dubv nyiamooku mvnwnglo japgo karreku; vbvrigvrikula ataranya aluv aariku.
Und es wird geprediget werden das Evangelium vom Reich in der ganzen Welt zu einem Zeugnis über alle Völker; und dann wird das Ende kommen.
15 “Nonuno nyijwk Daniel gv minam, ‘Achialvbv Alvmanv Busu Namgo’ kaapare. Hv darwknv mooku lo dakdung reku.” (Puririnv vdwa minpa jidu: Si ogugonyi mindunv chinlaka!)
Wenn ihr nun sehen werdet den Greuel der Verwüstung, davon gesagt ist durch den Propheten Daniel, daß er stehet an der heiligen Stätte (wer das lieset, der merke darauf!),
16 “Vbvrikunamv yvvbunudw Judia lo ridunv, hv bunu moodw vdwlo kicha runglaka.
alsdann fliehe auf die Berge, wer im jüdischen Lande ist;
17 Nyi gunv ninyigv namwng aolo doonv, vdwloka naam arwngbv aala ninyigv yikungyira nga naadubv rirung mabvka.
und wer auf dem Dach ist, der steige nicht hernieder, etwas aus seinem Hause zu holen;
18 Nyi gunv rongolo rinv vngkur la ninyigv vji laklwk a naadubv rirung mabvka.
und wer auf dem Felde ist, der kehre nicht um, seine Kleider zu holen.
19 Ho aluv mvvga kuu gvnv gvbv okv anv kuu anga doonv gvbv achialvbv mvngru runam gubv rire.
Wehe aber den Schwangern und Säugerinnen zu der Zeit!
20 Pwknvyarnvnyi kumtoka, ho no kamching poolu lo okv Jius Doonu alu lo jokyu la jokkwng madubv!
Bittet aber, daß eure Flucht nicht geschehe im Winter oder am Sabbat,
21 Ho gv hirukaya ngv maatarbv hinchi manam alvkuma nvgobv rila, ho gv mooku hoka lvkoka rikw manam gubv rire, nyiamooku gv rirap lokv vjakgv alu lobv. Okv vbvdvdvbv hoka lvkoka rikw kumare.
Denn es wird alsdann eine große Trübsal sein, als nicht gewesen ist von Anfang der Welt bisher und als auch nicht werden wird.
22 Vbvritola Pwknvyarnv ho gv alua loodwng mopvkunv; Nw vbv mvma nvgo yilo, yvvka svngnyu mapvnvpv. Ninyigv darnam nyi vdwgv lvgabv, ogubvrijvka, Pwknvyarnv ho alu vdwa loodwng mopvkunv.
Und wo diese Tage nicht würden verkürzt, so würde kein Mensch selig; aber um der Auserwählten willen werden die Tage verkürzt.
23 “Vbvrikunamv, nyi gunv nonua, ‘Kaatoka, Kristo si doopvku!’ vmalo ‘V nw doopv!’ vla minbolo—ninyia mvngjwng mabvka.
So alsdann jemand zu euch wird sagen: Siehe, hier ist Christus oder da! so sollt ihr's nicht glauben.
24 Mvvnvrunv Kristo vdwv okv mvvnvrunv nyijwk vdwv aalwk reku; bunu kairungbv lamrwpanam rila okv kaasartabobv rire, okv rilabolo Pwknvyarnv gv darnam nyi vdwa kupdubv mvre.
Denn es werden falsche Christi und falsche Propheten aufstehen und große Zeichen und Wunder tun, daß verführet werden in den Irrtum (wo es möglich wäre) auch die Auserwählten.
25 Tvvriato! ngo nonua hv ritv madvbv mincho jidunv.
Siehe, ich hab's euch zuvor gesagt!
26 “Vmalo rinyu bolo nonua vbv mintamre, ‘Kaatoka, nw chukrimooku v redu!’—hoka vngma bvka; vmalo bunu ‘Kaatoka, nw si tosila doopv!’ vla minbolo, um mvngjwng mabvka.
Darum wenn sie zu euch sagen werden: Siehe, er ist in der Wüste! so gehet nicht hinaus; siehe, er ist in der Kammer! so glaubt nicht.
