Psaltaren 83
1 En sång, en psalm av Asaf. Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
A song, [or] Psalm of Asaph. Keep not thou silence, O God: hold not thy peace, and be not still, O God.
2 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
For lo, thy enemies make a tumult: and they that hate thee have lifted up the head.
3 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
They have taken crafty counsel against thy people, and consulted against thy hidden ones.
4 De säga: "Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn."
They have said, Come, and let us cut them off from [being] a nation; that the name of Israel may be no more in remembrance.
5 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
For they have consulted together with one consent: they are confederate against thee,
6 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
The tabernacles of Edom, and the Ishmaelites; of Moab, and the Hagarenes;
7 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
Gebal, and Ammon, and Amalek; the Philistines with the inhabitants of Tyre;
8 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
Assur also is joined with them: they have helped the children of Lot. (Selah)
9 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
Do to them as [to] the Midianites; as [to] Sisera, as [to] Jabin, at the brook of Kison:
10 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
[Who] perished at En-dor: they became [as] dung for the earth.
11 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
Make their nobles like Oreb, and like Zeeb: yes, all their princes as Zebah, and as Zalmunna:
12 eftersom de säga: "Guds ängder vilja vi intaga åt oss."
Who said, Let us take to ourselves the houses of God in possession.
13 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
O my God, make them like a wheel; as the stubble before the wind.
14 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
As the fire burneth a wood, and as the flame setteth the mountains on fire;
15 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
So persecute them with thy tempest, and make them afraid with thy storm.
16 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
Fill their faces with shame; that they may seek thy name, O LORD.
17 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås.
Let them be confounded and troubled for ever; yes, let them be put to shame, and perish:
18 Och må de förnimma att du allena bär namnet "HERREN", den Högste över hela jorden.
That [men] may know that thou, whose name alone [is] JEHOVAH, [art] the most high over all the earth.
