Psaltaren 77

1 För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm. Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.

Müzik Şefi Yedutun için - Asaf'ın mezmuru Yüksek sesle Tanrı'ya yakarıyorum, Haykırıyorum beni duysun diye.

2 På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.

Sıkıntılı günümde Rab'be yönelir, Gece hiç durmadan ellerimi açarım, Gönlüm avunmaz bir türlü.

3 Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)

Tanrı'yı anımsayınca inlerim, Düşündükçe içim daralır. (Sela)

4 Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.

Açık tutuyorsun göz kapaklarımı, Sıkıntıdan konuşamıyorum.

5 Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.

Geçmiş günleri, Yıllar öncesini düşünüyorum.

6 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.

Gece ilahilerimi anacağım, Kendi kendimle konuşacağım, İnceden inceye soracağım:

7 Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?

“Rab sonsuza dek mi bizi reddedecek? Lütfunu bir daha göstermeyecek mi?

8 Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?

Sevgisi sonsuza dek mi yok oldu? Sözü geçerli değil mi artık?

9 Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)

Tanrı unuttu mu acımayı? Sevecenliğinin yerini öfke mi aldı?” (Sela)

10 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.

Sonra kendi kendime, “İşte benim derdim bu!” dedim, “Yüceler Yücesi gücünü göstermiyor artık.”

11 Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

RAB'bin işlerini anacağım, Evet, geçmişteki harikalarını anacağım.

12 jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.

Yaptıkları üzerinde derin derin düşüneceğim, Bütün işlerinin üzerinde dikkatle duracağım.

13 Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?

Ey Tanrı, yolun kutsaldır! Hangi ilah Tanrı kadar uludur?

14 Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.

Harikalar yaratan Tanrı sensin, Halklar arasında gücünü gösterdin.

15 Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)

Güçlü bileğinle kendi halkını, Yakup ve Yusuf oğullarını kurtardın. (Sela)

16 Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.

Sular seni görünce, ey Tanrı, Sular seni görünce çalkalandı, Enginler titredi.

17 Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.

Bulutlar suyunu boşalttı, Gökler gürledi, Her yanda okların uçuştu.

18 Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.

Kasırgada gürleyişin duyuldu, Şimşekler dünyayı aydınlattı, Yer titreyip sarsıldı.

19 Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.

Kendine denizde, Derin sularda yollar açtın, Ama ayak izlerin belli değildi.

20 Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.

Musa ve Harun'un eliyle Halkını bir sürü gibi güttün.