Psaltaren 86
1 En bön av David. HERRE, böj till mig ditt öra och svara mig, ty jag är betryckt och fattig.
(En Bøn af David.) Bøj dit Øre, HERRE, og svar mig, thi jeg er arm og fattig!
2 Bevara min själ, ty jag är from; du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig.
Vogt min Sjæl, thi jeg ærer dig; frels din Tjener, som stoler på dig!
3 Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig.
Vær mig nådig, Herre, du er min Gud; thi jeg råber til dig Dagen igennem.
4 Gläd din tjänares själ, ty till dig, Herre, upplyfter jag min själ.
Glæd din Tjeners Sjæl, thi til dig, o Herre, løfter jeg min Sjæl;
5 Ty du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkalla dig.
thi du, o Herre, er god og rund til at forlade, rig på Nåde mod alle, der påkalder dig.
6 Lyssna, HERRE, till mitt bedjande, och akta på mina böners ljud.
Lyt til min Bøn, o HERRE, lån Øre til min tryglende Røst!
7 På min nöds dag åkallar jag dig, ty du skall svara mig.
På Nødens Dag påkalder jeg dig, thi du svarer mig.
8 Ingen är dig lik bland gudarna, Herre, och intet är såsom dina verk.
Der er ingen som du blandt Guderne, Herre, og uden Lige er dine Gerninger.
9 Hedningarna, som du har gjort, skola alla komma och tillbedja inför dig, Herre, och skola ära ditt namn.
Alle Folk, som du har skabt, skal komme, Herre, og tilbede dig, og de skal ære dit Navn.
10 Ty du är stor, och du gör stora under; du allena är Gud.
Thi du er stor og gør vidunderlige Ting, du alene er Gud.
11 Visa mig, HERRE, din väg; jag vill vandra i din sanning. Behåll mitt hjärta vid det ena att jag fruktar ditt namn.
Lær mig, HERRE, din Vej, at jeg kan vandre i din Sandhed; vend mit Hjerte til dette ene: at frygte dit Navn.
12 Då vill jag tacka dig, Herre, min Gud, av allt mitt hjärta och ära ditt namn evinnerligen;
Jeg vil takke dig, Herre min Gud, af hele mit Hjerte, evindelig ære dit Navn;
thi stor er din Miskundhed mod mig, min Sjæl har du frelst fra Dødsrigets Dyb. (Sheol h7585)
14 Gud, fräcka människor hava rest sig upp mot mig, och våldsverkarnas hop står efter mitt liv; de hava icke dig för ögonen.
Frække har rejst sig imod mig, Gud; Voldsmænd, i Flok vil tage mit Liv, og dig har de ikke for Øje.
15 Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, långmodig och stor i mildhet och trofasthet.
Men, Herre, du er en barmhjertig og nådig Gud, langmodig og rig på Nåde og Sandhed.
16 Vänd dig till mig och var mig nådig, giv åt din tjänare din makt, och fräls din tjänarinnas son.
Vend dig til mig og vær mig nådig, giv din Tjener din Styrke, frels din Tjenerindes Søn!
17 Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl; och må de som hata mig se med blygd att du, o HERRE, hjälper mig och tröstar mig.
Und mig et Tegn på din Godhed; at mine Fjender med Skamme må se, at du, o HERRE, hjælper og trøster mig!
