Psaltaren 95

1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

Venite, applaudiamo al Signore, acclamiamo alla roccia della nostra salvezza.

2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

Accostiamoci a lui per rendergli grazie, a lui acclamiamo con canti di gioia.

3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

Poiché grande Dio è il Signore, grande re sopra tutti gli dei.

4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

Nella sua mano sono gli abissi della terra, sono sue le vette dei monti.

5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

Suo è il mare, egli l'ha fatto, le sue mani hanno plasmato la terra.

6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

Venite, prostràti adoriamo, in ginocchio davanti al Signore che ci ha creati.

7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

Egli è il nostro Dio, e noi il popolo del suo pascolo, il gregge che egli conduce.

8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

Ascoltate oggi la sua voce: «Non indurite il cuore, come a Meriba, come nel giorno di Massa nel deserto,

9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

dove mi tentarono i vostri padri: mi misero alla prova pur avendo visto le mie opere.

10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: "De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar."

Per quarant'anni mi disgustai di quella generazione e dissi: Sono un popolo dal cuore traviato, non conoscono le mie vie;

11 Så svor jag då i min vrede: "De skola icke komma in i min vila."

perciò ho giurato nel mio sdegno: Non entreranno nel luogo del mio riposo».