Psaltaren 77

1 För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm. Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.

To the chief music-maker. After Jeduthun. Of Asaph. A Psalm. I was crying to God with my voice; even to God with my voice, and he gave ear to me.

2 På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.

In the day of my trouble, my heart was turned to the Lord: my hand was stretched out in the night without resting; my soul would not be comforted.

3 Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)

I will keep God in memory, with sounds of grief; my thoughts are troubled, and my spirit is overcome. (Selah)

4 Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.

You keep my eyes from sleep; I am so troubled that no words come.

5 Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.

My thoughts go back to the days of the past, to the years which are gone.

6 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.

The memory of my song comes back to me in the night; my thoughts are moving in my heart; my spirit is searching with care.

7 Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?

Will the Lord put me away for ever? will he be kind no longer?

8 Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?

Is his mercy quite gone for ever? has his word come to nothing?

9 Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)

Has God put away the memory of his pity? are his mercies shut up by his wrath? (Selah)

10 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.

And I said, It is a weight on my spirit; but I will keep in mind the years of the right hand of the Most High.

11 Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

I will keep in mind the works of Jah: I will keep the memory of your wonders in the past.

12 jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.

I will give thought to all your work, while my mind goes over your acts of power.

13 Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?

Your way, O God, is holy: what god is so great as our God?

14 Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.

You are the God who does works of power: you have made your strength clear to the nations.

15 Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)

With your arm you have made your people free, the sons of Jacob and Joseph. (Selah)

16 Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.

The waters saw you, O God; the waters saw you, they were in fear: even the deep was troubled.

17 Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.

The clouds sent out water; the skies gave out a sound; truly, your arrows went far and wide.

18 Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.

The voice of your thunder went rolling on; the world was flaming with the light of the storm; the earth was shaking.

19 Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.

Your way was in the sea, and your road in the great waters; there was no knowledge of your footsteps.

20 Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.

You were guiding your people like a flock, by the hand of Moses and Aaron.