< Psaltaren 95 >

1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.
Umaykayo ket kantaantayo ni Yahweh; kantaantayo a sirarag-o ti bato ti pannakaisalakantayo.
2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.
Sumrektayo iti ayanna nga addaan iti panagyaman; kantaantayo isuna kadagiti salmo a pagdayaw.
3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.
Ta naindaklan ni Yahweh a Dios ken naindaklan nga Ari a kangatoan kadagiti amin a dios.
4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;
Adda iti imana dagiti uneg ti daga, kukuana ti ngato dagiti banbantay.
5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.
Kukuana ti taaw, ta inaramidna daytoy, ken sinukog dagiti imana ti namaga a daga.
6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.
Umaykayo, agrukbabtayo ken agkurnotayo; agparintumengtayo iti sangoanan ni Yahweh a namarsuatayo:
7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.
Ta isuna ti Diostayo, ken datayo dagiti tattao iti pagarabanna ken dagiti karnero nga ay-aywananna. Ita, sapay koma ta mangngegyo ti timekna!
8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,
Saanyo a patangkenen dagiti pusoyo, a kas idiay Meriba, wenno kas iti aldaw ti Masa idiay let-ang,
9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.
a nangkaritan dagiti kapuonanyo ti turayko ken pinadasda ti anusko, uray no nakitada dagiti aramidko.
10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: "De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar."
Iti uppat a pulo a tawen, nakapungtotak iti dayta a henerasion ket kinunak, 'Daytoy ket tattao nga agalla-alla ti panagpuspusoda, saanda a binigbig dagiti wagasko.'
11 Så svor jag då i min vrede: "De skola icke komma in i min vila."
Ngarud, nagkariak gapu iti ungetko a saandanto a pulos a makastrek iti lugar a paginanaak.”

< Psaltaren 95 >