27 Nyia Kuunyilo ngv dooriak jvbv nyidomooku mvnwngnga doonyi chaagu kiamngv lokv aagia kiamngv lobv loung ngv ungpola aariku.
Denn gleichwie der Blitz ausgehet vom Aufgang und scheinet bis zum Niedergang, also wird auch sein die Zukunft des Menschensohnes.
28 “Ogolo svma ngv dooridw, adwn dvnv pvta ngv dookumre.
Wo aber ein Aas ist, da sammeln sich die Adler.
29 “Hirukaya alu vdwv vngro danam gula, doonyi v kanv riku, pooluv ungku mare, nyido tologv takar vdwv holu reku, okv nyidokolo tologv jarkarnv jwkrw gvnv vdwvka bunugv lamtv lokv ngeriku.
Bald aber nach der Trübsal derselbigen Zeit werden Sonne und Mond den Schein verlieren, und die Sterne werden vom Himmel fallen, und die Kräfte der Himmel werden sich bewegen.
30 Vbvrikubolo Nyia Kuunyilo ngv nyidomooku tolo kaachin dubv rilwk reku; okv sichingmooku so gv nyi mvnwngngv Nyia Kuunyilo gv jwkrw gvla okv kairungbv yunglit nvgobv rila doomwk lo aaku nama kaala kapnya riku.
Und alsdann wird erscheinen das Zeichen des Menschensohnes am Himmel. Und alsdann werden heulen alle Geschlechter auf Erden und werden sehen kommen des Menschen Sohn in den Wolken des Himmels mit großer Kraft und HERRLIchkeit.
31 Kairungnv tapung ngv mire, okv ninyigv nyidogindung vdwa sichingmooku gv chvnyung api lo vngmure, okv vbvrikunamv bunu vngla ninyigv darnam nyi vdwa Siching gv kvdw dootar gunv lokv dootar gunv lobv naakum reku.
Und er wird senden seine Engel mit hellen Posaunen, und sie werden sammeln seine Auserwählten von den vier Winden, von einem Ende des Himmels zu dem andern.
32 “Nonuno kaachin sinam lvgabv koksitkokrik singnv nga tamsar ako sarku laka. Vdwlo so gv hakbv vdwv jejila kaapu laku okv anv harlin laku riku bolo, nonuno dwrw hv nvchi duku vla chindu.
An dem Feigenbaum lernet ein Gleichnis. Wenn sein Zweig jetzt saftig wird und Blätter gewinnet, so wisset ihr, daß der Sommer nahe ist.
33 Hvkv aingbv, vdwlo nonu so mvnwng sum kaaku bolo, nonuno dw ngv nvchi duku, rirap tvduku vla chinreku.
Also auch, wenn ihr das alles sehet, so wisset, daß es nahe vor der Tür ist.
34 Mvnggap laka so mvnwng si richore vjakgv nyi singnv mvnwng si sitv madvbv.
Wahrlich, ich sage euch, dies Geschlecht wird nicht vergehen, bis daß dieses alles geschehe.
35 Siching nyido ngv ngelare, vbvritola ngoogv gamchar vdwv vdwloka ngemare.
Himmel und Erde werden vergehen, aber meine Worte werden nicht vergehen.
36 “Ogubvrijvka, yvvka ho alu okv dw v vdwlo aatv rinvdw chinv kaama—nyido tologv nyidogindung ngvre vmalo Nyia Kuunyilo ngvre; Abu mvngchik chindu.
Von dem Tage aber und von der Stunde weiß niemand, auch die Engel nicht im Himmel, sondern allein mein Vater.
37 Nyia Kuunyilo gv aanam hv Noah gv dw lo ogugo ripv kudw ho apiabv rireku.
Gleich aber wie es zu der Zeit Noahs war, also wird auch sein die Zukunft des Menschensohnes.
