Psaltaren 56

1 För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

For the end, concerning the people that were removed from the sanctuary, by David for a memorial, when the Philistines caught him in Geth. Have mercy upon me, O God; for man has trodden me down; all the day long he warring has afflicted me.

2 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

Mine enemies have trodden me down all the day from the dawning of the day; for there are many warring against me.

3 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

They shall be afraid, but I will trust in you.

4 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

In God I will praise my words; all the day have I hoped in God; I will not fear what flesh shall do to me.

5 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

All the day long they have abominated my words; all their devices [are] against me for evil.

6 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

They will dwell near and hide [themselves]; they will watch my steps, accordingly as I have waited patiently in my soul.

7 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

You will on no account save them; you will bring down the people in wrath.

8 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

O God, I have declared my life to you; you has set my tears before you, even according to your promise.

9 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

Mine enemies shall be turned back, in the day wherein I shall call upon you; behold, I know that you are my God.

10 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

In God, will I praise [his] word; in the Lord will I praise [his] saying.

11 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

I have hoped in God; I will not be afraid of what man shall do to me.

12 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.

The vows of your praise, O God, which I will pay, are upon me.

13 Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.

For you have delivered my soul from death, and my feet from sliding, that I should be well-pleasing before God in the land of the living.