38 Ho alu svcharmoyar gv aatv madvbv nyi vdwv dvdikdvyik nyato, nyimv nyilo vdwv nywng nyilubv naami sinya toku Noah gv svpw lo aalwkri alu hoka;
Denn gleichwie sie waren in den Tagen vor der Sintflut: sie aßen, sie tranken, sie freieten und ließen sich freien bis an den Tag, da Noah zu der Arche einging,
39 vbvritola bunu mvngdin kuma, Anyungnga bunua svcharmoyar isihv tvvlula nungla vnggv toku. Nyia Kuunyilo gv aari kunyi vbvdvdvbv rireku.
und sie achteten's nicht, bis die Sintflut kam und nahm sie alle dahin: also wird auch sein die Zukunft des Menschensohnes.
40 Ho gv dw lo nyi anyi gunv rongo ribamre: akonyi naareku okv akonyi hoka kayu reku.
Dann werden zwei auf dem Felde sein; einer wird angenommen und der andere wird verlassen werden.
41 Mvvga anyi gunv chvngpar lo daa hwgba sure, akonyi naareku okv akonyi hoka kayu reku.
Zwo werden mahlen auf der Mühle; eine wird angenommen und die andere wird verlassen werden.
42 Vbvrikunamv, nonuno hima sulaka, ogulvgavbolo nonu chima ogunv alulo nonugv Ahtu aarikudw.
Darum wachet! Denn ihr wisset nicht, welche Stunde euer HERR kommen wird.
43 Naam atuv dvcho nvgv aadw a chinku bolo, nonu jvjvbv chinsudo nw yupma bv hula doogv rila, ninyigv naam a dvcho nvnga cholwk momare.
Das sollt ihr aber wissen: Wenn ein Hausvater wüßte, welche Stunde der Dieb kommen wollte, so würde er ja wachen und nicht in sein Haus brechen lassen.
44 Vkvlvgabv nonuka lokia agearap sula doolaka, ogulvgavbolo Nyia Kuunyilo ngv nonugv ninyia dvminmabv dooridw gunyi aariku.
Darum seid ihr auch bereit; denn des Menschen Sohn wird kommen zu einer Stunde, da ihr nicht meinet.
45 “Vbvrinamv, yvvla alvnv okv mvnglaknv pakbu hv? Ho angv hvkv nvgo ninyigv atu hv ninyia kvvbi pakbu vdwa kaayataya mola dvdw tvngdw lo dvmu tvngmunv akobv pvvnam angv.
Welcher ist aber nun ein treuer und kluger Knecht, den sein HERR gesetzt hat über sein Gesinde, daß er ihnen zu rechter Zeit Speise gebe?
46 Vdwnvgo mvngpu gubv rire vdwlo ninyigv atuv naam aari kunyi ninyia vbvridubv kaaku bolo.
Selig ist der Knecht, wenn sein HERR kommt und findet ihn also tun!
47 Rinam gvbv vbvriri nvpv ngo nonua minpa jidu, ninyigv atuv ninyia ninyigv yikungyira mvnwngnga kaayataya nvgobv jire.
Wahrlich, ich sage euch, er wird ihn über alle seine Güter setzen.
48 Vbvritola nw alvmanv pakbu gubolo, nw atubongv minsu dunvpv nw gv atuv baapubv aakur kumare.
So aber jener, der böse Knecht, wird in seinem Herzen sagen: Mein HERR kommt noch lange nicht,
49 Okv nw ninyigv pakbu ajin vdwa dvngrap dunvpv okv dvkium tvngkium dubv dvdu tvngdu nvpv.
und fähet an zu schlagen seine Mitknechte, isset und trinket mit den Trunkenen:
50 Vbvrikunamv ho pakbu gv atuv alu gunyi ninyigv dvminmabv doori gulo okv ninyigv chima dw alulo aakur riku.
so wird der HERR desselbigen Knechts kommen an dem Tage, des er sich nicht versiehet, und zu der Stunde, die er nicht meinet,
51 Atuv ninyia patungpayung mvreku, okv ninyigv kaakudubv rinam aje nga naaria nvbv mvre. Hoka nw kapreku, okv hijung nga kotwkkrwk sireku.
und wird ihn zerscheitern und wird ihm seinen Lohn geben mit den Heuchlern. Da wird sein Heulen und Zähneklappen.

< Metiu 24 >

The World is Destroyed by Water
The World is Destroyed by Water